Utformning av innehållsanalys

Kodningsschema

Ett kodningsschema är en systematisk och tematisk förteckning av de faktorer innehållsanalysen ämnar att undersöka, vilket kan jämföras med enkäten för en enkätundersökning, då det är i kodningsschemat analyserad data från varje slumpmässig urvalsenhet ska föras in, det vill säga kodas (Bryman & Bell 2017). För att utforma kodningsschemat har främst Harris (2001) struktur för de innehållande delarna använts som grundläggande mall för kodningsschemat, vilket han kallar “data collection form”. Förutom utrymme för uppgifter om urvalsenhetens individuella ID-nummer, företagsnamn, samt datum för analysering (Harris 2001), består kodningsschemat i huvudsak av två delar; dels en som handlar om de eventuella förklarande faktorerna, dels en som handlar om innehållet i hållbarhetsrapporten och den negativa information som avslöjas, se tabell 2.

Tabell 2.​ Kodningsschema för studiens innehållsanalys.

C  Antal anställda    I  Mängd negativ information 

kring “sociala förhållanden”   

D  Land för säte    J  Mängd negativ information 

kring “personal”   

Varje av de två delarna är indelad i kolumner, kategorier och koder (Harris 2001), där kolumnerna tydligt separerar och kortfattat namnger de kategorierna, som mer informativt beskriver kolumnernas fråga. Slutligen finns koderna för att översätta datan från annars individuella, svårt jämförbara texter, till konkreta, kvantifierbara koder (Denscombe 2016).

Kodernas befattning redogörs för i kodningsmanualen, vilken presenteras i närmast kommande avsnitt. Kolumnerna härleds från ovan presenterad operationalisering, där kolumn G-L tillhör delen för innehåll av negativ information i hållbarhetsrapporten, vilka i huvudsak syftar till att testa H1 samt stå för den del av datainsamlingen som besvarar F1. Denscombe (2018) redogör för att en innehållsanalys ofta utgörs av att man räknar förekomsten av specifika delar eller ämnen, vilket görs för kolumn H-L där mängd information inom de fem områdena undersöks. Fortsättningsvis tillhör kolumn A-F däremot delen för företagets information om faktorerna, som snarare syftar till att åskådliggöra eventuella intressanta samband mellan faktorer och innehåll, i likhet med Denscombe’s (2016) rekommendation om att försöka länka ihop enheters förhållanden.

Kodningsmanual

Kodningsmanualen kallas ibland för ​“​innehållsanalysens lexikon” (Bryman & Bell 2017), och syftar till att tydligt redogöra för de instruktioner som krävs för att vi ska ha möjlighet att genomföra innehållsanalysen på ett korrekt sätt (Harris 2001; Krippendorff 2013).

Kodningsmanualen för studiens innehållsanalys är utformad enligt kodningsschemats kolumner och kategorier, och därtill finns en tydlig beskrivning av hur kodning skall genomföras för respektive kategori, se tabell 3.

Bortsett från kodning av kolumn G-L i enlighet med tabell 3, innebär en mängd information att den redogörs för i ett sammanhang, där eventuella komplement i form av tabeller eller figurer som presenterar samma negativa information som i texten exkluderas och hanteras som samma nämnd information. Vidare konkretiserades en definition av negativ information för datainsamlingen av kolumn G-L; “any corporate statement referring to factual corporate conduct regarding social, [and] environmental [...] aspects, which had or have a potential or actual negative impact on the realization of sustainability” (Einwiller och Carroll 2020, s.

koncernnivå kom 9 procent av den totala energin som används 2018 från förnybara källor”

och 91 % därmed inte gjorde det, inkluderas inte.

I och med att kategorierna för kolumn F-J kräver en mer komplicerad bedömning, beslutade vi att utforma grundläggande bestämmelser för bedömning av dessa, i enlighet med Krippendorff (2013) samt Drisko och Maschi (2016). Efter en genomförd pilotstudie på två företag där vi gjort individuella bedömningar av innehållet i hållbarhetsrapporterna, samt fyllt i detta i kodningsschema, konstaterades två skillnader bedömningarna emellan för ett av företagen. Skillnaderna berörde kolumn H och J, varpå vi dels vidareutvecklade kodningsmanualen för de fem ämnenas karaktäristika, dels diskuterade fram särskilda exempel för vilken typ av information vi anser vara negativt.

Vidareutvecklingen av kodningsmanualen blev ett resultat av en ytterligare analys av de två företagens hållbarhetsrapporter, samt utifrån de beskrivningar FAR (u.å.) och Svenskt Näringsliv (u.å.) redogör för respektive ämne, där exemplena på vilka sammanhang och begrepp ämnena berör utformades för kolumn H-L. Detta medförde dessutom en särskiljning av de till viss del liknande ämnena, vilket Krippendorff (2013, s. 366) nämner är viktigt som

“rules on how to distinguish them”. Krippendorff (2013) poängterar även vikten av att exemplifiera sammanhang för det fenomen som skall undersökas, varför några exempel på negativ information konstruerades utefter den ytterligare analysen av de två företagens hållbarhetsrapporter:

■ Att nämna att ett uppsatt mål inom hållbarhet inte uppnåtts.

■ Att nämna olyckor som skett på arbetsplatsen.

■ Att nämna bränsleförbrukning av icke-förnyelsebart bränsle.

■ Att nämna direkta utsläpp av växthusgaser.

■ Att nämna antal upptäckta korruptionsincidenter.

■ Att nämna att energiförbrukningen har ökat sedan tidigare år.

Tabell 3.​ Kodningsmanual för studiens innehållsanalys.

Faktorer  Kolumn  Kategori  Kodning 

A  Bransch/sektor  1) olja och gas, 2) råvaror, 3) industri, 4) konsumentvaror, 5) 

konsumenttjänster, 6) hälso- och sjukvård, 7) telekommunikation, 8)  samhällsservice, 9) finans, 10) teknologi, enligt Nasdaq Nordic’s (u.å.)  klassificeringar. 

B  Omsättning  Ange omsättning för 2018 i antal tusen kr (KSEK) (koncernens  omsättning om koncern). 

C  Antal anställda  Ange antal anställda för 2018 i antal personer (koncernens antal  anställda om koncern), antingen vid räkenskapsårets slut eller  genomsnitt. 

D  Land för säte  1) Sverige, 2) annat land i Norden, 3) annat land i Europa, 4) land i  Nordamerika, 5) land i Sydamerika, 6) land i Asien, 7) land i Afrika, 8)  land i Oceanien. 

E  Antal sidor 

hållbarhetsrapport  Ange antal sidor hållbarhetsrapporten utgörs av. Eventuella sidor som  enbart utgörs av revisorns yttrande inkluderas ej. 

negativ information  0) nej, 1) ja för framförande av minst en negativ information. 

H  Mängd information 

kring “miljö”  Ange antal framförda informationsobjekt som är av negativt slag inom  ämnet “miljö”. Exempel på sammanhang som berör ämnet är 

“utsläpp”, “energianvändning”, “avfall”, “klimat”, “föroreningar”, och 

“transport”. Ange “0” om antal framförda informationsobjekt är 0. 

I  Mängd information  kring “sociala  förhållanden” 

Ange antal framförda informationsobjekt som är av negativt slag inom  ämnet “sociala förhållanden”. Exempel på sammanhang som berör  ämnet är “välstånd”, “jämställdhet”, “likabehandling”, och 

“diskriminering”. Ange “0” om antal framförda informationsobjekt är 0. 

J  Mängd information 

kring “personal”  Ange antal framförda informationsobjekt som är av negativt slag inom  ämnet “personal”. Exempel på sammanhang som berör ämnet är 

“arbetsmiljö”, “arbetsvillkor”, “hälsa”, “säkerhet”, “rekrytering”, “lön”,  och “pension”. Ange “0” om antal framförda informationsobjekt är 0. 

K  Mängd information  kring “mänskliga  rättigheter” 

Ange antal framförda informationsobjekt som är av negativt slag inom  ämnet “mänskliga rättigheter”. Exempel på sammanhang som berör  ämnet är “jämlikhet”, “respekt” och “frihet”. Ange “0” om antal  framförda informationsobjekt är 0. 

L  Mängd information 

kring “korruption”  Ange antal framförda informationsobjekt som är av negativt slag inom  ämnet “korruption”. Exempel på sammanhang som berör ämnet är 

“kriminalitet”, “mutor”, “bestickning”, “illojalitet”, “hot”, och 

“rättssäkerhet”. Ange “0” om antal framförda informationsobjekt är 0.