Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 3 Bedömning av genomförandet... 5 Bedömning av förutsättningarna ... 9
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Nifsarpsskolan den 5–6 september 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Eksjö kommunochNifsarpsskolan, dels den information som samlats in under besö-ket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Nifsarpsskolan intervjuades rektorn, lärare, elever, elevrådets styrelse, studie- och yrkesvägledare samt elevvårdspersonal. Inspektörerna besökte lektioner i flera ämnen i de olika årskurserna. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedöm-ningen.
SKOLVERKET
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Nifsarpsskolan Antal elever
Gymnasieskola 192
Utbildningen vid Nifsarpsskolan omfattar fordonsprogrammet. Skolan erbjuder inriktningarna personbilsteknik, maskin- och lastbilsteknik, transport samt karosseri. Inom inriktningen transport erbjuder man profilerna distributions-transporter, skogstransporter samt anläggning.
Skolan är sedan första januari 2006 en intraprenad. Detta innebär att skolan ligger som en egen enhet direkt underställd barn- och ungdomschefen samt att skolans ekonomi är separerad från den övriga verksamheten inom barn- och utbildningssektorns ansvarsområde. Enligt tecknat avtal skall intraprenaden Område Nifsarp på uppdrag av Barn- och ungdomssektorn ansvara för utbild-ningen på fordonsprogrammet. Avtalet är tecknat för 36 månader och ersättningen för de tjänster intraprenaden utför motsvarar 72 procent av den interkommunala ersättningen.
Inventarierna på skolan ägs av det kommunala bolaget Eksjö Fordonsutbild-ning AB som hyr ut dessa till Nifsarpsskolan. Eksjö FordonsutbildFordonsutbild-ning AB, som genomför olika uppdragsutbildningar på skolan, hyr i sin tur in sig i skolans lokaler.
Av skolans elever kommer endast 12 procent från Eksjö kommun. Övriga elever kommer huvudsakligen från närliggande kommuner.
Skolans lärare är organiserade i ett arbetslag.
Skolan är belägen strax utanför Eksjö i lokaler byggda 1999. Sedan dess har skolan byggts till i olika etapper.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Nifsarpsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet.
Skolan når goda resultat gällande kunskaper. Skolans elever tar i hög grad ansvar för den gemensamma miljön och sina studier. Av observationer och intervjuer framgår att det råder ett gott klimat på skolan. Dock förekom det ett par fall av kränkande behandling under föregående läsår. Skolan bedriver ett aktivt arbete kring elevernas hälsa. Eleverna erbjuds att vara delaktiga i ett antal fora för att kunna påverka sin utbildning samt erbjuds överlag en undervisning av god kvalitet. Skolan har en hög andel lärare med utbildning för den under-visning de bedriver. Styrningen och ledningen av verksamheten fungerar väl.
SKOLVERKET
Inspektörerna bedömer att nedan angiven brist snarast måste åtgärdas.
- Alla elever ges inte ett utvecklingssamtal per termin (7 kap. 19 § gymnasie-förordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör skapa en struktur för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås.
- Skolan bör utveckla klassrådens funktion.
- Skolans arbetsformer bör utvecklas så att samtliga elever omfattas av och ges möjlighet till ett aktivt elevinflytande över såväl innehåll som arbets-former i undervisningen.
- Skolan bör fortsätta sitt arbete för att öka elevernas systemkännedom och då framför allt deras kännedom om programmål och läroplan. Vidare bör skolan säkerställa att alla elever får information om kursplanernas mål och betygskriterier i samtliga kurser samt att de får en återkoppling till dessa under kursens gång och vid betygsättningen av elevernas prestationer.
- Skolan bör utveckla ett mer gemensamt förhållningssätt kring hur skolans regler skall efterlevas samt hur det gemensamma värdegrundsarbetet skall bedrivas.
- Skolan bör fortsätta sitt arbete med att förbättra likvärdigheten gällande bedömning och betygsättning.
- Skolan bör utveckla rutinerna för att upptäcka, utreda, åtgärda samt följa upp elevernas stödbehov och i samband med detta utveckla tydliga rutiner för när åtgärdsprogram skall upprättas.
- Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas gällande bedömningen av mål-uppfyllelsen avseende kunskapsresultat. Skolan bör vidare utveckla rutiner för utvärderingen av undervisningen.
- Skolan bör tydliggöra valmöjligheterna inom det valbara utrymmet.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen.
Kunskaper
Nifsarpsskolan har som mål att eleverna skall vara anställningsbara, det vill säga attraktiva på arbetsmarknaden inom valt yrke. För skolan innebär detta att eleverna efter genomförda studier skall ha aktuella kunskaper, väl utvecklade färdigheter inom yrket samt att de skall ha en förtrogenhet med hur det funge-rar inom branschen.
SKOLVERKET
Tabell 1. Genomsnittlig betygspoäng, andel elever med allmän behörighet samt andel elever med slutbetyg 2005.
Skolan Riket –
Fordons-programmet Riket – Totalt Genomsnittlig
betygs-poäng 12,3 11,5 14,1
Andel (%) med allmän behörighet till universi-tets- och högskole-studier
95,4 82,3 88,9
Andel (%) elever med
slutbetyg 91,5 74,0 82,8
Skolans resultat gällande genomsnittlig betygspoäng, behörighet till högskolan samt andel elever med slutbetyg ligger över riksgenomsnittet för fordonspro-grammet. Jämfört med riksgenomsnittet för samtliga program och elever 2005 ligger skolans resultat över riksgenomsnittet gällande grundläggande behörighet till högskolan och andel elever med slutbetyg men ligger under avseende den genomsnittliga betygspoängen. Vidare visar skolans statistik för de elever som avslutade gymnasieskolan våren 2006 på att samtliga elever gick ut med ett slut-betyg, att den genomsnittliga betygspoängen var 12,2 samt att man fortsatt har en stor andel elever med behörighet till högskolan.
Av intervjuer med eleverna framgår det att elevernas kännedom om program-målen varierar. Läroplanens innehåll är däremot okänt för de flesta av eleverna på skolan.
Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål kring kunskaper
Förutom målen i kurserna ingår i skolans uppdrag även mål som gäller elever-nas generella kunskapsutveckling. Enligt läroplanen har skolan till exempel att verka för att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att formu-lera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Skolan skall vidare sträva mot att eleverna stärker sin tilltro till den egna förmågan och sina möjlig-heter att utvecklas samt utveckla en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.
Av intervjuerna framgår det att man arbetar med dessa kunskapsmål på olika sätt och i varierande grad på skolan. Det finns dock inte en samlad systematisk bild av vilka resultat man når i detta arbete. Inspektörerna bedömer att verk-samheten bör skapa en struktur för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås.
Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål kring normer och värden
Inspektörerna upplevde vid inspektionsbesöket en god stämning mellan elever och mellan lärare och elever på skolan. Denna bild bekräftades av såväl elever som lärare i intervjuerna. Av observationer och intervjuer framgår det att skolans elever i hög grad tar ansvar för den gemensamma miljön och sina studier.
SKOLVERKET
Av skolans kvalitetsredovisning framgår det att det under föregående läsår för-kom ett par fall av kränkande behandling på skolan. Av skolans psykosociala enkät, genomförd under våren 2006, framkommer att 18 av 151 elever upplever att mobbning förekom på skolan samt att fyra elever upplever att det förekom mobbning mellan lärare och elev/elev och lärare. Inspektörerna vill påpeka att den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, som trädde i kraft den 1 april 2006, skärper kraven på huvudmannen gällande ansvaret för att förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling samt att utreda och vidta åtgärder (se vidare område Arbetsmiljö).
Skolans psykosociala enkät visar vidare att majoriteten av eleverna anser att de har inflytande över sin utbildning. Av intervjuer med elever och personal fram-går dock en mer varierad bild. Eleverna uppger vid intervjuerna att de vill vara delaktiga medan lärarna menar att många av eleverna engagerar sig i väldigt liten utsträckning i eller till och med ifrågasätter varför de ska vara med i planeringen av innehållet och arbetsformerna i undervisningen (se vidare område Inflytande och utvärdering av lärandet).
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att skolan når goda resultat gällande kunskaper. Dock bör skolan göra insatser för att öka elevernas systemkännedom och då framför allt deras kännedom om programmål och läroplan. Inspektörerna bedömer vidare att verksamheten bör skapa en struktur för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö
Av dokumentationen och intervjuer framgår det att skolan aktivt arbetat med de ovan nämnda fallen av kränkningar utifrån sin handlingsplan. Skolan har också arbetat för att få en tydligare bild av vad som ligger bakom resultaten gällande kränkande behandling i den psykosociala enkäten. Skolans plan mot mobbning och kränkande behandling uppfyller inte den nya lagens krav och skolan hade vid inspektionstillfället inte upprättat en likabehandlingsplan.
Inspektörerna bedömer att skolan måste upprätta en likabehandlingsplan.
Skolan har framtagna regler för umgänge och ordning. Eleverna är delaktiga i framtagandet av dem och de ses över årligen. Intervjuade elever har kännedom om reglerna. Av elevintervjuerna framkommer dock att det varierar mellan lärarna i vilken utsträckning man följer upp efterlevnaden av reglerna. Vidare framgår det av intervjuerna att det emellanåt förekommer ett hårt språkbruk mellan elever och att det ibland kan förekomma en hård jargong mellan lärare och elever. Skolledning och intervjuade lärare är medvetna om att detta före-kommer samt om att detta är något samtliga lärare på skolan måste arbeta med.
SKOLVERKET
Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta med att utveckla ett mer gemen-samt förhållningssätt kring hur skolans regler skall efterlevas gemen-samt hur det gemensamma värdegrundsarbetet skall bedrivas.
Skolan arbetar aktivt med elevernas hälsa. Bland annat arbetar skolan med elev-hälsoprofiler, undervisning i hygien och hjärt- och lungräddning, studiedagar kring relationer samt med moment inom idrott och hälsa i verkstadslokalerna.
Vidare har Skolrådet varit med om att besluta om att införa nyttigare alternativ i skolans cafeteria.
Inflytande och utvärdering av lärandet
I Nifsarpsskolan finns ett antal fora för elevernas delaktighet. Elevrepresentan-ter ingår i skolans skolråd samt i programrådet. Av inElevrepresentan-tervjuerna framgår det att arbetet i såväl skolråd som programråd fungerar väl. Inspektörerna har tagit del av ett antal områden där eleverna har kunnat utöva ett inflytande över skolans inre arbete. Skolans målsättning är att klassråden skall genomföras både före och efter skolrådet, så att representanterna kan framföra klassen åsikter och idéer på skolrådet samt informera om skolrådets beslut. Av intervjuerna fram-går det dock att kopplingen mellan klassråd och skolråd fungerar bristfälligt i en del klasser. I en del klasser hålls inte klassråd innan skolrådet och i en del dokumenteras inte det som tas upp i klassråden. Detta får bland annat till konsekvens att en del klassråd mer får formen av informationskanal samt att elever väljer att själva gå direkt till representanterna i skolrådet med sina frågor.
Inspektörerna bedömer att skolan erbjuder eleverna möjlighet att vara delaktiga i ett antal fora, men bör se till att utveckla klassrådets funktion.
Läroplanen framhåller elevernas inflytande över såväl innehåll som arbetsfor-mer som viktiga principer i utbildningen, vilket skall omfatta alla elever. Vidare har rektorn ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så ett aktivt elevinflytande gynnas. Vid intervjuerna har inspektörerna tagit del av goda exempel där eleverna på skolan givits möjlighet till inflytande över såväl arbets-former som innehåll. Dock framkommer också att det finns en stor variation mellan ämnen och lärare i vilken utsträckning detta sker. Som ovan beskrivits har det av intervjuerna framkommit att det finns en varierad bild kring elever-nas vilja till delaktighet. Eleverna uppger att de vill vara delaktiga medan lärarna uppger att många av eleverna engagerar sig i väldigt liten utsträckning i eller till och med ifrågasätter varför de ska vara med i planeringen av innehållet och arbetsformerna i undervisningen. Som ett led i att utveckla elevernas delaktighet bör skolan djupare analysera orsakerna bakom de skilda uppfattningarna kring elevernas vilja att vara delaktiga. Inspektörerna bedömer att skolans arbetsfor-mer bör utvecklas så att samtliga elever omfattas av och ges möjlighet till ett aktivt elevinflytande över såväl innehåll som arbetsformer i undervisningen.
En viktig förutsättning för att eleverna skall kunna utöva inflytande i undervis-ningen är att de har kännedom om kursplanernas mål. Av intervjuer framkom-mer att elevernas kunskaper om målen är begränsade. Det är upp till varje lärare att själv avgöra hur de skall arbeta för att göra kursplanernas mål kända för eleverna. Av intervjuerna framgår det att majoriteten av lärarna presenterar målen och betygskriterierna i början av kurserna. Däremot varierar det i stor utsträckning i vilken mån man återkopplar till målen och betygskriterierna under kursen gång och vid betygsättningen. Inspektörerna bedömer att skolan bör fortsätta sitt arbete med att medvetandegöra eleverna om målen för utbild-ningen. I detta arbete är det viktigt att se till att alla elever får information om
SKOLVERKET
kursplanernas mål och betygskriterier i samtliga kurser samt att de får en åter-koppling till dessa under kursens gång och vid betygsättningen av elevernas prestationer.
Enligt gymnasieförordningen skall rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklings-samtal) minst en gång per termin. Utvecklingssamtalet skall genomföras med den individuella studieplanen som grund. Av intervjuerna framgår det att inte alla elever ges minst ett utvecklingssamtal per termin. Vidare framgår det att elevernas kännedom om den individuella studieplanen varierar och de som kände till den uppgav att de inte deltagit i några diskussioner kring den. Då skolan uppmärksammat att man tidigare haft en mindre god dokumentation av utvecklingssamtalen har man inför höstterminen tagit fram mallar för detta.
Inspektörerna bedömer att skolan måste se till att samtliga elever ges minst ett utvecklingssamtal per termin.
Skolan har deltagit i ett projekt inom höglandssamarbetet kring likvärdig betygssättning. Av intervjuerna framgår det dock att man inte regelbundet följer upp eller diskuterar resultaten på skolan. Av skolans betygsstatistik för våren 2006 framgår det att samtliga elever i ett par kurser fått betyget Godkänd och att i ett antal andra kurser exakt hälften av eleverna fått betyget Godkänd och den andra hälften betyget Väl Godkänd. I statistiken avviker dessa resultat från resultaten i övriga kurser, men av intervjuerna framgår det att de varken har diskuterats eller uppmärksammats. Inspektörerna bedömer att skolan bör fortsätta sitt arbete med att förbättra likvärdigheten gällande bedömning och betygssättning.
Arbetssätt, individanpassning och stöd
Inspektörerna har under besökstillfället sett exempel på god pedagogisk verk-samhet. Av intervjuer med rektorn, lärare och elever framgår det att man på skolan arbetat med att utveckla samverkan mellan kärnämnena och karaktärs-ämnena, för att öka ”infärgningen” av programmets karaktär i kärnämnesun-dervisningen. Inspektörerna har också tagit del av goda exempel på väl fungerande ”infärgning”.
Det finns beskrivna rutiner för hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ska bedrivas. Skolan tar in information kring elever som påbörjar år 1 från respektive grundskola. Diagnostiska tester genomförs i ämnet svenska. Varan-nan vecka hålls elevvårdsöverläggningar i samband med arbetsplatsträffarna.
Vid elevvårdsöverläggningarna tas elevernas behov av stöd upp. Alla lärare är enligt rutinerna ansvariga för att ta upp eventuella stödbehov och det förutsätts att all personal ska kunna upptäcka eventuella stödbehov. Beslut om åtgärder fattas vid dessa möten av rektorn. Det särskilda stödet ska enligt rutinerna ges i första hand av undervisande lärare i ämnet. Skolan har bland annat därför valt att arbeta med små grupper i både karaktärsämnena och kärnämnena, för att ge respektive lärare möjligheter att ge stöd till elever i behov av detta direkt i undervisningssituationen. När väl stödbehov upptäckts arbetar skolan aktivt för att tillgodose dessa behov. Skolan har hittills inte bedömt sig ha behov av speci-alpedagogisk kompetens. Dock framgår det av intervjuer att det kan ta lång tid innan ett stödbehov upptäcks och åtgärdas. Det förekommer bland annat att en del elever får information om att de riskerar att inte nå målen i en kurs i ett mycket sent skede. Vidare framkommer det att det råder en osäkerhet bland personalen kring när åtgärdsprogram skall upprättas för elever i behov av
SKOLVERKET
särskilt stöd. Av intervjuer framgår det också att dokumentationen av beslutade åtgärder samt uppföljningen av dessa åtgärder emellanåt brister. Inspektörerna anser att detta tyder på att nuvarande rutiner inte fungerar fullt ut. Inspektörer-na bedömer att rutinerInspektörer-na för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp stöd-behov bör utvecklas och i samband med detta bör skolan utveckla tydliga rutiner för när åtgärdsprogram ska upprättas. Inspektörerna vill vidare upp-märksamma skolan på att bestämmelserna avseende särskilt stöd och åtgärds-program har ändrats per den 1 juli 2006. Förändringarna innebär att rektors utredningsansvar har skärpts.
Genom bland annat det kommunala bolagets verksamhet har skolan etablerat goda kontakter med branschorganisationer och företag. Samtliga intervjuade upplever det som positivt med de uppdragsutbildningar som genomförs på skolan. Bland annat innebär det att eleverna kan genomföra viss utbildning till-sammans med vuxna.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
För skolans arbete finns en arbetsplan. Denna revideras årligen och i detta arbe-te deltar lärare och övrig personal samt de elever som ingår i skolrådet. De resultatbedömningar som redovisas i skolans kvalitetsredovisning ligger till grund för revideringen av den lokala arbetsplanen. Skolan genomför årligen en psykosocial enkät bland eleverna. Skolan saknar gemensamma rutiner för utvärderingen av kurser och det varierar mellan lärarna i vilken utsträckning man utvärderar kurserna. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete överlag är av god kvalitet men att skolan bör utveckla rutiner för utvärderingen av undervisningen.
Skolans kvalitetsredovisning uppfyller förordningens krav men inspektörerna bedömer att bedömningen av måluppfyllelsen gällande kunskapsresultat kan förbättras.
Ledning och kommunikation
Skolans arbete leds av en rektor. Som administrativt stöd finns en
Skolans arbete leds av en rektor. Som administrativt stöd finns en