Socialt samspel och kommunikation
McConnell (2002) Utfallsmått redovisas ej S Bauminger (2002)
Problemlösning –Problem solving Measure PSM A Lochman&Lampron- intervju – problemlösningsförmåga o
resonemang bakom- utifrån denna designades nio historier där barnen skulle fylla i- 5 utvärderingskategorier:aktivitet,relevans,antal lösningar,variation,innehåll
Emotion Inventory – definiera känslan (muntligt) berätta om
tillfälle de känt så K
Observation av samspel-socialt initierande, respons o prosocialt
eller aggressivt beteende D+
Social skills rating – lärare- samarbete, assertion, självkontroll
(Teacher version SSRS-T) A
Hwang& Hughes (2000) Skattningsskalor A Direktobs av ömsesidigt soc samspel D+ Thiemann&Goldstein
(2004)
Kommunikation m jämnåriga- video o audiokodning- sex bra D+
kommunikativa färdigheter +två oönskade typer av kommunikation
Förmåga att upprätthålla ett ämne A Förändringar i jämnårigas responsivitet M
Aldred et al (2004) ADI Autism Diagnostic Interview föräldraintervju (autistiskt
beteende, samspel barn för+ kommunik.-videoobs) D
ADOS halvstrukturerad lekobs- komm.+ ömsesid.soc samsp. D+ Vineland vardagsfungerande –föräldraintervju A MacArthur Comm.Dev.Inventory- förståelse o.anv. av ord –
föräldrachecklista M
Parent stress Index
Föräldra-barn samspel –videokodning- kommunikativa akter,
asynkron föräldrakommunikation, synkron, ”semantic contingency”- verbalt utvidgande av det barnet kommunicerat, gemensam
uppmärksamhet D+ Barry (2003) SSRS skala Sociala färdighetesdelen –föräldraskattning, frekvens
bet på 3 gr. Lickertskala A
Observation-5 min lek m jämnårig, skala utv för denna studie,-
hälsa,konversera,leka D+
Samspel –föräldraintervju D+ Social Support Scale barnen sjölva skattade stöd fr andra M Esamhetsskala (som ovan)
Sansosti (2004) Frekvens oönskade beteenden A Scattone (2002) Procent oönskade beteenden A Goldstein (2002) Ord o teckenförståelse A
Benämna (”labeling”) A Stödnivå M Vokabulär A Talade ord A Kommunikationsförsök kontra oönskade beteenden A Campbell (2003) Utfallsmått redovisas ej S Horner (2002) Observation av minskat oönskat beteende + A Föräldraintervju i vissa fall A Buggey (2005) Beteendeanalys direktobs av frekvens önskat betende t.ex socialt
initierande
+av oönskat beteende enl S-R-K, utifrån ind. mål A i verkliga skolsituationer
Magiati& Howlin (2003) Kommunikationsskattning av lärare Wetherby&Prizant, sätt att
kommunicera, antal tecken,ord,fraser, PECSnivå, PECS vokabulär o frekvens A
Föräldraskattning av komm.som misslyckades M Vineland A Autism Treatment Evaluation Checklist Rimland,
beteendeskattning A Charlop-Christy (2002) ”Hastighet” i tillägnandet av PECS (antal försök+tid) A
Respons under spontant tal tillfällena (videoobs.)- Socialt D+ kommunikativa (samarbete i lek, gemensam uppm.begära,initiera,
ögonkontakt + Problem (utbrott, ta från andra etc)
Korrekta verbala svar (under ”demand sessions” A Verbal imitation under motsv. Sessioner A MLU ”mean length of utterances” under spontant tal sessioner A
Keen, Sigafoos & Woodyatt (2001)
Individuellt utvalda kommunikativ funktioner-
ersättningsbeteenden A
Ex, från att ”sträcka sig efter mat” till ”peka på bild o ta matchande mat”
Ross (2003) Vokal imitation A ”Mands” – begära, säga namnet på ett föremål efter att det visats A Generaliserad vokal imitation- vokal respons som följde efter
motorisk imitation o som liknade modellen, verkar ej ha varit spontan? A Hezroni (2004) Kommunikativt beteende (video i natuliga sit.)
Omedelbar o fördröjd ekolali, irrelevant tal, relevant tal,
kommunikativ avsikt A Tincani (2004) Motorisk imitation A Mands A Ordvokalisering A
Tjus et al (2003) Verbalt o icke verbalt beteende (videoobs.)
BARN- lyder,ignorera, protestera, off task, söker hjälp, verbala uttryck, glädje D+ LÄRARE- kommenterar, ger anvisningar m.m. M
Arick, 2003) ABC checklista A Sample verbalt beteende A Social interaktions bedömn. Social respons i kontrollerade
omständigheter D
Akademiskt -repertoar adaptivt språk A Extended basic Academic Skills Assessment System – A
läsn.skrivn.matte
Cognitive Domain Screening Test –begreppsfärdigheter K Vineland A Student Learning Profile- språk.lek,akademiskt soc. Dagliga
rutiner – utifrån läroplan (Strategies for Teaching based on Autism Research, Arick et al) A
Föräldraskattning soc komm. A/D Klassrumsobs- grad av engagemang i klassrumsaktiviteter D
Eikeseth et al (2002) WPPSI-R eller WISC-R K Merill Palmer –visu spatialt test K Reynell K Vineland A
Odom (2002) Utfallsmått saknas S Sallows 2005) Bayley Scales of Infant Development –IQ K
Reynell K Vineland A WPPSI/WISC-III K Merill Palmer K ADOS
Child Behavior Checklist (Arenbach-91) A Klassrumsplacering M Early Learning Measure (Smith,Buch&Gamby,2000)- antal items
barnet gjorde korrekt före + antal veckor för att lära verbal imitation korrekt till 90% A (Ikeda, 2002) Woodcock Johnson Broad Cognitive Index K
Ritvo Freeman Real Life Rating Scale beteendeobservation A Skolbeteende – under lektioner o vid lek –observationer av t.ex
engagemang, ensam. Parallell, kooperativ lek D+
Scales of independent Behavior- Revised- soc samspel, i samhället,
ADL, Självständighet. Anhöriga rapporterade A Fisher (2002) SIB Scale of Independent Behavior hur de gör uppgifter skattas av
vuxeb el lärare –från - gör aldrig eller nästan aldrig uppgiften till – gör uppgiften mycket bra oftast A
Assessment of Social Compeytence ASC 11 funktionella aspekter
som initiera kontakt, hjälper andra, accepterar hjälp, ger positive feed back till andra väljer mellan tillgängliga alternative etc A
Akademiska färdigheter
(Jepsen, 2002) Cognitive Assessment System CAS intelligens. Planering, uppm.
Info bearbetning K
ABS- Adaptive Behavior Scale lärare skattade renlighet, hygien,
påklädn. Funktionell skrivning matematik ansvarstagande ,komm, soc. A
Woodcock Johnson Revised – akademiska färdigheter A
Polychronis, 2004) Akademiska färdigh enl IUP – ex siffror, namnge klasskamrater
A Rehfeldt, 2003) Ord (verbala o skriva) o bildidentifiering A
Koegel, 2003) “Akademisk respons” engagera sig I o korrekt genomföra
aktiviteten utifrån lärarens instr. O förväntningarna i klassrummetD+
Passande beteende ind.def. A
Pelios, 2003) ON/off task direktobs 15 s interval A
On/off scedule -direktobs 15 s interval A
Conroy, 2004) Engagemang i (skol-)uppgiften D Individuella målbeteenden A Vuxnas närhet o beteenden - allt genom direktobservation M
Bryan & Gast (2000) Beteende i klassrum –direktobservation A On/off schedule A On/off task A
Hoch, McComas& Thompson (2002)
Problembeteenden direktobservation under skolaktivitet, olika för
olika barn, Aggression,SIB, ”Disruption”/störande A
Bli klar m. Uppgifter A Lärarbeteenden –prompt, kraven/uppgiften tas bort,
uppmärksammar, belönar genom att få göra något eftertraktat M Anderson & Long (2002) Barnbeteende utifrån specifika definitioner A
Lärarbeteende utifrån specifika definitioner (video) M
Smith, (2001) Utv.önskat beteende/minskat problembeteende – effekt av socaial
berättelser skattades av lärare o föräldrar på en skala fr 1-10 A Hagiwara (1999) Mängd hjälp med stegen i att tvätta händerna (oberoende, promptad
eller fysiskt stöd) för två deltagare A