Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Beskrivning av verksamheten... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av resultaten... 3
Bedömning av genomförandet... 5
Bedömning av förutsättningarna ... 9 Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Vuxenutbildningen i Eksjö kommun den 4–6 oktober och 10 oktober 2006. I slutet av denna rapport fram-går vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Eksjö kommun och Vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Vuxenutbildningen intervjuades chefen för vuxenutbildningen, rektorn, lärare, studerande, studie- och yrkesvägledaren, projektledaren för uppsökande verk-samhet samt företrädare för entreprenörer. Inspektörerna besökte lektioner i flertalet utbildningar. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
SKOLVERKET
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av verksamheten
Vuxenutbildningen i Eksjö Antal studerande Kommunal vuxenutbildning 300 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 17 Svenskundervisning för invandrare 55
Utbildningen vid vuxenutbildningen i Eksjö omfattar grundläggande vuxenut-bildning, gymnasial vuxenutvuxenut-bildning, särvux, svenskundervisning för invandrare (sfi) samt en påbyggnadsutbildning till internationell rörsvetsare.
Delar av utbildningen är entreprenadsatt. Via Lernia erbjuds utbildningar inom ekonomi. AVIA AB erbjuder utbildningar inom data. Genom Ultra AB erbjuds utbildningar inom hotell och restaurang. Grundutbildning inom industri och påbyggnadsutbildningen till internationell rörsvetsare erbjuds genom Montico kompetensutveckling AB. Vuxenutbildningen har även avtal med NTI om vissa distansutbildningar.
Flertalet entreprenörer bedriver sin verksamhet i samma lokaler som vuxenut-bildningen. Påbyggnadsutbildningen genomförs däremot huvudsakligen i entre-prenörens egna lokaler.
Vuxenutbildningen i Eksjö ingår tillsammans med Tranås, Sävsjö och Vetlanda i ett samverkansområde, kallat Höglandsvux, kring kommunal vuxenutbildning.
Beslut har fattats om att vuxenutbildningen ska sortera under näringslivsen-heten i stället för under barn- och ungdomssektorn.
Vuxenutbildningens lärare är organiserade i ett stort arbetslag, med undergrup-peringar utifrån de olika utbildningarna.
All intagning till vuxenutbildningen sker via vuxenutbildningen i Eksjö Vuxenutbildningen i Eksjö har sina lokaler i centrala Eksjö.
Vuxenutbildningen har även ett mindre lärcentra i form av en studiehörna med tillgång till datorer i Mariannelund.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Vuxenutbildningen i Eksjö och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läro-planen och övriga skolförfattningar.
Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet. Vux-enutbildningen når överlag goda resultat gällande kunskaper. Vuxenutbildning-en arbetar på ett aktivt och bra sätt för att utveckla de studerandes inflytande.
De studerande erbjuds överlag en undervisning av god kvalitet samt ges goda möjligheter till stöd. Styrningen och ledningen av verksamheten fungerar sammantaget väl. Verksamhetens förutsättningar för att nå målen är överlag goda.
SKOLVERKET
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Betyg har inte satts efter varje avslutad kurs inom svenskundervisningen för invandrare (15 § förordningen om svenskundervisning för invandrare).
- Betyg sätts inte inom särvux (4 kap. 1 § särvuxförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser inom följan-de områföljan-den.
- Vuxenutbildningen bör skapa en struktur för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås.
- Vuxenutbildningen bör fortsätta verka för att öka de studerandes inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer, så att detta inflytande inte varierar beroende på lärare och ämne.
- Vuxenutbildningen bör fortsätta att utveckla arbetet med att se till att alla studerande får information om kursplanernas mål och betygskriterier i samtliga kurser samt att de får en återkoppling till dessa under kursens gång och vid betygsättningen av de studerandes prestationer.
- Vuxenutbildningen bör se överexaminationsformerna så att det säkerställs att de studerande erbjuds examinationer med möjlighet att nå samtliga betygssteg.
- Vuxenutbildningen bör fortsätta sitt arbete med att förbättra likvärdigheten gällande bedömning och betygsättning.
- Vuxenutbildningen bör fortsätta arbetet med att utveckla individualisering-en i undervisningindividualisering-en.
- Vuxenutbildningen bör förtydliga rutinerna för hur man följer upp effek-terna av insatta stödåtgärder.
- Vuxenutbildningens systematiska kvalitetsarbete bör utvecklas och i samband med detta bör vuxenutbildningen utveckla gemensamma rutiner för utvärderingen av undervisningen.
- Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning bör utvecklas avseende redovis-ning och analys av kunskapsresultat.
- Det pedagogiska ledarskapet över svenskundervisningen för invandrare bör utvecklas.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen.
Kunskaper
Den betygsstatistik inspektörerna tagit del av redovisar resultaten för vårtermi-nen och hösttermivårtermi-nen 2005. Av statistiken framgår det att av dem som full-följde sina studier på grundläggande och gymnasial nivå samt inom påbygg-nadsutbildningen under det året nådde flertalet betyget Godkänd eller högre.
SKOLVERKET
Andelen kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning som slutförde sina kurser under läsåret 2005/06 var enligt Skolverkets statistik 79 procent och andelen som avbrutit 20 procent. Det förstnämnda resultatet ligger över snittet för jämförbara kommuner och riksgenomsnittet. Andelen som avbrutit sina studier ligger något över snittet för jämförbara kommuner och i paritet med riksgenomsnittet.
Resultaten avseende svenskundervisning för invandrare är svårbedömda då inspektörerna inte tagit del av någon resultatsammanställning eller information om genomströmning eller antal avhopp. Vidare har Vuxenutbildningen inte alltid satt betyg på varje avslutad kurs. Skolledningens och lärarnas bild är dock att huvuddelen av de studerande fullföljer utbildningen fram till ett betyg på C eller D-nivå. Även resultaten gällande särvux är svårbedömda då betyg hittills inte satts (se vidare området Arbetsmiljö, delaktighet och utvärdering av läran-det).
Vuxenutbildningen har tidigare genomfört uppföljningar av studiernas långsik-tiga effekter. Detta har dock inte gjorts de senaste åren, bland annat beroende på att det har varit svårt att få in svar och därmed kunna få fram tydliga resultat.
Inspektörerna vill peka på vikten av regelbundna effektuppföljningar i arbetet med att kvalitetssäkra utbildningen (se vidare avsnitt kvalitetssäkring och för-bättringsarbete).
Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål kring kunskaper
Förutom målen i kurserna ingår i skolans uppdrag även mål som gäller de studerandes generella kunskapsutveckling. Enligt läroplanen har skolan att verka för att varje studerande kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden samt lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Skolan skall vidare sträva mot att de studerande stärker sin tilltro till den egna förmågan och sina möjligheter att utvecklas samt utveckla en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.
Av genomförda intervjuer framgår det att man i undervisningen arbetar med flertalet av läroplanens mål. Undervisande lärare har en uppfattning om de studerandes måluppfyllelse. Vidare framgår det av dokumentation och intervju-er att man särskilt diskutintervju-erar läroplanens mål om tilltron till den egna förmågan.
Detta mål utvärderas också i de enkäter man genomför varje termin. Det finns dock inte en samlad systematisk bild av vilka resultat man når i arbetet med flertalet av målen. Inspektörerna bedömer att verksamheten bör skapa en struk-tur för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås.
Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål kring normer och värden
Miljön vid Vuxenutbildningen i Eksjö upplevs av personal och studerande som trygg. Det råder vidare ett gott klimat mellan de studerande och mellan stude-rande och personal. Enligt de intervjuade tar flertalet studestude-rande ansvar för sina studier och den gemensamma miljön.
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att verksamhetens kunskapsresultat överlag är goda.
Vuxenutbildningen bör dock skapa en struktur för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås.
SKOLVERKET
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö, delaktighet och utvärdering av lärandet
Vuxenutbildningen i Eksjö har som mål i arbetsplanen att ett demokratiskt förhållningssätt ska genomsyra verksamheten. Av kvalitetsredovisningen för 2005/2006 framgår det att vuxenutbildningen på olika sätt arbetat för att få igång ett studerandeinflytande men att resultaten delvis inte har blivit de önskade. Vuxenutbildningen arbetar bland annat med att få fram valda stude-randerepresentanter för varje utbildning till vuxenutbildningskonferensen.
Vidare arbetar verksamheten med ett system av elevskyddsombud i miljö-arbetet. Klassråd genomförs också i de sammanhållna utbildningarna. För de som läser flexibelt håller man utvärderande stormöten, ”Café Flexvux”, med studerande och lärare. Som ett led i att utveckla de studerandes inflytande över undervisningens innehåll och former arbetar man i verksamheten med indivi-duella studieplaneringar i de olika utbildningarna och kurserna. Av genomförda intervjuer framgår det dock att de studerandes inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer varierar mellan ämnen och lärare. Skolledningen uppger att de trots de insatser som görs fortfarande ser de studerandes inflytan-de som ett områinflytan-de för vidare utveckling. Inspektörerna bedömer att vuxenut-bildningen på ett aktivt och bra sätt arbetar för att utveckla de studerandes inflytande. Dock bör man fortsätta verka för att öka de studerandes inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer, så att detta inflytande inte varierar beroende på lärare och ämne.
En viktig förutsättning för att de studerande skall kunna utöva inflytande i undervisningen är att de har kännedom om kursplanernas mål och betygskrite-rier. Av intervjuerna framgår det att majoriteten av lärarna presenterar målen i början av kurserna. Däremot varierar det i vilken mån man återkopplar till målen och betygskriterierna under kursens gång och vid betygsättningen.
Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör fortsätta sitt arbete med att se till att alla studerande får information om kursplanernas mål och betygskrite-rier i samtliga kurser samt att de får en återkoppling till dessa under kursens gång och vid betygsättningen av de studerandes prestationer.
Arbetet med bedömning och betygsättning varierar i viss utsträckning mellan lärare och kurser. Av intervjuerna framgår det att man i flertalet kurser gör kontinuerliga bedömningar och att det i kurserna förekommer såväl skriftliga som muntliga redovisningar. Dock har det framkommit att man i Svenska B och i Svenska som andraspråk B har ett system där de studerande först måste göra uppgifter för att nå betyget Godkänd. De studerande som vill nå ett högre betyg än Godkänd måste därefter göra nya uppgifter för att nå betygen Väl Godkänd/Mycket Väl Godkänd. Detta arbetssätt tenderar att leda till ett arbete som utgår från två målnivåer, med vardera två möjliga betygsutfall, i stället för en målnivå med fyra möjliga betygsutfall som är det tänkta i det nationella systemet. Vidare har det av intervjuerna framkommit att flertalet lärare sätter
SKOLVERKET
betyg utifrån de kunskapskvaliteter som uttrycks i kursplanerna men att det också finns lärare som tenderar att mer betona kvantitativa aspekter som grund för betygsättningen. Av intervjuerna framgår också att studerande som miss-lyckats med ett prov kan få göra ett ”omprov” i en del ämnen. Det förekommer dock i några ämnen att de studerande på dessa ”omprov” endast kan pröva mot betyget Godkänd och inte mot övriga betygssteg. Vuxenutbildningen I Eksjö ingår i ett nätverk, höglandsvux, där lärare från olika vuxenutbildningar har möjlighet att träffas. Arbetet med en likvärdig bedömning och betygsättning skall vara ett område som skall tas upp i detta nätverk, men detta arbete har inte kommit så långt ännu. Lärarna inom omvårdnadsutbildningen ingår sedan länge i ett nätverk med andra omvårdnadsutbildningar där man diskuterar bedöm-ningsfrågor. För övriga utbildningar och ämnen inom verksamheten varierar det i vilken utsträckning man har möjlighet att diskutera frågor om betyg och bedömning såväl i det egna ämnet som mer övergripande. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör se över examinationsformerna så att det säkerställs att de studerande erbjuds examinationer med möjlighet att nå samt-liga betygssteg. Vidare bör vuxenutbildningen fortsätta sitt arbete med att förbättra likvärdigheten gällande bedömning och betygsättning.
Av förordningen om svenskundervisning för invandrare framgår det att läraren skall sätta betyg när en elev har avslutat kursen. Av genomförda intervjuer framgår det att betyg inte alltid satts efter avslutad kurs. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen måste se till att betyg sätts efter avslutad kurs inom svenskundervisningen för invandrare.
Av särvuxförordningen framgår det att betyg skall sättas på varje avslutad kurs eller delkurs inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan och inom gymnasial särvux. För den elev som inte uppnår betyget Godkänd utfärdas ett intyg att eleven har deltagit i kursen. Av genomförda intervjuer framgår det att man utfärdar intyg men däremot inte har satt betyg. I det utvecklingsarbete som pågår inom särvux förbereder man rutiner för att även sätta betyg. Inspektörer-na bedömer att vuxenutbildningen måste se till att betyg inom särvux sätts på varje avslutad kurs där eleven nått målen.
För verksamheten finns det en upprättad likabehandlingsplan. Av intervjuer med personal och studerande framgår det att man i verksamheten aktivt tagit tag i och utrett de fåtal incidenter där studerande upplevt sig kränkta. Varje termin genomförs en enkät kring den psykosociala studiemiljön.
Innehåll, arbetssätt, individuell studieplanering och stöd
Inspektörerna har under besöket sett exempel på god pedagogisk verksamhet.
Inom vuxenutbildningen pågår ett arbete med att utveckla en gemensam ”lär-plattform”, ”Fronter”, där lärarna ges möjlighet att skapa virtuella studierum för sina respektive kurser. Denna utveckling sker tillsammans med Höglandsvux.
Vid inspektionstillfället hade lärarna kommit olika långt i användandet av
”lärplattformen”.
Inom vuxenutbildningen pågår också ett arbete kring inlärningsstilar. Främst är det lärarna inom omvårdnadsutbildningen och den öppna företagsskolan som arbetar med samtal om inlärningsstilar med de studerande och med enklare testverktyg. Föreläsningar kring inlärningsstilar har också genomförts för stude-rande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Dock varierar det i
SKOLVERKET
vilken utsträckning arbetet med inlärningsstilar har fått ett genomslag i under-visningen.
Individuella studieplaner upprättas för samtliga studerande vid vuxenutbild-ningen. Vid vuxenutbildningen har man valt att arbeta efter en modell där varje studerande utifrån den individuella studieplanen ska ges ett individuellt samtal med undervisande lärare innan kursen startar. Syftet med samtalen är bland annat att öka de studerandes insikt om sina förkunskaper och utvecklingsbehov.
Samtalen är vidare en grund för upprättandet av en individuell studieplanering för kursen. Av genomförda intervjuer framgår det dock att samtalen kan ha olika kvalitet. Vidare framgår det av intervjuerna att det finns en variation mellan lärare och ämnen i vilken mån de individuella studieplaneringarna och undervisningen är individualiserad. Inom vuxenutbildningen är man medvetna om detta. I kvalitetsredovisningen för 2005/2006 konstaterar man att det är viktigt att kvalitetssäkra rutinerna för samtalen för att säkerställa att man tar till vara de studerandes erfarenheter. Vidare har man i arbetsplanen fastställt som mål att se till att få en bättre och gemensam struktur runt individualiserad kurs-uppläggning. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen på ett aktivt och strukturerat sätt arbetar för att utveckla individualiseringen i undervisningen och att detta arbete bör fortsätta.
Intervjuade studerande upplever att de ges goda möjligheter till stöd. Skolled-ning och personal uppger att de upptäcker det mesta av stödbehoven. Av de rutiner inspektörerna tagit del av framgår det dels vilka insatser som görs för att upptäcka stödbehov samt vilka särskilda stödåtgärder vuxenutbildningen kan erbjuda. De studerande kan på ansökningsblanketten ange om han/hon har behov av särskilda stödåtgärder. Vid intagningsarbetet studerar man eventuella intyg eller annat som kan tyda på ett stödbehov. Vuxenutbildningen har även kontakter med andra myndigheter kring studerande och om stödbehov skulle framkomma i dessa kontakter informeras berörd lärare. Varje vecka finns avsatt tid för samråd mellan lärare och studie- och yrkesvägledare för gemensamma diskussioner kring studerande i behov av särskilda stödåtgärder. Även i de inledande samtalen med läraren innan kursen påbörjas kan behov av stöd fram-komma. För studerande i behov av särskilda stödåtgärder har vuxenutbildning-en möjlighet att erbjuda individuell undervisning samt undervisning i mindre grupper. Olika hjälpmedel finns att tillgå och de studerande kan också få hjälp vid vuxenutbildningens ”resurscenter”. Av intervjuerna framgår det dock att man inte alltid följer upp effekten av insatta åtgärder. Skolledningen ser en ytterligare stärkt kompetens hos personalen avseende ett specialpedagogiskt förhållningssätt som ett utvecklingsområde. Inspektörerna bedömer att de studerande inom vuxenutbildningen ges goda möjligheter till stöd. Vidare har man goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda stödbehov. Dock bör rutinerna förtydligas avseende hur man följer upp effekterna av insatta åtgärder.
Vid inspektionstillfället framkom att vuxenutbildningen inför höstterminen 2006 hade valt att ge undervisningen i svenska B och svenska som andraspråk B i samma grupp. Denna organisation av undervisningen var inte tänkt från början, utan tillkom då tillströmningen av studerande inom svenskundervis-ningen för invandrare (sfi) ökade. Det ökade antalet studerande inom sfi inne-bar att en brist på lärarresurser inom svenska som andraspråk uppstod. De studerande inom de båda kurserna hade vid inspektionstillfället huvuddelen av sin utbildning tillsammans, men vid en del tillfällen delades gruppen utifrån vilken kurs de läste. Undervisande lärare hade i sin undervisning huvudsakligen
SKOLVERKET
plockat ut de moment som är gemensamma för kurserna. Intervjuade studeran-de som läser kursen svenska som andraspråk B uppger att studeran-det i och för sig är positivt att läsa tillsammans med dem som har svenska som modersmål, men att de också kan känna sig hämmade i att våga prata samt att de upplever att de missuppfattar delar av det som tas upp i undervisningen. Inspektörerna vill peka på att även om det finns det som är gemensamt mellan kurserna så finns det också tydliga skillnader gällande ämnets syfte, mål att sträva mot, ämnets karaktär, kursmål och betygskriterier. Vid inspektionstillfället påpekade inspek-törerna att vuxenutbildningen bör se över om detta sätt att organisera undervis-ningen i svenska som andraspråk B ger de bästa betingelserna för de studerande att nå målen. Vuxenutbildningen har direkt efter inspektionen ändrat undervis-ningen så att denna numera bedrivs i två grupperingar.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
För Vuxenutbildningen i Eksjö finns en upprättad arbetsplan. I verksamhetens kvalitetsredovisning beskrivs hur kvalitetsarbetet skall bedrivas. Vuxenutbild-ningen har i sitt kvalitetsarbete valt att fokusera på mål som anges i proposi-tionen ”Vuxnas lärande” (Prop. 2001/01:72) samt de mål som anges i kommu-nens måldokument för vuxenutbildningen. Detta innebär att en del av de nationella målen i läroplanen för de frivilliga skolformerna som inte täcks in av propositionens mål och kommunens måldokument, till exempel läroplanens mål kring kunskaper, inte direkt utvärderas i kvalitetsarbetet. Av intervjuer med lärare framgår det att man inte i någon större utsträckning diskuterar och analy-serar kunskapsresultaten för vuxenutbildningen som helhet. Några uppföljning-ar av studiernas långsiktiga effekter huppföljning-ar inte genomförts de senaste åren. Av verksamhetens beskrivning av kvalitetsarbetet framgår det att varje utbildare
För Vuxenutbildningen i Eksjö finns en upprättad arbetsplan. I verksamhetens kvalitetsredovisning beskrivs hur kvalitetsarbetet skall bedrivas. Vuxenutbild-ningen har i sitt kvalitetsarbete valt att fokusera på mål som anges i proposi-tionen ”Vuxnas lärande” (Prop. 2001/01:72) samt de mål som anges i kommu-nens måldokument för vuxenutbildningen. Detta innebär att en del av de nationella målen i läroplanen för de frivilliga skolformerna som inte täcks in av propositionens mål och kommunens måldokument, till exempel läroplanens mål kring kunskaper, inte direkt utvärderas i kvalitetsarbetet. Av intervjuer med lärare framgår det att man inte i någon större utsträckning diskuterar och analy-serar kunskapsresultaten för vuxenutbildningen som helhet. Några uppföljning-ar av studiernas långsiktiga effekter huppföljning-ar inte genomförts de senaste åren. Av verksamhetens beskrivning av kvalitetsarbetet framgår det att varje utbildare