Det har framkommit i våra intervjuer att respondenterna har olika sätt att se på vägledning utifrån deras utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Alla respondenter som arbetar på Krami kallar sig vägledare. De refererar till det konsekvenspedagogiska förhållningssättet och att de i den vägleder deltagarna i det sociala lärandet. Personerna vi har intervjuat är i botten utbildade studie- och yrkesvägledare, socionomer och sjuksköterskor som arbetar under olika myndigheter på Krami. Respondenterna har även andra utbildningar och kurser med sig från tidigare, allt från arbetsrätt, myndighetskommunikation och ekonomi till MI, social omsorg, ledarskap och filosofi. Vissa av respondenterna har även gått utbildning i konsekvenspedagogik medan andra ännu inte gått den. Respondenterna har dels gjort utbildningen i Ostfold, Norge, men även i Danmark, och berätta att den innehåller båda didaktik och filosofi. Respondenterna har också erfarenheter från bland annat vård och omsorg, hotell- och restaurang, socialt arbete och med barn och unga.
De upplever att de från sina utbildningar tar med sig olika saker. Det finns respondenter som menar att samtalsmetodiken från sina utbildningar är viktig då de använder den när de
arbetar utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt, det vill säga ett förhållningssätt där man har fokus framåt. Att använda sig själv som ett verktyg i samtalet är något som lyfts fram från våra intervjuer. I våra intervjuer uppkom det också att responsen av varandra var av betydelse då de lär av varandra, där feedback och speglingar ses som utvecklande. Detta sker i form av handledning internt och i samtal med varandra. Att inte heller göra saker åt deltagaren eller lägga orden i munnen på hen är något som respondenterna upplever att de tagit med sig från sina utbildningar. Att låta deltagarna vara de som är aktiva i sin vägledningsprocess och som vägledare agera bollplank.
Respondenterna upplever att de vägleder deltagarna till att göra en livsstilsförändring och i det sociala lärandet men att de i den vägledningen går till väga på olika sätt. De vägleder utifrån den rådande normen om vad som är accepterat i samhället eller ej genom det konsekvenspedagogiska förhållningssättet. De menar att förhållningssättet är den sociala vägledningen. Respondenterna menar att de vägleder deltagaren till att hitta sina egna strategier så att hens egna handlingar leder dem framåt. Försöka hålla sig borta från att vara en expert eller myndighetsperson i deltagarnas ögon och istället ge deltagaren feedback. En styrka som de ser ligger i samtalet, i dialogen gentemot deltagaren och genom att orientera sig i dennes sfär. Att ställa nyfikna frågor till deltagarna så att deltagarna själva kan reflektera över vad de vill i de val de står inför. Sättet att bemöta människor och vara runt deltagarna är något respondenterna tycker är viktigt. Att förhålla sig rak och tydlig mot deltagarna menar respondenterna är a och o. De menar att man inte gör deltagaren en tjänst genom att vara snäll. Respondenterna ser också människosynen som viktig i vägledningen på Krami, att deltagarna ses som jämlika med personalen. Respondenterna ser också vägledningsarbetet som ett team-work där de har ett gemensamt arbetssätt i arbetslaget.
De hinder som respondenterna upplever att de stöter på i sin vägledning är när deltagarna inte vill. Om deltagaren inte är redo för Krami eller har blivit hänvisade dit går det inte att genomföra en vägledning med den deltagaren menar respondenterna. Ett annat hinder kan vara att de går för fort fram med en deltagare på grund av att man är övertygad om att just detta är det rätta sättet, menar respondenterna. De ser det som en utmaning att inte skynda på processen, utan låta deltagaren själva tänka. Det kan också vara svårt när deltagaren inte själv ser att det finns ett hinder eller om det dyker upp något långt fram i vägledningsprocessen
deltagarna inte kan se sina tidigare erfarenheter som något att använda sig av och dra nytta av framåt. Genom att uppmuntra och förstärka deltagarnas positiva sidor och tankar försöker respondenterna få deltagarna att se sig själva som en tillgång. Gamla mönster är svåra att bryta menar respondenterna, det kvittar ibland hur många gånger man pratar med en deltagare om det, det händer ändå ingenting. Respondenterna menar också att det ibland kan vara svårt att ha en grupp som inte vet så mycket om saker och ting och att då deltagarna inte vågar säga något inför de andra i gruppen. Respondenterna menar att det är deltagaren som ska vara nyfiken och säga vad det är de behöver hjälp med, men det kan vara svårt för dem.
Respondenterna känner att de skulle vilja bli säkrare på konsekvenspedagogiken då vissa inte gått den ännu. Andra upplever att de skulle vilja bli mer strukturerade i sina vägledningssamtal och att bli bättre på att använda papper och penna samt att skriva på tavlan. Att använda illustration, mindmapping och andra praktiska verktyg i vägledning är något som respondenterna skulle vilja bli bättre på. De tror att det blir tydligare och mer äkta för deltagarna om olika alternativa vägar och möjligheter synliggörs på ett pedagogisk sätt. Att också kunna ha ett material att dela med sig av skulle vara bättre för deltagaren då hen kan fortsätta arbeta med materialet även efter samtalet. Det blir mer konkret då istället för att personen ska behöva komma på sakerna i samtalet menar respondenterna.
För att bli bättre i sin vägledning behövs övning menar respondenterna. Att sitta med i kollegors samtal och lyssna, men också bli lyssnad på när de själva har samtal, för att på så sätt få dela med sig och få inputs från de andra. Respondenterna skulle också vilja bli bättre på att vara observanta, sätta gränser och ta upp saker på en gång när det gäller deltagarna, för att på så vis inte släppa saker genom fingrarna.
Analys
Vi har valt att tematisera vår analys utifrån att vägledarna på Krami arbetar både utifrån social vägledning och studie- och yrkesvägledning då vi upptäckt i våra intervjuer att dessa skiljer sig från varandra. I det första avsnittet har vi utgått från Frank Parsons matchningsteori och tidigare forskning för att analysera vägledarnas definition av vägledning. Under det andra avsnittet har vi fokuserat på Pierre Bourdieus handlingsteori och Gary Beckers begrepp humankapital när vi analyserat vårt resultat av hur utbildningsbakgrunden kan ha påverkat vägledarnas definition av vägledning.