Ingatorpsskolan och Hjältevadsskolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1–6
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av rektorsområdet ... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 4 Bedömning av genomförandet... 5 Bedömning av förutsättningarna ...11
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Furulundsskolan, Ingatorps-skolan och HjältevadsIngatorps-skolan den 5–7 september 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och område Öster, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationel-la uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolorna intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och
SKOLVERKET
studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedöm-ningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av rektorsområdet
Område Öster Antal barn/elever
Förskoleverksamhet 136 Skolbarnsomsorg 80 Förskoleklass 28 Grundskola 407
Skolområde Öster är beläget i kommunens ostligaste del, ungefär 40 km från Eksjö. Skolans verksamhet är lokaliserad till tre orter, Mariannelund med ca 2 000 invånare samt Ingatorp och Hjältevad med vardera ca 500 invånare.
Furulundsskolan i Mariannelund har 292 elever och omfattar årskurserna F–9 medan Ingatorpsskolan och Hjältevadsskolan omfattar årskurserna F–6 och har 58 respektive 57 elever. Eleverna från dessa två skolor går från och med årskurs 7 på Furulundsskolan. Skolområdet leds av två rektorer som har sina expedi-tioner på Furulundsskolan.
Skolorna ligger centralt men har ändå naturen inpå knutarna. I de tre samhälle-na dominerar småindustrier inom träsektorn samt jord- och skogsbruk och enligt skolledningen är studietraditionen i området svag. Eleverna väljer efter årskurs 9 övervägande praktiska program på gymnasiet. Trots att det i Marian-nelund finns en anläggning för asylsökande är det i områdets skolor ett fåtal barn med utländsk bakgrund. På samtliga skolor i området finns mycket välut-rustade anläggningar för idrott och hälsa.
Till området hör också en förskola med två avdelningar placerade på Furu-lundsskolan samt 17 stycken dagbarnvårdare varav två arbetar i hemmet och de övriga i fyra gemensamma dagbarnvårdarlokaler i orterna Ingatorp, Hjältevad, Bruzaholm och Bellö. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen granskas på en kommunövergripande nivå och bedömningen av dessa verksamheter återfinns i kommunrapporten.
Hjältevadsskolan och Ingatorpsskolan ingår i försöksverksamheten med utbild-ning utan timplan i grundskolan.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolområde Öster och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar.
Inspektionsteamet gör bedömningen att verksamheten i rektorsområdet gene-rellt är av god kvalitet samt präglas av en lugn och trygg miljö. Skolornas lokaler och utrustning ger goda förutsättningar för att skapa ändamålsenliga läromiljö-er.
SKOLVERKET
Inspektörerna ser möjligheter för skolorna att förbättra kunskapsresultaten av-seende andelen elever som når målen i alla ämnen. Rektorsområdets ledning och det systematiska kvalitetsarbetet är i stora delar välfungerande. Inspektö-rerna ser emellertid ett behov av att rektoInspektö-rerna på ett tydligare sätt tar ansvar för den pedagogiska utvecklingen i skolorna för att ytterligare levandegöra de nationella målen, läroplan och kursplaner så att undervisningens innehåll i hög-re grad riktas mot kunskapsuppdraget. Det pedagogiska ledarskapet bör ha som mål att utifrån detta behov skapa en gemensam pedagogisk plattform för att skapa en utbildning som ser till elevens långsiktiga lärande.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Alla elever får inte det stöd som de behöver och åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen eller områden där en elev har behov av stödåtgärder (4 kap.
1 § skollagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Undervisning i hem- och konsumentkunskap och i teknik förekommer inte i den utsträckning att eleverna har möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap.
6 § grundskoleförordningen, kursplanerna för hem- och konsumentkunskap och teknik).
- Elevens val ges inte i enlighet med författningens krav (2 kap. 19 och 20 §§
grundskoleförordningen).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:
- Skolorna bör analysera kunskapsresultaten och söka åtgärder för att få flera elever att nå målen i alla ämnen samt öka meritvärdet.
- Elevernas inflytande och möjlighet att påverka undervisningens innehåll bör utvecklas. Som ett led i detta förbättringsarbete bör skolorna förbättra elevers och föräldrars kunskap om skolans mål och betygskriterier för att underlätta för dessa grupper att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar för skolarbetet.
- De nationella målen, läroplan och kursplaner bör i högre grad styra innehåll och utformning av verksamheten inom hela skolområdet. Rektorerna bör på ett tydligare sätt ta ansvar för detta utvecklingsarbete och se till att arbetsplanen blir ett aktivt dokument som beskriver hur rektorsområdet arbetar för att nå dessa mål.
- Elevernas kunskapsutveckling bör bli föremål för bättre analyser och kunskapsuppföljningarna i andra ämnen än engelska, matematik och sven-ska bör förbättras, företrädesvis i de lägre åldrarna.
- Den individuella utvecklingsplanen bör utvecklas så att den i högre grad beskriver vilka insatser som bör vidtas för eleven skall utvecklas i riktning mot de nationella målen.
- Rektorsområdet bör klargöra för elever och föräldrar på vilka grunder betyg skall sättas.
- I skolområdet bör skapas förutsättningar för en bättre planering och upp-följning av elevvårdsarbetet.
SKOLVERKET
- Behovet av studiehandledning på modersmålet bör kartläggas och vid konstaterat behov tillgodose sådant.
- Föräldrar bör fortlöpande informeras om elevens skolsituation.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Resultatet av områdets arbete för att skapa en god lärandemiljö bedöms av in-spektörsteamet i många avseenden vara framgångsrikt. Rektorsområdets skolor präglades vid besöken av en lugn och trygg miljö och inspektörerna fick samstämmiga uppgifter om att stämningen är god på skolorna. Områdets egna enkäter med höga medelvärden på trygghet och trivsel bekräftar detta. Samma enkät signalerar dock en hög stressnivå hos de äldre eleverna samt att elevernas inflytande upplevs som måttligt.
Inspektörerna bedömer att flertalet av eleverna i rektorsområdet är engagerade i skolarbetet, är motiverade och har lust att lära. På Hjältevadsskolan såg inspek-törerna exempel på att eleverna fann sig väl tillrätta i olika arbetssätt och visade förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.
Vid intervjuer framkommer att elevers kunskaper om de nationella målen är mycket svag. De yngre eleverna har, enligt inspektörerna, endast sporadiska kunskaper om de nationella kunskapsmålen och de äldre elevernas kunskaper sträcker sig i bästa fall till betygskriterierna.
I årskurs 5 på Furulundsskolan uppvisar eleverna på de nationella ämnesproven 2005 mycket låga resultat (se nedanstående tabell). I ämnet matematik är det endast 19 procent av eleverna som uppnår målen. Inspektörerna har även tagit del av Furulundsskolans resultat på nationella ämnesproven för åren 2000–
2004. Dessa visar emellertid på klart bättre resultat och skolledningen ser de nuvarande resultaten som ”en tillfällig dipp”. På Hjältevadsskolan är det ca 25 procent av eleverna som inte når målen i matematik och engelska medan resul-taten i svenska är bättre. På Ingatorpsskolan har samtliga elever nått målen för de nationella ämnesproven. Systematisk kunskapsuppföljning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska saknas i de lägre årskurserna, varför det är svårt att få en uppfattning om elevernas resultat i dessa ämnen.
Tabell 1. Resultat nationella ämnesproven 2006. Andel elever i procent med godkända resultat.
Furulundsskolan Årskurs 5 Årskurs 9
Svenska 44 % 98 %
Engelska 42 % 97 %
Matematik 19 % 98 %
SKOLVERKET
Tabell 2. Resultat nationella ämnesproven 2006. Andel elever i procent med godkända resultat.
Hjältevadsskolan Årskurs 5
Ingatorpsskolan Årskurs 5
Svenska 91 % 100 %
Engelska 73 % 100 %
Matematik 74 % 100 %
Betygsresultaten år 2005 för avgångseleverna i årskurs 9 visar att 92 procent är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan. Inspektörerna noterar en trend, om än svag, att andelen elever behöriga till nationellt program har ökat.
Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen uppvisar motsvarande trend i negativ riktning. År 2005 var det 72 procent av eleverna som uppnått målen i alla ämnen. Skolans genomsnittliga meritvärde är 192,5, vilket är lägre än genomsnittet i såväl kommunen (206,9) som i riket (206,3). Inspektörerna bedömer att man inom området bör analysera kunskapsresultaten och då främst orsakerna till att en fjärdedel av eleverna inte når målen i alla ämnen.
Sammanfattning
Skolorna i skolområde Öster präglas av ett trivsamt och varmt samarbetsklimat.
Eleverna är i huvudsak trygga och trivs på skolorna och förefaller generellt ta ansvar för den gemensamma miljön.
Skolorna bör analysera kunskapsresultaten och söka åtgärder för att ytterligare förbättra resultaten och få flera elever att nå målen i alla ämnen.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervis-ningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
Skolans värdegrundsuppdrag syftar till att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som samhället vilar på.
Skolledning och personalen på skolorna arbetar aktivt på olika sätt med normer och värden för att förebygga och förhindra kränkningar. Dock upplevs av inspektörerna skolornas gemensamma strategier för arbetet med normer och värden som otydliga. En handlingsplan mot mobbning finns, som anger före-byggande insatser, åtgärder vid konstaterande av mobbning samt hur utvärde-ringsarbetet kring kränkande behandling skall bedrivas. Inspektörerna ser konkreta exempel på detta arbete bland annat i form av kompissamtal, kamrat-stödjare och användande av läromedel i syfte att stödja arbetet om relationer.
Insatser som förekommit under terminen dokumenteras och vissa delar redo-visas i kvalitetsredovisningen. I skolområdet finns två antimobbningsgrupper med en ansvarig rektor i varje. Skolorna anger att den använder den så kallade Farstamodellen då misstanke om mobbning föreligger. Inspektörerna
SKOLVERKET
konstaterar att skolans modell hittills inneburit att personalen inte alltid tagit kontakt med mobbarens eller den mobbades föräldrar. Vidare konstaterar inspektörerna att skolorna i sitt förebyggande värdegrundsarbete inte beaktar perspektivet då vuxen kränker elev. Det framkommer vid besöken på skolorna att elever vid vissa tillfällen känt sig kränkta av personal. Inspektörerna vill därför påpeka att det är angeläget att skolorna fortsätter med det förebyggande värdegrundsarbetet och vidtar åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling.
Skolverkets inspektörer vill uppmärksamma Skolområde Öster på att det från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk till-hörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktions-hinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehand-lingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Skolornas befintliga handlingsprogram uppfyller inte den nya lagstiftningens krav och inspektörerna bedömer att rektorsområdet måste färdigställa likabehandlingsplanen.
Läroplanen, skollagen och grundskoleförordningen anger att eleverna i takt med stigande ålder och mognad successivt skall ha ett ökande inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Vidare skall skolan sträva efter att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier. Läroplanen för det obligato-riska skolväsendet framhåller att läraren, men ytterst rektorn, skall utveckla arbetsformer så att elevernas inflytande över undervisningens arbetssätt och innehåll gynnas.
I inspektörernas samtal med rektorerna, lärarna och eleverna framgår att infly-tandearbetet pågår men i olika omfattning i klasserna beroende på undervisande lärare. På Hjältevadsskolan och Ingatorpsskolan präglades arbetssättet i hög grad av att eleverna skall vara aktiva och delaktiga i planeringen av undervis-ningen. Detta arbetssätt innebar att eleverna hade möjlighet att bestämma när uppgifter skall göras men i liten omfattning påverka innehållet i undervisningen.
Äldre elever menade att man hade större möjlighet att påverka undervisningen när man var yngre. Även om inspektörerna såg exempel på lärare som var noggranna med att presentera och att diskutera kursplaner och mål med elever-na, förekom detta i för liten omfattning. Det är angeläget att skolorna fortsätter utvecklingsarbetet med att öka elevernas inflytande och i första hand med fokus på att ge eleverna inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer.
Samverkan med föräldrar fungerar enligt skolledning och föräldrar väldigt bra på Hjältevads- och Ingatorpsskolan, men för närvarande inte alls lika bra på Furulundsskolan. De så kallade Brukarråden har möten minst två gånger per termin. På mötena deltar föräldrar, representant för lärarna samt rektorn.
Mötena innehåller i huvudsak information från skolledningen och föräldrarna fungerar som bollplank inför beslut. Föräldrarna har via råden varit delaktiga i framtagandet av arbetsplaner och kvalitetsredovisningar.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
Samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1 sker naturligt på Furulundsskolan då verksamheterna är integrerade. På övriga skolor finns samverkan men denna
SKOLVERKET
bedöms av inspektörerna vara begränsad. Inspektörerna vill påpeka att en utökad samverkan och flexibilitet kan bidra till att främja barnens lärande.
Vid alla skolorna är lärarna organiserade i arbetslag. Inom de mindre skolorna, Hjältevad och Ingatorp, uppfattar inspektörerna att samverkan mellan persona-len fungerar bra även om det direkta arbetet i huvudsak utförs som ensamarbe-te. På Furulundsskolan förekommer viss samverkan inom och mellan skolornas arbetslag såsom rutiner för överlämnande mellan förskoleklass och årskurs 1 och mellan årskurs 6 och 7. I övrigt är det inspektörernas uppfattning att arbetslagen lever sina egna liv. Det är i begränsad omfattning som området utnyttjar erfarenhetsutbyten för att underlätta möjligheten att se elevernas utveckling som ett långsiktigt lärande.
I arbetet att nå de nationella målen bedömer inspektörerna att kursplanerna inte är tillräckligt styrande i arbetet vilket får till följd att arbetet i för liten utsträck-ning tar hänsyn till mål att sträva mot i läroplan och kursplaner. Detta får i sin tur konsekvensen att undervisningen blir läromedelsbunden och inte i tillräcklig grad problematiserar och tränar eleverna att kritiskt granska fakta och förhål-landen, formulera och pröva antaganden samt lösa problem. Ytterligare en konsekvens är att ämnen som exempelvis teknik och de naturorienterande ämnen får för litet utrymme och därmed försämrar elevernas möjlighet att nå målen i dessa ämnen. Inspektörerna gör därför bedömningen att det finns ett behov att ytterligare tillse att de nationella målen, läroplan och kursplaner i högre grad styr innehåll och utformning av verksamheten inom hela skolområ-det.
Vid observationer i klassrummen såg inspektörsteamet exempel på lektioner med varierat arbetssätt och god individanpassning. Inspektörsteamet upplevde på alla skolor en lugn och harmonisk arbetsmiljö med motiverade och aktiva elever.
Kunskapsuppföljning, individanpassning och särskilt stöd
Enligt personalen i skolorna är man mycket nöjd med arbetet som utförs i förskoleklassen. Ett stort antal barn kan läsa när de börjar i årskurs 1 och har arbetat med grundläggande matematik.
För att följa elevernas kunskapsutveckling har personalen för de yngre barnen enskilda samtal där lärare och elev utvärderar och sätter upp nya mål. Med hjälp av olika diagnosmaterial bedöms elevernas kunskaper i ämnena matematik, svenska och engelska från och med årskurs 2. Dessa uppföljningar kompletteras med andra tester som utförs av speciallärare och specialpedagoger. I årskurs 2 har man dessutom ett kommunövergripande test för alla elever. De nationella ämnesproven utförs i årskurserna 5 och 9. En gång per termin hålls klasskon-ferenser där rektor medverkar och då alla elever gås igenom.
Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgär-der, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Inspektörerna har tagit del av åtgärdsprogram som bifogats skolornas dokumentation. Programmen innehål-ler starka och svaga sidor samt planerade åtgärder och vem som ansvarar för dessa. Åtgärdsprogram upprättas emellertid uteslutande i ämnena matematik,
SKOLVERKET
engelska och svenska och inspektörerna vill påtala att åtgärdsprogram skall upprättas i de ämnen eller områden där en elev är i behov av särskilda stödåt-gärder.
En årlig kartläggning av barn i behov av särskilt stöd görs av speciallärare inom enheterna och den redovisas till förvaltningen som sedan fördelar pengar till respektive skola. Kartläggningen omfattar endast ämnena matematik, engelska och svenska samt social problematik. Resurserna fördelas vidare av rektorerna mellan årskurserna F–6 och 7–9 och de enskilda specialpedagogerna fördelar resurserna utifrån tjänsternas omfattning. Skolområdet har ett elevvårdsteam bestående av rektorerna, skolsköterska och kurator. Elevvårdsteamet träffas en gång i månaden. Av intervjuer framkom att speciallärare och specialpedagoger inte deltar i teamets möten. Utifrån intervjuer med personal uppfattar inspektö-rerna att övergripande diskussioner om strategier, resursfördelning och metod-utveckling förekommer i ringa omfattning. Såväl personal som skolledning anger att de senare årens besparingar inneburit att skolorna har svårighet att ge stöd åt alla elever som är i behov av sådant. Inspektörerna vill klargöra att sko-lorna skall tillse att alla elever med svårigheter i skolarbetet får erforderligt stöd.
I skolområdet bör man skapa mötesplatser för planering och uppföljning av elevvårdsarbetet inte minst för att åstadkomma en större flexibilitet i stöd-arbetet och för att se över de metoder som används.
Enligt grundskoleförordningen skall elever som behöver det få studiehandled-ning på sitt modersmål. Det innebär att eleverna med hjälp av en modersmåls-lärare skall kunna få stöd för att förstå och tillgodogöra sig innehållet i olika ämnen där deras svenskkunskaper inte räcker till. I skolområde Öster, är andelen elever med annat modersmål än svenska låg. Hittills har ingen elev fått studiehandledning på modersmålet. Intervjuerna visar att rättigheten inte verkar känd av vare sig skolledning eller elever. Inspektörerna bedömer att rektorsom-rådet bör kartlägga behovet av studiehandledning på modersmål och vid konstaterat behov tillgodose sådant.
Utvärdering av lärandet, betygsbedömning och betygssättning
Inspektörerna vill framhålla grundskoleförordningens skrivning ”vid utveck-lingssamtalet skall läraren i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna”. Vidare betonar förordningen att planen bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Föräldrarna uttrycker att utvecklingssamtalen blivit bättre efter att den individuella utveck-lingsplanen (IUP) börjat användas. En del lärare har utvecklat planen utifrån en tidigare använd portfolio. Skolledningen har som mål att samtliga skolor i område öster framledes skall ha en gemensam mall för IUP. Inspektörerna konstaterar att utvecklingsplanen för de yngre eleverna har tyngdpunkten på
Inspektörerna vill framhålla grundskoleförordningens skrivning ”vid utveck-lingssamtalet skall läraren i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna”. Vidare betonar förordningen att planen bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Föräldrarna uttrycker att utvecklingssamtalen blivit bättre efter att den individuella utveck-lingsplanen (IUP) börjat användas. En del lärare har utvecklat planen utifrån en tidigare använd portfolio. Skolledningen har som mål att samtliga skolor i område öster framledes skall ha en gemensam mall för IUP. Inspektörerna konstaterar att utvecklingsplanen för de yngre eleverna har tyngdpunkten på