4. Resultat och analys
5.3 Vidare forskning
Denna studie har funnit stöd för tidigare forskning att miljö är det mest vanliga området att avslöja negativ information kring. Därför föreslår vi att framtida forskning studerar vidare kring varför området miljö är det mest vanliga att avslöja negativ information kring. Det skulle även kunna undersökas kring vad det beror på; varför finns det sådana stora skillnader i avslöjande mellan de fem områdena? Det kan även testas för om det föreligger skillnader i
områdenas frekvens vid jämförelse mellan länder, branscher, samt andra möjliga förklarande faktorer.
Även om denna studie bidragit med ytterligare bevis för att företag som tillämpar GRI i avslöjar negativ information i högre utsträckning än företag som inte tillämpar GRI, skulle framtida forskning kunna jämföra olika standarder och ramverk för att se vilket som är mest effektivt för att avslöjande av negativ information. Fortsättningsvis kvarstår problemet med att transparens och balans ofta saknas i hållbarhetsrapporter, varpå vidare forskning även skulle kunna jämföra olika ramverk för att fastställa vilket som bidrar till att transparens- och balansprincipen uppnås bäst.
6. Slutsats
I detta kapitel redogörs huvuddragen från resultatet av studien för, i en form av summering till följd av studiens problem, syfte, samt forskningsfrågor.
Företag förväntas rapportera såväl positiv som negativ information i hållbarhetsrapporter, men trots detta tenderar företag att enbart fokusera på positiva händelser, och endera tona ned de negativa, eller inte inkludera dem alls. Detta medför brister i hållbarhetsredovisningen, och strider mot transparens- och balansprincipen. Syftet med studien var att undersöka vilken negativ information företag på Nasdaq Stockholm avslöjar i sina hållbarhetsrapporter, samt att bidra med förståelse för vad avslöjanden av negativ information kan bero på.
Undersökningen genomfördes på 65 företag noterade på Nasdaq Stockholm genom en innehållsanalys.
Tidigare studier konstaterar att majoriteten av företag undanhåller information i sina hållbarhetsrapporter, och studier visar även på att det finns olika faktorer som kan påverka rapportens innehåll. Då forskare fått fram olika resultat finns det än en otydlighet kring vilka faktorer som faktiskt påverkar, men denna studie har bidragit till att minska otydligheten om vilka faktorer som påverkar avslöjandet av negativ information. Detta genom att ge ytterligare bevis till att företag med fler antal anställda, längre hållbarhetsrapporter, och de företag som tillämpar GRI avslöjar negativ information i högre utsträckning än företag med färre antal anställda, kortare hållbarhetsrapporter, och företag som inte tillämpar GRI.
Ytterligare bevis har även tillförts argumentet för att miljö är det område där mest negativ information avslöjas bland företag noterade på Nasdaq Stockholm. Området för miljö förekom i majoriteten av de totala negativa incidenterna i de undersökta hållbarhetsrapporterna i denna studie, följt av området personal.
Studien har inte kunnat bidra med bevis för påståendet att industribranschen avslöjar mer
råvaror och konsumentvaror avslöjar signifikant mer negativ information än industribranschen, vilket därmed står i kontrast med tidigare studier. Vidare har studien misslyckats med att konstatera samband mellan omsättning och mängd avslöjad negativ information, vilket forskare däremot kunnat konstatera tidigare. Avslutningsvis har tidigare forskning indikerat att företag med säte i Sverige avslöjar en högre nivå av negativ information än företag med säte i andra länder, vilket denna studie inte heller funnit belägg för att stödja.
Referenslista
Acabado, D. R., Branca, A. S., Catalão-Lopes, M. & Pina, J. P. (2020). Do Distinct CSR Categories have Distinct Determinants? The Roles of Market Structure and Firm Size.
European Management Review, 17(1), s. 5-17.
Akerlof, G. A. (1970). The market for “lemons”: quality uncertainty and the market mechanism. Quarterly Journal of Economics, 84(3), s. 488-500.
Albertini, E. (2014). A Descriptive Analysis of Environmental Disclosure: A Longitudinal Study of French Companies. Journal of Business Ethics, 121(2), s. 233-254.
Allabolag (u.å.). Företagsinformation om alla Sveriges bolag. https://www.allabolag.se [2020-04-19]
AndersExcel (2012). Skapa en slumpad lista i Excel med SLUMP och SLUMP.MELLAN.
https://www.youtube.com/watch?v=R8S2CjgGh_A [2020-04-29]
Arvidson, P., Carrington, T. & Johed, G. (2016). Den nya affärsredovisningen, upplaga 20.
Stockholm: Liber.
Avanza (u.å.). Vad är en marknadsplats och vilka olika marknadsplatser finns det i Sverige? Avanza. https://www.avanza.se/kundservice.html/738/vad-ar-en-
marknadsplats-och-vilka-olika-marknadsplatser-finns-det-i-sverige/?phrase=stockhol msbörsen [2020-04-15]
Baird, P. L., Geylani, P. C. & Roberts, J. A. (2012). Corporate Social and Financial Performance Re-Examined: Industry Effects in a Linear Mixed Model Analysis.
Journal of Business Ethics, 109(3), s. 367-388.
Baldarelli, M-G., Baldo, M. D. & Nesheva-Kiosseva, N. (2017). Environmental
Accounting and Reporting - Theory and Practice. Schweiz: Springer International Publishing AG.
Bansal, P. & Kistruck, G. (2006). Seeing Is (Not) Believing: Managing the Impressions of the Firm’s Commitment to the Natural Environment. Journal of Business Ethics, 67(2), s. 165-180.
and empirical evidence from Italy and the United States. Accounting, auditing and accountability journal, 20(2), s. 269–296.
Boiral, O. (2013). Sustainability report as simulacra? A counter-account of A and A + GRI reports. Accounting, Autiting & Accountability Journal, 26(7), s. 1036-1071.
Bolagsverket (u.å.). Årsredovisning för aktiebolag. Sundsvall: Bolagsverket.
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning [2020-03-16]
Branco, M. C. & Rodrigues, L. L. (2008). Factors Influencing Social Responsibility Disclosure by Portuguese Companies. Journal of Business Ethics, 83, s. 685-701.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Calculator (u.å.). Sample size calculator.
https://www.calculator.net/sample-size-calculator.html?type=2&cl2=95&ss2=80&pc2
=50&ps2=338&x=97&y=24#findci [2020-04-15]
Carlson, I. T. & Påhlsson, B. (2015). Redovisningens roll för hållbar utveckling. Rapport, Högskolan i Borås. Borås: Högskolan i Borås. http://www.diva-portal.org/smash/
get/diva2:877928/FULLTEXT01.pdf [2020-03-15]
Chang-Hyun, J. & Jung-Yong, L. (2019). The Halo Effect of CSR Activity: Types of CSR Activity and Negative Information Effects. Sustainability, 11(7), s. 2067.
Chiu, S-C. & Sharfman, M. (2011). Legitimacy, Visibility, and the Antecedents of Corporate Social Performance: An Investigation of the Instrumental Perspective.
Journal of Management, 37(6), s. 1558-1585.
Clatworthy, M. A. & Jones, M. J. (2006). Differential patterns of textual characteristics and company performance in the chairman's statement. Accounting, Auditing &
Accountability Journal, 19(4), s. 493–511.
Comyns, B., Figge, F., Hahn, T. & Barkemeyer, R. (2013). Sustainability reporting: The role of “Search”, “Experience” and “Credence” information. Accounting Forum, 37(3), s. 231-243.
Crowley, A. E. & Hoyer, W. D. (1994). An Integrative Framework for Understanding Two-Sided Persuasion. Journal of Consumer Research, 20(4), s. 561-574.
Deegan, C. & Rankin, M. (1996). Do Australian companies report environmental news objectively? Accounting, Auditing & Accountability Journal, 9(2), s. 50–67.
Deegan, C. & Rankin, M. (1997). The materiality of environmental information to users of annual reports. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 10(4), s. 562-583.
Deegan, C., Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. Second European Edition.
London: McGraw-Hill Education.
Delgado, C., Sá, M. & Sousa, C. (2014). Comparing CSR communication on corporate websites in Sweden and Spain. Baltic Journal of Management, 9(2), s. 231–250.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Upplaga 4. Lund: Studentlitteratur.
Dick, R. (2020). Högskoleadjunkt vid Södertörns Högskola, föreläsning 13 februari.
Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975). Organizational Legitimacy: Social Values and Organizational Behaviour. The Pacific Sociological Review, 18(1), s. 122-136.
Drisko, J. W. & Maschi, T. (2016). Content Analysis. New York: Oxford University Press.
Drury, P. (2016). Employer branding - your not-so-secret weapon in the competition for young workers. Human Resource Management International Digest, 24(3), s. 29-31.
Du, S. & Vieira, E. (2012). Striving for Legitimacy Through Corporate Social
Responsibility: Insights from Oil Companies. Journal of Business Ethics, 110(4), s.
413–427.
Ederington, J. & Minier, J. (2003). Is environmental policy a secondary trade barrier? An empirical analysis. Canadian Journal of Economics, 36(1), s. 137-154.
Einwiller, S. A. & Carroll, C. E. (2020). Negative disclosures in corporate social
responsibility reporting. Corporate Communications: And International Journal, 25(2), s. 319-337.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Europeiska Kommissionen (u.å.). Corporate Social Responsibility & Responsible Business Conduct. Europeiska Kommissionen. https://ec.europa.eu/growth/industry/
sustainability/corporate-social-responsibility_en [2020-03-13]
Faisal, F., Tower, G., & Rusmin, R. (2012). Legitimising corporate sustainability reporting throughout the world. Australasian Accounting, Business and Finance Journal, 6(2), s. 19-34.
FAR (u.å.). Hållbarhetsrapportering enligt ÅRL. https://www.far.se/faq/hallbarhetsredo visning/ [2020-05-04]
responsibility measured through global reporting initiative reporting: factors affecting the behavior of companies. Journal of Cleaner Production, 81, s. 244–254.
Fifka, M. S. & Drabble, M. (2012). Focus and Standardization of Sustainability Reporting - A Comparative Study of the United Kingdom and Finland. Business Strategy and the Environment, 21(7), s. 455-474.
Fuente, J. A., García-Sánchez, I. M. & Lozano, M. B. (2017). The role of the board of directors in the adoption of GRI guidelines for the disclosure of CSR information.
Journal of Cleaner Production, 141, s. 737-750.
Gamerschlag, R., Möller, K. & Verbeeten, F. (2011). Determinants of voluntary CSR
disclosure: empirical evidence from Germany. Review of Managerial Science, 5(2), s.
233-262.
Grankvist, P. (2012). CSR i praktiken: hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar. Stockholm: Liber.
Gray, R., Kouhy, R. & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting - A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 8(2), s. 47-77.
GRI (2016). GRI 101: Foundation. GRI Standards. https://www.globalreporting.org/
standards/media/1036/gri-101-foundation-2016.pdf [2020-04-17]
GRI (u.å). About GRI. Global Reporting Initiative. https://www.
globalreporting.org/Information/about-gri/Pages/default.aspx [2020-04-06]
GRI Standards (2018). An introduction to the GRI Standards. GRI Standards.
https://www.globalreporting.org/SiteCollectionDocuments/2018/GSIP%20Webinar%
201%20Introduction%20to%20the%20GRI%20Standards.pdf [2020-04-14]
Hahn, R. & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of
results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner Production, 59, s. 5-21.
Hahn, R. & Lülfs, R. (2014). Legitimizing Negative Aspects in GRI-Oriented
Sustainability Reporting: A Qualitative Analysis of Corporate Disclosure Strategies.
Journal of Business Ethics, 123(3), s. 401–420.
Harris, H. (2001). Content Analysis of Secondary Data: A Study of Courage in Managerial Decision Making. Journal of Business Ethics, 34, s. 191-208.
Hull, C. E. & Rothenberg, S. (2008). Firm performance: the interactions of corporate
social performance with innovation and industry differentiation. Strategic Management Journal, 29(7), s. 781-789.
Hummel, K. & Schlick, C. (2016). The relationship between sustainability performance and sustainability disclosure – Reconciling voluntary disclosure theory and legitimacy theory. Journal of Accounting and Public Policy, 35(5), s. 455–476.
Insight Intelligence (2019). Svenskar och hållbarhet - svenska folkets attityder till hållbarhet 2019. Stockholm: Insight Intelligence.
https://www.insightintelligence.se/wp-content/uploads/2019/06/svenskarOchHållbarh et2019_Web_1-5A.pdf [2020-03-12]
Jahn, J. & Brühl, R. (2019). Can bad news be good? On the positive and negative effects of including moderately negative information in CSR disclosures. Journal of Business Research, 97, s. 117-128.
Janggu, T., Joseph, C. & Madi, N. (2007). The Current State of Corporate Social
Responsibility Among Industrial Companies in Malaysia. Social Responsibility Journal, 3(3), s. 9-18.
KPMG (2013). The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2013. KPMG International Cooperative. https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/pdf/2015/08 /kpmg-survey-of-corporate-responsibility-reporting-2013.pdf
KPMG (2019). I vilken riktning går hållbarhetsrapporteringen? KPMG Assurance &
Sustainability Services. https://home.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2019/
undersokning-om-hallbarhetsrapportering-2019-fran-kpmg.pdf [2020-04-13]
Krippendorff, K. (2013). Content Analysis - An Introduction to Its Methodology. London:
SAGE.
Lange-Morales, K., Thatcher, A. & García-Acosta, G. (2014). Towards a sustainable world through human factors and ergonomics: it is all about values. Ergonomics, 57(11), s.
1603-1615.
Lennartsson, R. (2016). Hållbarhetsredovisning: Hållbarhetsredovisning - hur gör man?
Balans, 6. https://www.faronline.se/dokument/balans/2016/balans_nr_06_2016/
balans_2016_n06_a0011/?q=hållbarhetsredovisning [2020-03-13]
Lin, Y. (2020). Communicating bad news in corporate social responsibility reporting: A genre-based analysis of Chinese companies. Discourse & Communication, 14(1), s.
Lock, I. & Seele, P. (2016). The credibility of CSR (corporate social responsibility) reports in Europe. Evidence from a quantitative content analysis in 11 countries. Journal of Cleaner Production, 122, s. 186-200.
Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur.
Martinko, M. J., Harvey, P. & Dasborough, M. T. (2011). Attribution theory in the organizational sciences: A case of unrealized potential. Journal of Organizational Behavior, 32(1), s. 144–149.
McKernan, J. F. (2007). Objectivity in accounting. Accounting, Organizations and Society, 32, s. 155-180.
Mercer, M. (2004). How Do Investors Assess the Credibility of Management Disclosures?
Accounting Horizons, 18(3), s. 185-196.
Nasdaq Inc (u.å.). Nasdaq First North Growth Market. Nasdaq Inc.
https://www.nasdaq.com/solutions/nasdaq-first-north-growth-market [2020-04-15]
Nasdaq Nordic (u.å.). Aktier - aktiekurser för bolag listade på Nasdaq Nordic. Nasdaq Nordic. http://www.nasdaqomxnordic.com/osakkeet?languageId=3 [2020-04-15]
O’Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), s. 344-371.
Orlitzky, M., Louche, C., Gond, J-P. & Chapple, W. (2017). Unpacking the Drivers of Corporate Social Performance: A Multilevel, Multistakeholder, and Multimethod Analysis. Journal of Business Ethics, 144(1), s. 21–40.
Orlitzky, M. & Shen, J. (2013). Corporate Social Responsibility, Industry, and Strategy.
Industrial and Organizational Psychology, 6(4), s. 346-350.
Peechman, C. (1992). Predicting When Two-Sided Ads Will Be More Effective Than One-Sided Ads: The Role of Correlational and Correspondent Inferences. Journal of Marketing Research, 29(4), s. 441-53.
Perks, K. J., Farache, F., Shukla, P. & Berry, A. (2013). Communicating
responsibility-practicing irresponsibility in CSR advertisements. Journal of Business Research, 66, s. 1881-1888.
Persson, T. (2018). Investerares intresse för hållbarhet växer. Dagens Industri, 21 november. https://www.di.se/hallbart-naringsliv/investerares-intresse-for- hallbarhet-vaxer/ [2020-03-12]
Rawlins, B. (2009). Give the Emperor a Mirror: Toward Developing a Stakeholder
Measurement of Organizational Transparency. Journal of Public Relations Research, 21(1), s. 71-99.
Reimsbach, D. & Hahn, R. (2015). The Effects of Negative Incidents in Sustainability Reporting on Investors’ Judgments-an Experimental Study of Third-party Versus Self-disclosure in the Realm of Sustainable Development. Business Strategy and the Environment, 24(4), s. 217-235.
Retriever Business (u.å.). Utgivaransvar. Retriever Business. http://web.retriever-info.com.
till.biblextern.sh.se/services/businessinfo.html [2020-04-19]
Rienecker, L. & Jørgensen, P. S. (2017). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Rim, H. & Kim, S. (2016). Dimensions of corporate social responsibility (CSR) skepticism and their impacts on public evaluations toward CSR. Journal of Public Relations Research, 28(5-6), s. 248–267.
Sandberg, M. & Holmlund, M. (2015). Impression management tactics in sustainability reporting. Social Responsibility Journal, 11(4), s. 677–689.
Schreck, P. & Raithel, S. (2018). Corporate Social Performance, Firm Size, and
Organizational Visibility: Distinct and Joint Effects on Voluntary Sustainability Reporting. Business & Society, 57(4), s. 742–778.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag.
Shapiro, B. P. (1997). Objectivity, relativism, and truth in external financial reporting:
What’s really at stake in thee disputes? Accounting, Organizations and Society, 22(2), s. 165-185.
Skarmeas, D., Leonidou, C. N. & Saridakis, C. (2014). Examining the role of CSR skepticism using fuzzy-set qualitative comparative analysis. Journal of Business Research, 67(9), s. 1796–1805.
Skinner, D. J. (1994). Why firms voluntarily disclose bad news. Journal of Accounting Research, 32(1), s. 38-60.
Skowronski, J. J. & Carlston, D. E. (1989). Negativity and Extremity Biases in Impression Formation: A Review of Explanations. Psychological Bulletin, 105(1), s. 131-142.
Skärvad, P-H. & Olsson, J. (2013). Företagsekonomi 100 - faktabok. Malmö: Liber.
StatisticsSolutions (u.å.). Correlation (Pearson, Kendall, Spearman). https://www.statistics
Statistiska Centralbyrån (2015). Miljöräkenskaperna - ett jubileum. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/ba4e922eb48c44ec93c73e78924 e6958/mi1301_2014a01_br_mi71br1504.pdf [2020-03-16]
Statistiska Centralbyrån (u.å.). Statistikundersökningen steg för steg. Statistiska
Centralbyrån. https://www.scb.se/dokumentation/statistikguiden/introduktion-till- statistik/statistikundersokningen-steg-for-steg/ [2020-04-30]
Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches.
Academy of Management Review, 20(3), s. 571-610.
Sundell, A. (2010a). Guide: Regressionsanalys med dummyvariabler. https://spssakuten .com/2010/05/11/guide-regressionsanalys-med-dummyvariabler/ [2020-05-21]
Sundell, A. (2010b). Guide: Logaritmera en variabel.
https://spssakuten.com/2010/03/27/guide-logaritmera-en-variabel/ [2020-05-21]
Svensk Handel (2018). Starkt ökat hållbarhets-intresse hos konsumenterna - och
handelsföretagen är redo: Svensk Handels hållbarhetsundersökning. Svensk Handel.
https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion
/rapporter-och-foldrar/hallbar-handel/svensk-handels-hallbarhetsundersokning-2018.p df [2020-03-12]
Svenskt näringsliv (u.å). Vad innebär lagen om hållbarhetsrapportering?
https://www.svenskhandel.se/contentassets/c368b07910fb43e0a2e941efcfbf67a5/faq-l ag-om-hallbarhetsrapport.pdf [2020-03-12]
Södertörns Högskola (u.å.). Databaser. https://bibl.sh.se/databaser/default.aspx [2020-04-19]
Tillväxtanalys (2018). Från frivillig till obligatorisk hållbarhetsrapportering.
Tillväxtanalys. https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/pm/pm/2018-12-14-fran -frivillig-till-obligatorisk--hallbarhetsrapportering.html [2020-03-15]
Tillväxtverket (2019). Vad är hållbart företagande? Verksamt.
https://www.verksamt.se/starta/hallbarhet/vad-ar-hallbart-foretagande [2020-03-16]
Valutaomvandlare (u.å.). Valutaomvandlare. http://www.valutaomvandlare.com [2020-05-10]
Vandemaele, S. N., Vergauwen, P. G. M. C. & Smits, A. J. (2005). Intellectual capital disclosure in The Netherlands, Sweden and the UK. Journal of Intellectual Capital, 6(3), s. 417–426.
Vanhamme, J. & Grobben, B. “Too Good to be True!”. The Effectiveness of CSR History in Countering Negative Publicity. Journal of Business Ethics, 85(), s. 273-283.
Vuontisjärvi, T. (2006). Corporate Social Reporting in the European Context and Human Resource Disclosures: An Analysis of Finnish Companies. Journal of Business Ethics, 69, s. 331-354.
Waller, D. S. & Lanis, R. (2009). Corporate social responsibility (CSR) disclosure of advertising agencies: An exploratory Analysis of Six Holding Companies’ Annual Reports. Journal of Advertising, 38(1), s. 109-121.
Watts, S. (2015) Corporate social responsibility reporting platforms: enabling transparency for accountability. Information Technology and Management, 16(1), s. 19-35.
World Population Review (2020). Most Environmentally Friendly Countries 2020.
https://worldpopulationreview.com/countries/most-environmentally-friendly-countrie s [2020-05-25]
Zsóka, Á. & Vajkai, É. (2018). Corporate sustainability reporting: Scrutinising the
requirements of comparability, transparency and reflection of sustainability performance. Society and Economy, 40(1), s. 19-44.
Bilagor
Bilaga 1. Urval.
Bilaga 2. Rådata från innehållsanalys.