Urvalet av etik

3 Resultat och analys

I denna del av examensarbetet kommer resultatet av de intervjuer som genomförts med de verksamma lärarna att presenteras och analyseras. Intervjuerna genomfördes med fokus på att besvara vilket urval som görs till etikundervisningen samt hur detta urval senare bedöms av lärarna. Jag presenterar resultatet utifrån fyra olika underrubriker där jag lyfter upp olika aspekter som lyftes fram vid intervjuerna. Empirin presenteras därmed i frågeblock där alla deltagare får komma till tals snarare än att beskriva varje lärares åsikt var och en för sig, det är ett strategiskt beslut från min sida då jag anser att det är mer effektfullt för min empiri och samtidigt på ett tydligt sätt visar läsaren de likheter och skillnader som framkom under intervjuerna. Resultatet och analysen utgår ifrån mina förbereda frågor (se bilaga 1).

3.1 Urvalet av etik

I intervjustudien fick lärarna lyfta fram sin syn på etikens roll i skolan och vad de ville att deras etikundervisning skulle lära eleverna. Genom att lärarna fick beskriva sin förståelse och sina tankar kring etik ville jag finna bakomliggande faktorer till hur deras urval går tillväga. Sammantaget är de intervjuade lärarna överens om att etik har en central roll i fostrandet av eleverna till att bli goda människor som är ansvarstagande, samtidigt menar lärarna att etiken har en viktig roll för att skapa ett fungerande klimat i skolan.

Majken: Ja men det är ju att alla skall ha en dräglig miljö tänker jag, att vi måste

vara etiska för att verksamheten överhuvudtaget skall gå runt. Alltså, respekt mot varandra, lyssna på varandra det här, det krävs ju, man har ju ett speciellt skolsätt, och det är etikens roll att lära eleverna det. Hur beter man sig i skolan liksom (Intervju med Majken, 30 april 2015).

Majken menar att det finns ett specifikt skolsätt som eleverna måste lära sig för att miljön i skolan skall vara dräglig, viktiga etiska kunskaper inom denna menar hon är att eleverna visar respekt vilket kan visa sig som att de kan lyssna på varandra. Samarbetsförmåga är något som samtliga lärare lyfter fram som ett önskvärt resultat av den etikundervisning som skall bedrivas, ofta visar sig urvalet av etiken vara riktat mot det liv eleverna skall leva som vuxna.

31

Sara: Ytterst att vara en god medmänniska att fungera i grupper av olika slag. Att

använda ett vårdat språk, att vara en schysst kompis ja det är mycket (Intervju

med Sara, 28 april 2015).

Lena: Jag brukar tänka såhär hur vill jag, vad är det för människor jag vill bli

mött av, och ibland så skojar vi, men det är inte riktigt bara skoj med det här, det är ju dem här barnen vi har här nu som skall ta hand om oss när vi kanske inte kan ta hand om oss själva, vad vill jag ha för ungdomar/vuxna som tar hand om mig då (Intervju med Lena, 28 april 2015).

Det urval av etiken som Lena och Sara beskriver att de vill förmedla till sina elever rör vid det Collste (2010) och Tännsjö (2012) beskriver som omsorgsetik och till viss del dygdetik. Läraren vill utveckla elever som har en solidarisk förmåga och kan ta hand om och värna om sina närmaste där de fungerar i samspråk och i olika gruppkonstellationer. Lena beskriver hur hon vill forma elever som hon känner har vissa drag som hon anser vara värda att mötas av i samhället, vilket gränsar till att eleverna skall utveckla förmågan kring omsorg och även vissa dygder att efterleva. Både Lena och Sara är tydliga med att urvalet av etik i skolan skall vara ett medel för att fostra eleverna, Eva gör liknande beskrivningar där hon lyfter in synen på begreppen rätt och orätt som är exempel på etik från det centrala innehållet i kursplanen för religionskunskap i etik.

Eva: Ja det är ju väldigt svårt att komma ut som en bra samhällsmedborgare om

du inte är trygg med dig själv, så att jobba med självkänslan och sådana bitar är ju också, just för att få en identitet där du är säker på dig själv och men även rätt/orätt till exempel. Kan du inte det så och kan du inte det i praktiken så funkar det ju inte ute i samhället (Intervju med Eva, 29 april 2015).

Eva beskriver elevernas identitet som viktig att bygga upp för att de skall klara sig in i vuxenlivet, tryggheten i den egna identiteten menar Eva gör det enklare för eleven att bilda sig en uppfattning om vad som kan anses vara rätt och orätt. Urvalet inom och innebörden av begreppen rätt och orätt visar sig även vara av en grundläggande karaktär hos Eva.

32

Johan: Vem bestämmer vad som är rätt och orätt då? När man skall lära ut det i

undervisningen.

Eva: (skratt) ja men, enkla saker som att man slår in på någon eller du säger inte

dumt till någon eller. Sådana enkla saker är ju inte svårt att (Intervju med Eva, 29

april 2015).

Evas beskrivning av synen på och urvalet inom begreppen rätt och orätt tyder på att hon anser att eleverna skall lära sig visa omsorg mot sina klasskamrater, där grundläggande beteenden som att inte slåss och säga elaka saker är viktiga moment i etikundervisningen. Etnologidocenten Barbro Johansson har tillsammans med pedagogikprofessor Eva Johansson (2003) genomfört intervjustudier och observationer i Etiska möten i skolan där de undersöker hur såväl elever i åldrarna 6-9 år och lärare ser på etiken. Johansson och Johansson (2003) finner en samsyn med den Eva beskriver i min intervju då de visar på att lärarna anser att samtliga elever måste lära sig vissa specifika grundläggande förmågor inom etiken. Eleven skall lära sig att frångå att se sig själv som universums centrum och istället lära sig grundläggande förmågor inom omtanke och omsorg för andra (Johansson & Johansson, 2003, s.27, 46). I min intervju med Majken beskriver hon liknande tankar där hon visar på hur det måste till en progression i urvalet av vad inom etiken som skall bearbetas.

Majken: Det är ju liksom, det är ju mer att då, vi börjar till exempel i fyran med

att utgå från oss själva och sen så stegras det där uppåt och så får man en förståelse för alla. Och jag tänker mig att det ger den här grunden att stå på

(Intervju med Majken, 30 april 2015).

Hur urvalet av etiken som skall behandlas i undervisningen går till i förhållande till de målsättningar lärarna har med densamma berördes under intervjuerna, här går åsikterna lite isär mellan de olika förhållningssätten som existerar på de skolor där respektive lärare är verksam. Gemensamt är att läroplanen tilldelas en större roll för urvalet hos de lärare som deltar i min empiri jämfört med Schüllerqvist och Osbecks (2009) studie där läroplanen ansågs ha en lägre dignitet. Det här beror troligtvis på att Lgr11 är betydligt mer omfattande än den för Schüllerqvist och Osbecks (2009) studie aktuella lpo94.

33

Sara: Ja vi tittar ju först i läroplanen förstås, och sen så kan det ju vara någonting

särskilt på skolan som har hänt som gör att vi alla behöver ta tag i de här bitarna. Att kollegorna tillsammans kan välja stoff, sedan kan det ju vara så att det är någonting särskilt i elevgruppen som gör att jag känner att det här måste tas i på något sätt (Intervju med Sara, 28 april 2015).

Sara beskriver hur läroplanen tillsammans med eventuella konflikter som uppstår mellan eleverna på skolan är byggklossar för etikundervisningen. Eva beskriver även hon hur läroplanen har en viktig roll i etikundervisningen och dess urval men gör även kopplingar till hur de på hennes skola har ett utvecklat och fastförankrat värdegrundsarbete som är en del av den etiska utvecklingen hos eleverna. Här tilldelas eleverna årligen ett häfte med etiska förhållningsregler som skall efterlevas av samtliga individer inom skolan.

Eva: I och med läroplansarbetet som var då, så satt vi ju ganska mycket

tillsammans och prata om, och de flesta har nog valt liknande och valt läromedel som tar upp det som skall behandlas, sen har vi ju som sagt vårt värdegrundsarbete också då där det är mycket etik (Intervju med Eva, 29 april

2015).

Kopplingen mellan skolans värdegrund i Lgr11 med dess etiska riktlinjer och lokalt framarbetade arbetsmetoder och urval av etik är något som även Majken beskriver ifrån sin skola. Värdegrunden är något som är grundläggande och som bearbetas i lärarlaget inför skolstarter och presenteras för eleverna.

Majken: Ja alltså, alltså vi har ju värdegrunden att gå efter, och det är ju mycket

etik i den, och det är ju mycket, det är ju den etiken vi lutar oss emot. Och den har vi ju mycket samtal kring och då har vi ju gemensamma dagar som vi planerar ihop och diskuterar, men sen när det kommer till undervisningen som jag har så är det jag själv som planerar den. Absolut men, man har ju den här uppstartsveckan i början där vi pratar mycket värdegrundsarbete i arbetslaget då

34

Såväl Majken och Eva beskriver hur urvalet av etiken är något som ges plats i lärarlaget och som gemensamt diskuteras och planeras, Eva är tydligare med att beskriva hur de tillsammans väljer ut och försöker förhålla sig till läromedel som förhåller sig till målen inom etik i kursplanen. Både Eva och Majken koppla ihop etiken med värdegrundsarbetet på skolan. Skolverket (2000) presenterar i rapporten En fördjupad studie om värdegrunden hur arbetet med värdegrundsfrågor i skolan är en viktig del i utveckla elevernas etiska förmågor, eleverna skall där tilldelas tillfällen att få resonera och argumentera kring sina åsikter (Skolverket, 2000, s.9-10). I en liknande rapport som Häger, Kamperin och Toivio (1999) utfört på uppdrag av Skolverket intervjuades lärare och rektorer från 32 olika skolor med fokus på deras värdegrundsarbete. I denna studie finner man att lärarna har en gemensam syn med Eva och Majken i mina intervjuer, då kopplingen mellan värdegrundsarbetet och etiken är tydlig. En av de vanligaste metoderna är att arbetet med värdegrund och etik utspelar sig genom så kallade kamratdagar eller vänskapsveckor (Häger, Kamperin, Toivio, 1999, s.25, 33).

Eva och Majken är de enda av de intervjuade lärarna har som har konkret material som de kan presentera vid intervjutillfället. Eva har med sig och presenterar det material som ligger till grund för hennes etikundervisning. Dessa är en för Lgr11 anpassad bok, Puls SO-boken och en äldre bok med titeln Livs viktigt, båda böckerna lyfter fram grundläggande värdegrundsarbete och den etik som Eva och hennes kollegor håller som centrala i sin undervisning. Majken å sin sida beskriver hur de via sitt värdegrundsarbete berör etik med hjälp av EQ-övningar.

Majken: Ja, det är egentligen färdiga lektionsplaneringar men man får ju göra

lite som man vill, det bestämmer man ju var och en för sig. Och då kan det vara att vi alltså, vi diskuterar mycket olika begrepp och olika tolkningssituationer, det kan vara en lektion kan utgå ifrån att man läser upp olika scenarion som eleverna får då göra ett ställningstagande till hur de skulle agera i den situationen och så diskuterar vi det och det är ju viktigt att då lyfta upp att det inte finns rätt och fel på det här utan att det är var och en har sin uppfattning om hur man skulle agera, och så diskuterar man då hur, vilka olika möjligheter det finns (Intervju med

35

Urvalet och de metoder som används vid undervisningen menar Majken är bäst anpassat till diskussioner där eleverna får möjlighet att resonera om sina tankar, det är viktigt menar hon att precisera för eleverna att det här inte finns några rätt och fel svar eller åsikter i dessa situationer. Lena är inne på liknande funderingar när hon beskriver hur hennes urval av etik går till i undervisningen, hon drar inte kopplingarna till värdegrundsarbetet på samma sätt som Eva och Majken men vill samtidigt inte heller dra direkta avgränsningar för när det är etik som undervisas.

Lena: Jag är ju förskolelärare i botten och jag tror att det spelar in för jag jobbar

mycket, jag har inte just dem här lektionerna ”nu har vi etik” utan vi tar upp väldigt, väldigt mycket när det kommer liksom i den situationen när det uppstår. Som är liksom frågeställningar (Intervju med Lena, 28 april 2015).

Lena beskriver hur hon lär eleverna etik utifrån de situationer som uppstår, det kan exempelvis gälla bråk på raster och där eleverna uträttar felaktigheter sinsemellan. Lenas urvalsmetoder för etikundervisningen är inte unik, pedagogikprofessor Robert Thornberg har i en rad studier intervjuat lärare för att få en förståelse för deras syn på etiken i skolan i förhållande till deras arbetsuppdrag. Thornberg finner i sina studier att lärarna ofta tar sin utgångspunkt ifrån de etiska övertramp som uppstår i konflikter mellan eleverna, vilket medför att urvalet av vilken etik som undervisas om är starkt situationsbunden till de händelser och konflikter som utspelar sig under elevernas skoldag (Thornberg, 2006; Thornberg, 2008). Lenas förhållningssätt till stoffet förefaller likt den empiri Thornberg beskriver leda till att en viss typ av konflikter som är vanligast förekommande i elevsammansättningen på skolan blir den som tilldelas utrymme då etik diskuteras och bearbetas med eleverna. Lärarna som utgör min empiri upplever vissa problem med avgränsningar och urvalet av etiken i förhållande till såväl läroplan, kunskapskrav samt faktorer från omgivningen vilket de beskriver som problematiskt och en svårighet i sitt arbetsuppdrag.