Uppskattad efterfrågan på el för elfordon

Vid årsskiftet 2017/2018 fanns 3 669 elbilar och 17 718 laddhybrider registrerade i trafik i Stockholms län. Dessutom fanns det 663 lätta ellastbilar och en en tung ellastbil. Det finns ingen officiell statistik över hur mycket dessa elfordon körs och/

eller laddas. En ungefärlig elförbrukning för dessa laddbara fordon går att räkna fram genom några enkla antaganden. Med en genomsnittlig elförbrukning på 1,6 kWh/mil, genomsnittlig årlig körsträcka på 1 500 mil och en uppskattning om att laddhybrider till 50 procent körs på el skulle de totalt laddbara fordonen i Stockholms län 2017 förbruka cirka 32 GWh el. Det skulle motsvara 0,2 procent av de totala drivmedelsleveranserna för transporter i länet 2017.

Det är svårt att sia om hur många elbilar och laddhybrider som kommer att finnas i fordonsflottan i Stockholms län till 2030. Uppskattningar och beräkningar som gjorts av myndigheter och branschorganisationer varierar kraftigt.

Trafikverket, Transportstyrelsen, Energimyndigheten och Naturvårdsverket genomförde på uppdrag av regeringen våren 2018 en analys av EU-kommissionens förslag till CO₂-krav för lätta fordon efter år 2020. I det arbetet togs scenarier för antal elbilar, laddhybrider och bränslecellsfordon i den totala fordonsflottan fram till 2025

28 Förslag till styrmedel för ökad andel biodrivmedel i bensin och diesel. En rapport inom uppdraget Samordning för

62

REMISS

och 2030. Scenarierna omfattar stora osäkerheter och beroende på antaganden varierar antalet laddbara bilar år 2025 mellan cirka 200 000 och cirka 450 000 samt mellan cirka 400 000 till cirka 1 000 000 år 2030.³⁰

Intresseorganisationen Power Circle spådde 2018 att antalet laddbara bilar år 2020 kommer att vara 200 000 och till 2025 öka till runt 500 000 bilar.³¹ År 2030 bedöms det finnas cirka 1 200 000 laddbara bilar i den svenska fordonsflottan.

Om man antar att utfallet 2030 skulle bli att Sverige hamnar någonstans mellan ytterligheterna i dessa scenarier och försök till förutsägelser, det vill säga mellan 400 000 och 1 200 000 laddbara bilar och Stockholms län år 2030 har cirka 39 procent av alla Sveriges laddbara bilar (2017 hade Stockholms län 49 procent av Sveriges laddbara fordon registrerade) skulle det innebära att antalet laddbara bilar i länet 2030 ligger någonstans mellan 156 000 och 468 000. Det motsvarar en efterfrågan på el för laddning av dessa laddbara fordon mellan cirka 300 och 950 GWh.

Figur 30. Scenarier över utvecklingen av antalet lätta elfordon till 2025 och 2030 framtagna av Trafikverket, Transportstyrelsen, Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Scenarierna har tagits fram med utgångs-punkt i EU-kommissionens förslag till skärpta CO₂-krav för lätta fordon. FCEV = Fuel Cell Electric Vehicle

= bränslecellsbil, BEV = Battery Electric Vehicle = ren elbil, PHEV = Plug-in Hybrid Electric Vechicle = laddhybrid. Källa: Trafikverket Analys av EU kommissionens förslag till CO₂ krav för lätta fordon efter 2020.

TRV 2018/44780

Beräkningarna ovan gäller personbilar. Det sker även en elektrifiering av delar av busstrafiken i länet. I dagsläget finns endast ett fåtal elbussar i trafik, men planer finns på att köpa in ett större antal elbussar de närmaste åren. Viss elektrifiering av lastbilar ser också ut att ske inom de närmaste åren. Det är dock mycket svårt att i dagsläget sia om hur mycket el som buss- och lastbilstrafiken i länet kommer att efterfråga till 2030. Den översiktliga bedömningen är dock i dagsläget runt 200 elbussar och 100 el lastbilar år 2030.

Tillkommer gör också en ökning av den spårbundna trafiken. I denna rapport har det ej gjorts någon antagande över hur mycket el som kan komma att krävas för denna trafikökning.

30 Analys av EU kommissionens förslag till CO₂-krav för lätta fordon efter 2020.TRV 2018/44780. Trafikverket (2018).

31 Power Circle prognos 2018.

REMISS

7 Bilaga 2: Kartläggningar

7.3.1 Utmaningar kopplade till brist på effekt i elnätet

Framtidens elnät står inför stora utmaningar och eftersom el i stor utsträckning är en lösning i omställningen till ett förnybart energisystem inom flera olika sektorer behöver elen användas klokt. I dag råder kapacitetsbrist i nätet i de fyra största städerna och i stora delar av Mälardalen.³² Där kan elnätsägarna i dagsläget inte tillgodose alla önskemål om ökat effektuttag. Nätet räcker helt enkelt inte till och det tar tid att bygga ut och förstärka stamnätet.

Effektbristen handlar inte enbart om att det i flera län måste sägas nej till ny etab-lering av företag med stort energibehov utan även om att till exempel förändringar i befintliga verksamheter och etablering av nya bostadsområden påverkas. Situationen försvåras av att stamnätet börjar bli ålderstiget. Svenska kraftnät ser behov av att investera 45 miljarder kronor mellan 2018 och 2027 i nätet.³³ Hälften kommer att gå till reinvesteringar i befintliga ledningar och andra hälften till att möta städernas tillväxt och anslutning av nya elproduktionsanläggningar.

Svenska kraftnät pekar på flaskhalsar i stamnätet i Gävletrakten som är det som främst påverkar de regionala och lokala elnäten i Mälardalen. Förstärkningen av stamnätet är påbörjad men tidshorisonten för när detta kan vara klart är minst tio år.

Det finns i dagsläget förfrågningar på runt 300–400 MW i Mälardalsregionen, och enligt Svenska Kraftnät är endast en förbrukningsökning på 200 MW acceptabel med rådande förutsättningar.³⁴

Svenska kraftnäts prognos är att år 2021 har problemen flyttat söderut mellan Gävle och Enköping, vilket innebär att den östra delen av stamnätet är fullt och att ingen kapacitetsökning kan accepteras söder om Enköping. Först 2030 är de nuvarande flaskhalsarna mellan Gävle och Stockholm bortbyggda. Samtidigt tyder prognoserna på en ökad förbrukning de närmaste 20 åren.³⁵

Energisystemet står generellt sett inför stora förändringar, inte minst den del som gäller el. Vi går från ett centraliserat system med få, geografiskt koncentrerade producenter av el, till ett distribuerat system med många producenter. När elproduk-tionen i högre grad kommer från sol- och vindenergi förändras också möjligheterna att styra produktionen. Det blir därmed nödvändigt att i högre grad styra konsumtionen samt att utveckla möjligheterna för lagring. Parallellt med denna utveckling har el-konsumtionen i Mälardalen ökat och förväntas fortsätta öka. De främsta orsakerna till ökningen är:

• Urbanisering/befolkningsökning – större befolkning och fler verksamheter innebär större elkonsumtion på en mer koncentrerad yta.

• Digitalisering – den nya digitala processindustrin kräver stora mängder energi, inte minst el, för att drivas.

• Industrins omställning – där SSAB:s kommande omställning från koldriven stålproduktion till teknik med ljusbågsugnar som drivs av el är ett exempel.

• Transportsektorns omställning – när transportsektorn går från fossila bränslen är ett av alternativen eldrivna fordon. Allt fler väljer eldrivna fordon, en utveckling som kan förväntas öka. En genomtänkt utbyggnad av laddinfrastruktur blir därför viktig.

32 https://www.nyteknik.se/energi/experterna-om-trenderna-2018-mer-el-lagring-och-fornybart-6892676 33 Systemutvecklingsplan 2018 –2027. Svenska kraftnät (2018).

64

REMISS

Det är många aktörer som har identifierat problemen som kan uppstå i och med kapacitetsbristen i elnätet och behovet av andra lösningar än nätförstärkningar. Tidigt ute var leverantörer av laddstationer som började erbjuda laststyrning för laddbara fordon för att inte överbelasta fastighetens elnät. Laststyrning fungerar genom att effekten till de laddande fordonen begränsas under tider då fastighetens elnät är högt belastat av till exempel matlagning och uppvärmning.

Det finns god erfarenhet från tidigare projekt som fokuserat på problemen med ett ansträngt elnät. Ett exempel på detta är projektet KlokEl som drevs av Sustainable Innovation där villor i Upplands Energis nät i Uppsala län utrustades med smart styrning av värmepumpar för att kunna erbjuda flexibilitet i elnätet. Styrningen gjorde att värmepumparna kunde stängas av vid hög effektefterfrågan och därmed frigöra effekt utan att inomhusklimatet i villorna försämrades. KlokEl gick sedan vidare i projektet VäxEl som fick Award of Excellence på Nordic Clean Energy Week 2018.³⁶

Det finns två aktuella projekt som ska angripa kapacitetsbristen i Uppsala län.

Dels är det CoordiNet som är ett EU-projekt där Uppsala kommun deltar tillsammans med Svenska kraftnät, Vattenfall, E.ON med flera. Projektet har som mål att minska och flytta effektbehov genom att skapa lokala marknader för systemtjänster som till exempel avtalsstyrning hos stora kunder/producenter av el för att öka kapaciteten i nätet under ansträngda timmar.

Det andra projektet är Spetskraft 2020 som ska fokusera på hur effektstyrning, energilager och lokal elproduktion kan kombineras för att minimera de negativa konsekvenserna av en ny stor elkonsument i ett redan ansträngt elnät, i detta fall exemplifierat av en bussdepå som introducerar elbussar. Projektet har initierats av Region Uppsala och drivs av BioDriv Öst tillsammans med flera regionala och nationella aktörer (se Bilaga 5).

Alla dessa projekt berör de rekommendationer som intresseorganisationen Power Circle tog upp i sin rapport Elnätets roll i framtidens energisystem –

Möjligheter, hinder och drivkrafter för smarta elnätslösningar.³⁷ Power Circles fem rekommendationer var:

1. Åtgärda akuta problem i nätregleringen – bland annat marknad och/eller