En remissversion av rapporten har skickats ut till referensgruppen och de deltagande pilotkommunerna. Synpunkter och förslag har inkommit från Olofströms kommun, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsens i Västra Götalands län och Naturvårdsverket.
Olofströms kommun
Kommunen kommer sannolikt att pröva att använda förvaltningsindex som ett planeringsunderlag vid kartläggning av infrastruktur (fiber).
Länsstyrelsen i Kalmar län Uppföljning av kulturmiljöer i fält
Efterlyser en enkel sammanställning över förvaltningsbetingelser eller kanske bättre uttryckt problem och/eller möjligheter för kulturmiljön som man kan förvänta sig i svala respektive heta områden. T ex: I svala områden kan problem med bristande underhåll, förfall av bebyggelse och landskap, igenväxning, jordbruksmark ur produktion osv. förväntas vara större. I heta områden kan problem med okänslig exploatering, nybyggnation, att
kulturhistoriska värden förstörs vid modernisering osv. förväntas vara större. Det i sin tur kan kräva att tyngdpunkten på val av bevarandeinstrument behöver vara olika; juridiskt skydd t ex skydd i detaljplaner och översiktsplaner är viktigare i heta områden och olika
stimulansåtgärder typ ekonomisk ersättning och landsbygdsutveckling är viktigare i svala områden. Kartorna över heta, neutrala och svala områden ger direkt en viss uppfattning om vilka problem/möjligheter kulturmiljön står inför i olika delar av landet. Indexet kan därför ha ett stort kommunikativt värde, särskilt ur ett riksperspektiv men även ur ett regionalt perspektiv.
Ett förslag är att koppla ihop indexet med uppföljningar i fält i faktiska kulturmiljöer. Det vill säga uppföljning av bevarande och skötselstatus i ett stort antal kulturmiljöer och sedan via GIS analysera utfallet utifrån heta, neutrala och svala områden. Kan vi se trender och tendenser, hur olikartade förutsättningar för kulturmiljön kan speglas i heta, neutrala och svala områden. Resultatet kan sen användas när man diskuterar val av instrument som kanske är viktigare än andra, behov av resurser, möjligheter att nå bevarandemål, kulturmiljöns betydelse för landsbygdsutveckling osv.
Generellt sett så tycker vi att konceptet verkar vara ett intressant angreppssätt som använt i de rätta sammanhangen kommer att kunna bli ett viktigt analysverktyg för att tidigt spåra förändringar i exploateringstrycket eller för att bara ta reda på vilka områden som är heta eller svala. Det nationella fördelningsmönstret mellan heta och svala områden bjuder på ganska få nyheter eller sensationer, kustnära och tätortsnära områden är generellt heta, medan de regionala och lokala skalorna är betydligt mer användbara. Som ni också mycket riktigt anger i er rapport så kan förvaltningsindexet endast användas just som en indikator och inte för slutsatser och beslut där olika individuella faktaparametrar
(befolkningsförändring, nybyggnation etc.) måste analyseras.
För kulturmiljövården kan indexet tjäna som en första indikator på att utredningar och förebyggande insatser måste sättas in för att uppnå en god balans mellan expansion, bebyggelseanpassning, bevarande och friluftsliv inom kustzonerna och framför allt i kustsamhällen med sina bevarandevärda bebyggelsemiljöer. Ett annat användningsområde är revision, skydd och förvaltning av riksintresseområden och eventuellt i samband med uppföljningar för vissa av miljömålen. Man kan kanske ta fram någon form av
”konfliktriskindex” genom att väga samman förvaltningsindexet med antal registrerade fornlämningar och byggnader av kulturintresse per lämplig ytenhet.
Naturvårdsverket
Ett argument för att stärka den kommunala och statliga planeringen
Förvaltningsindexet kan vara intressant på nationell nivå. Det ger en samtidig överblick över tillståndet i hela landet. Man skulle kunna använda indexet som ett argument för att stärka den kommunala och statliga planeringen, dvs. att kommunala översiktsplaner och statliga intressen ska väga tyngre vid bedömningen av planer och på så sätt styra undan
exploateringar från riksintressen mm. Detta eftersom det (förmodligen) kommer att visa sig att statliga och kommunala intressen inte väger så tungt, heta områden förblir heta och kommer långsamt att inkräkta på t.ex. riksintressen för kulturmiljö. Värmdö är ett exempel. Förvaltningsindexet inte är så intressant på lokal eller regional nivå. På kommuner och även på länsnivå har man en rätt bra koll på detta ändå. Man har redan en känsla för
befolkningsutveckling, bebyggelseutveckling och taxeringsvärden inom sin kommun eller sitt län, dvs. var det sker en förändringsprocess. I svala områden vet man detta och brottas med problemet hur man ska vända förändringsprocessen. I heta områden är problemen de omvända, hur ska alla få plats utan förstöra kvaliteterna för dem som redan bor här, inklusive natur och kulturvärden.
Samarbete med andra projekt
Kustbebyggelseprojektet är ett miljömålsprojekt som drivs av länsstyrelsen i Blekinge län. Under 2010 har ett antal av kustorterna i norra Bohuslän inventerats. Under 2011 är intentionerna är att genomföra ortsanalyser i kustorter i Västernorrland och Blekinge. Det miljömålsanknutna arbetet i Kustbebyggelseprojektet kan ses som ett komplement till Riksantikvarieämbetets arbete med projektetförvaltningsindex. 15
10. Fortsatt arbete
I uppdraget har det endast funnits möjlighet att arbeta med metodutveckling av indexet samt att pröva det nya indexet genom pilotstudier för en fråga. I pilotstudierna har det inte funnits utrymme för kommunerna att ta ställning till förvaltningsindex som metod. Metoden bör testas på kommunal, regional och nationell nivå. Vidare krävs det ett fortsatt arbete med utveckling av och information om metoden. En fortsatt analys i kombination med studier i fält kan behövas för att säkra och implementera förvaltningsindex som metod.
En enklare broschyr som beskriver metoden på svenska och engelska planeras att tas fram under hösten
Andra frågor som behöver utredas är:
Var och hur data kommer att finnas tillgängligt? Vem kan få tillgång till data?
Vem gör uppdateringar av index och hur ofta?
15
Kustbebyggelsprojektet – Slutrapport, skede 1, norra Bohuslän, Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstad. Läsnsstyrelsen i Västra Götaland 2011.
Boverket 2010. Boverkets uppsiktsrapport över planering och byggande 2009.
Länsstyrelsen i Västra Götaland. LIS-områden. Tematisk fördjupning av översiktsplanen. Samrådshandling juni 2010.
Länsstyrelsen i Västra Götaland 2000:8. Kustområdet och skärgården i Bohuslän – en värdebeskrivning av ett nationallandskap enligt 4 kap miljöbalken.
Naturvårdsverket 2009:4. Strandskydd – en vägledning för planering och prövning.
Olofströms kommun 2008. Tema strandnära. Tillägg till översiktsplanen.
Regeringens proposition 2008/09:119. Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden.
Riksantikvarieämbetet 2002. Förstudie: En tanke och arbetsmodell. Indikatorer för levande kust och skärgård. – Att beskriva kust- och skärgårdstypiska karaktärsdrag i
kulturmiljövärden med hjälp av statistik. Katarina Fehler.
Riksantikvarieämbetet 2004:3. Indikatorer för levande kust och skärgård – att mäta förutsättningarna för framtidens kulturarv.
Riksantikvarieämbetet 2009. Indikatorprogram – Förslag. Hållbart brukande av kust och skärgårdslandskapet.
Riksantikvarieämbetet 2009. Byggnader och bebyggelsemiljöer i kust- och skärgård – Förvaltningsindex som bakgrund i en fördjupning.
Värmdö kommun 2003. Värmdös stränder i regionen – metod för underlagsmaterial till kommunal planering av starndzonen samt till hantering av strandskyddsärenden.
Örnsköldsviks kommun 2010. Skiss till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun.
www.naturvardsverket.se www.karlskrona.se www.lidkoping.se www.lysekil.se www.mariestad.se www.olofstom.se www.varmdo.se www.vastervik.se www.ornskoldsvik.se
12. Bilagor
Bilaga 2
Förutsättningar och metod
De data om strandskyddsdispenser som har ingått i undersökningen har levererats från Naturvårdsverket och datasetet består av årsvisa och rikstäckande excelfiler från 2003 till 2010. Till varje dispens är bland annat angivet län, kommun och fastighetsbeteckning. Även information om avslag på dispenssökning framkommer (det är dock osäkert om detta är konsekvent registrerat). Inga dispenser har haft någon lägesbestämning.
För att lägesbestämma dispenserna har därför fastighetsbeteckningarna körts mot
fastighetsdata (punktskikt fastigheter i GSD16-Fastighetskartan) från Lantmäteriet. På så vis får varje dispens en lägesbestämning till fastighet, men ingen absolut lägesbestämning. Man kan därför inte följa enskilda fastigheter (det har inte heller varit syftet), men däremot urskilja trender och tendenser. För att överhuvudtaget kunna göra körningarna har vissa
bearbetningar av data gjorts, för såväl Lantmäteriets fastighetsdata som Naturvårdsverkets dispensdata. Bland annat har fastighetsbeteckningsfältet i dispensdata använts lite hur som helst, t.ex. har flera fastigheter varit inskrivna och, vid något tillfälle, några ord i fritext.
En annan faktor är att en fastighet kan bestå av flera skiften och då anges i fastighetsdata från Lantmäteriet beteckningen på följande vis: FASTIGHETSBETECKNING 1:1 > 1, FASTIGHETSBETECKNING 1:1 > 2, FASTIGHETSBETECKNING 1:1 > 3 osv. Eftersom fastighetsbeteckningar i dispensdata har skrivits utan skiftesangivelser, t.ex.:
FASTIGHETSBETECKNING 1:1 så innebär det att flera geografiska träffar för fastigheter med flera skiften uppstår, trots att endast en dispens givits.
För att inte förvilla med för många geografiska punkter har därför alla dubbletter, tripletter etc. rensats bort så att endast en träff per fastighet återstår. I vissa fall har flera
fastighetsbeteckningar skrivits in på samma rad i excelfilerna, t.ex. Nästegård 1:16 och 1:2. De har då separerats till två rader (och därmed två fastigheter). I andra fall är
fastighetsbeteckningen ofullständigt angiven, t.ex. Björby eller ”Vägen Kil-Lur”. Även dessa har tagits bort. Vidare har sådana dispenser som registrerats med kommentaren Avslag rensats bort.
Ytterligare en felkälla är att de data som samkörts har olika ålder. Det betyder att
fastighetsbeteckningarna i dispensdata är från de år de registrerades, dvs. från åren 2005 respektive 2009. Eventuella förändringar avseende fastighetsbeteckning har inte
inte alltid har fått någon ”träff” i fastighetsdata. Även sådana dispenser har plockats bort från undersökningen.
För varje kommun har sedan en samkörning med riksintresseområden för kulturmiljövården, naturvården och friluftsliv gjorts för att se hur många dispenser som beviljats inom sådana områden.