Utformning

Gatorna för biltrafik i området föreslås vara 6 meter breda. Längs med entrégatan finns det en separerad gång- och cykelväg samt trädplanteringar. Trädplanteringar fortsätter sedan vidare längs med vissa gator. De olika

gatuutformningarna illustreras med sektioner nedan.

Figur 11: Illustration över föreslagen gatuutformning i området.

Figur 12 och 13: Gatuutformning för markerad gata i kartan till vänster med sektionsskiss till höger.

Planbeskrivning

^{19 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

Figur 14 och 15: Gatuutformning för markerade gator i kartan till vänster med sektionsskiss till höger.

Figur 16 och 17: Gatuutformning för markerad gata i kartan till vänster med sektionsskiss till höger.

Figur 18 och 19: Gatuutformning för markerad gata i kartan till vänster med sektionsskiss till höger.

Planbeskrivning

^{20 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

3.4.2. B

^ILTRAFIK

Idag finns där ingen tillfart till området. I detaljplaneförslaget föreslås en bilgata med separerad gång- och cykelväg, med trädplantering på vardera sida, samt en gångbana på motsatt sida gatan. Denna gata är en del av huvudstråket inom området. Gatan förgrenas sedan ut i mindre gator. De gator som kommer att fungera som huvudstråk inom området föreslås kantas av alléer, dels för att förstärka intrycket av att det är en huvudgata och dels för att knyta an till områdets enskifteskaraktär.

Gatorna inom området föreslås en bredd på 6 meter. Denna bredd möjliggör för två fordon att mötas samtidigt som renhållningsfordon och lastbilar kan ta sig runt i området utan några svårigheter. Inom området planeras en

vändzon, detta för att möjliggöra för så många villatomter som möjligt. Den är dimensionerad för att

renhållningsfordon ska kunna vända utan problem. Utöver denna är det fritt från vändzoner i området så att till exempel renhållningsfordon ska kunna ta sig runt utan att backa.

TRAFIKBERÄKNING

I planförslaget möjliggörs cirka 50 bostäder och en skola med plats för cirka 620 barn. I anslutning till planområdet ligger ett område som är planlagt för cirka 250 bostäder och en förskola för cirka 150 barn (Västeräng etapp 1) och ett nytt villakvarter med 25 friliggande villor under byggnation (Ängsgatan). Aktuellt planförslag innehåller inga förändringar av Saritslövsvägens utformning utöver en tillkommande infartsgata till området. Infarten är lokaliserad cirka 120 meter öster om korsningen vid väg 714.

I trafikutredningen till etapp 1 beräknades ett flöde för väg 714 (Västra förbifarten) år 2040 inkluderat den alstrade trafiken som medförs av exploatering av etapp 1. Detta flöde har använts som grund för prognos 2040 för etapp 2.

Andelen tung trafik på Väg 714 antas enligt Trafikverkets vägtrafikflödeskarta TFK (från 2011) utgöra 6 procent av den totala trafiken på Väg 714.

Det finns två mätpunkter i anslutning till planområdet. Under hösten 2019 gjordes en trafikmätning på

Saritslövsvägen som visade en ÅDT på 1651 fordon per dygn. Den andra mätpunkten är på Väg 714. Mätningen är hämtad från NVDB (mätår 2011) och visar en ÅDT på 1900 fordon per dygn. ÅDT:n har sedan räknats upp med en uppskattad trafikökning på 1.4 procent per år. Ökningen antas vara densamma för både den totala trafiken och den tunga trafiken. Den tunga trafiken består av 2 procent av den totala trafiken på Saritslövsvägen och 6 procent av den totala trafiken på Väg 714.

Trafikverkets Trafikalstringsverktyg har använts för att beräkna trafikökningen som följer av planförslaget.

Beräkningen har gjorts utifrån föreslagen bostadsbebyggelse, skola och idrottshall i aktuellt planförslag.

Trafikalstringsanalysen har utgått från scenariot av ett fullt utbyggt Västeräng, etapp 2, och visar att en ökning med cirka 50 bostäder samt skola och idrottshall genererar en trafikökning med 946 fordon per dygn på Saritslövsvägen.

FLÖDESBESKRIVNING

Trafiken förväntas fördelas 60/40 på Saritslövsvägen, där punkt 2 i kartan nedan (se figur 20) är den dominerande riktningen. På Väg 714 förväntas trafiken fördelas 70/30 där punkt 3 i kartan nedan (figur 20) är den dominerande riktningen.

Planbeskrivning

^{21 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

Figur 20: Punkter för vilka prognosår 2040 inklusive alstrad trafik från Västeräng etapp 1 och 2 har bestämts.

I tabellen nedan specificeras trafikuppgifterna för år 2040 inklusive alstrad trafik från området.

Figur 21: Tabell från Trafikbullerutredning till detaljplan Västeräng, etapp 2 Skurup (Efterklang).

En analys av hur en exploatering på Västeräng påverkar korsningen Väg 714/Saritslövsvägen har gjorts (se illustration i figur 22 nedan). ÅDT från mätpunkterna på väg 714 och Saritslövsvägen, uträkningarna för prognosår 2040 samt antaganden av flödesfördelning som nämns ovan används för att säkerställa att korsningen Väg 714/Saritslövsvägen klarar den framtida belastningen.

Trafikflöden som genereras av planförslaget illusteras med rosa textruta på kartbilden nedan. Maxtimmestrafiken antas bestå av 9 procent av ÅDT.

Planbeskrivning

^{22 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020 Saritslövsvägen är Dh-DIM 200:e timmen: 0,09*2780 (ÅDT)=250 fordon

På Väg 714/Saritslövsvägen norrut är Dh-DIM 200:e timmen: 0,09*5050 (ÅDT)=455 fordon På Väg 714/Saritslövsvägen söderut är Dh-DIM 200:e timmen: 0,09*3940 (ÅDT)=355 fordon

Figur 22: Illustration över området med tillhörande trafikberäkningar.

Vid korsningen Väg 714/Saritslövsvägen har biltrafiken från Saritslövsvägen väjningsplikt. Hastigheterna på

sträckorna är 70km/h på Väg 714 (statlig väghållare) och 60km/h på Saritslövsvägen (kommunal väghållare), vilken kommer att sänkas till 40km/h i samband med byggnation av området.

Korsningen har genomfart på väg 714 där de båda flödena adderas för både ÅDT och DhDim (markerat med svarta pilar och blåa textrutor i figur 22 ovan) för att avgöra om korsningen klarar av att hantera den nya trafiksituationen.

Planbeskrivning

^{23 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

Bedömning av anslutningens kapacitet görs enligt Överslagsmetod för kontroll av belastningsgrad under

dimensionerande timme (Kommunal VGU-Guide). Enligt tabellen (se figur 23) från VGU klassificeras korsningen väg 714/Saritslövsvägen som en mindre korsning. Aktuell korsningsutformning har därmed tillräcklig kapacitet för att klara av det förväntade trafikflödet som genereras av planförslaget, av denna anledning ser Skurups kommun inte något behov av åtgärder för korsningen.

Figur 23: Den röda punkten illustrerar var korsningen väg 714/Saritslövsvägen är placerad i VGU:s tabell. Väg 714 (Qp)=424 och Saritslövsvägen Qs=150. Figuren är hämtad från VGU och är reviderad av planförfattare.

3.4.3. G

^ÅNG

-

OCH CYKELTRAFIK

Gång- och cykeltrafikanter är prioriterade och ska ha möjlighet till så gena vägar som möjligt. Separata gång- och cykelvägar föreslås längs med nästan alla bilvägar. I söder ansluts gång- och cykelvägnätet till befintlig gång- och cykelbana längs med Saritslövsvägen, i öster ansluts nätet till befintlig gång- och cykelbana som går raka vägen till skolområdet kring Prästamosseskolan och till de centrala delarna i Skurups tätort och i norr ansluts nätet på två ställen till planerad gång- och cykelbana längs med en av huvudgatorna i den första etappen på Västeräng. Gång- och cykelbana planeras även inom grönområdet, men föreslås planläggas som naturmark i detaljplanen.

Planbeskrivning

^{24 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

Figur 24: Illustration över gång- och cykelvägnät. Ytterligare gång- och cykelvägar föreslås inom grönområdet. Även kommande gång- och cykelvägar i etapp 1 är markerade. Det aktuella planområdet är markerat i rött.

3.4.4. K

OLLEKTIVTRAFIK

Västeräng ligger fördelaktigt i tätorten med ett gångavstånd på under 15 minuter till Skurups station. Med

Pågatågen är det möjligt att ta sig till Malmö på 30 minuter och till Ystad på 20 minuter. Från stationen avgår även bussar som går till Ystad, Veberöd, Stenberget och Abbekås med vidare koppling till Trelleborg.

Planbeskrivning

^{25 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

Figur 25: Avståndet till Skurups station är drygt 1 kilometer. I kartbilden ovan illustreras närmsta vägarna för fotgängare och cyklister till Skurups station.

3.4.5. P

^ARKERING

,

VARUMOTTAGNING OCH UTFARTER

In- och utfart, samt möjlighet för varumottagning, till den nya skolan och idrottshallen kommer att ske från områdets entrégata. Inga ytterligare utfarter utöver entrégatan kommer att skapas mot Saritslövsvägen, utan alla fastigheter löser sina utfarter inom området. Parkering löses inom den egna fastigheten. I den första etappen planlades en gästparkering för både bilar och cyklar som är tänkt att förse hela Västeräng. Parkeringen kan användas av både de boende i området, gäster till de boende eller besökare till grönområdet. Det kommer även att finnas möjlighet till gästparkeringar längs med vissa gator.

I samband med nybyggnation bör PostNord kontaktas i god tid för godkännande av postmottagning. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte delas ut till adressen.

3.5. T

EKNISK FÖRSÖRJNING

3.5.1. V

ATTEN

Dimensionering av vattenledningar kommer att anpassas efter den framtida bebyggelsen i området. Den minsta dimensionen som är möjlig för att leverera släckvatten är 110.

I projekteringen av etapp 1 har det förberetts två anslutningar för etapp 2; punkt A i dimension 110 PE och punkt C i dimension 160 PE (se figur 32 nedan). Det finns även möjlighet att ansluta vatten till befintlig V63 PVC i

Saritslövsvägen; punkt D i figur 26 nedan.

Planbeskrivning

^{26 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020 Figur 26: Vatten inom planområdet med möjliga anslutningspunkter.

3.5.2. S

^PILLVATTEN

I den VA-utredning som utfördes för hela Västeräng i samband med detaljplaneringen av etapp 1 föreslås det att spillvattnet från etapp 2 ska pumpas för att nå anslutningspunkten i Västergatan. Det föreslås att en pumpstation anläggs i lågpunkten vid det södra fördröjningsmagasinet. Detta alternativ innebär att hela självfallssystemet inom etapp 2 leds söderut för att sedan pumpas norrut till spillvattennätet inom etapp 1, varifrån det rinner med självfall till anslutningspunkten i Västergatan.

Som ett alternativ föreslås det i PM VA-utredning för Västeräng etapp 2 (maj 2020) att spillvattnet från etapp 2 ansluts till ledningarna som anläggs i etapp 1 med självfall. För att detta ska vara möjligt måste ledningarna i den östra lokalgatan i etapp 1 förläggas relativt djupt, ner mot cirka 5 meter under mark.

Förslaget innebär också att spill- och dagvattenledningar inom etapp 2 kan läggas med samma flödesriktning, vilket är en stor fördel i anläggningsskedet.

I förslaget till detaljplan ansluts etapperna till varandra via två gång- och cykelvägar. Förslagsvis ansluts spillvattnet vid den östra av dessa, se punkt C i figur 27 nedan.

Planbeskrivning

^{27 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

Figur 27: Spillvatten inom planområdet med föreslagen anslutningspunkt. De svarta pilarna redovisar flödesriktningen på spillvattnet.

3.5.3. D

^AGVATTEN

En VA-utredning för Västeräng togs fram i april 2018 och den gäller för hela området, alltså både etapp 1 och etapp 2. I samband med detaljplaneläggningen av etapp 2 gjordes ett omtag av denna utredning för att utformningen av etapp 2 arbetats om sedan den första utredningen gjordes.

Området ingår i dagsläget inte i verksamhetsområde för dagvatten, men i samband med byggnation kommer området att omfattas av verksamhetsområdet.

PRINCIPLÖSNINGAR FÖR PLANOMRÅDET

För att begränsa dagvattenflödet från området och inte överbelasta dikningsföretagen nedströms mot recipienten ska dagvattnet fördröjas inom planområdet. Fördröjningen kommer att ske i magasin på allmän platsmark. Inom exploateringsområdet kommer dagvattnet att ledas bort från fastigheter och gator i konventionella ledningar.

Vid dimensionering av nya dagvattensystem i tätortsbebyggelse är minsta rekommenderade återkomsttid för regn, för fylld ledning eller dike, 5 år (Svenskt Vatten). För minsta återkomsttid för vattenyta i marknivå med

marköversvämning som följd rekommenderas 20 år i tätortsbebyggelse. Dessa rekommendationer avser

återkomsttid för dimensionering av anläggningar som VA-huvudmannen ansvarar för. Utöver detta ska områden planeras så att bebyggelsen skyddas mot översvämningar vid extrema situationer. Denna planering ska ha som utgångläge att inga skador på byggnader eller andra betydelsefulla anläggningar ska inträffa oftare än vart 100 år.

Planbeskrivning

^{28 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

När det inträffar större nederbördshändelser än vad ledningsnätet kan hantera kommer vattnet att tillfälligt behöva magasineras eller rinna av på markytan.

Med detta i åtanke höjdsätts området och dagvattensystemet så att när kapaciteten i ledningarna överskrids avleds vattnet på ytan, utan att husgrunder och byggnader översvämmas.

Precis som i etapp 1 kommer en omfattande höjdjustering av markytan att krävas. Områdets norra del måste höjas för att ansluta till nya vägar i etapp 1, samt för att förhindra att fastigheterna i norr placeras i en instängd lågpunkt och därmed riskeras att svämmas över vid skyfall, se figur 28 nedan. Även den norra delen av området som är avsett för skola samt idrottshall ligger i ett lågt område, vilket innebär att det blir svårt att leda bort vattnet om in markytan justeras. Det är en höjdskillnad på cirka 2 meter mellan projekterad gata i etapp 1 och det låga stråket i den norra delen av etapp 2.

Figur 28: Planillustration kombinerad med rinnvägar och lågpunkter, taget från Scalgo.

ANSLUTNINGSPUNKT FÖR PLANOMRÅDET

I utredningen som gjordes i april 2018 nämndes tre möjliga anslutningspunkter, varav två alternativ kvarstår:

- Trafikverkets ledning utmed Väg 714 - Befintliga markavvattningsföretag

Planbeskrivning

^{29 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020 Trafikverkets ledning utmed Väg 714

Utmed Väg 714 ligger en befintlig D225-D400-ledning som tillhör Trafikverket. Skurups kommun var medfinansiär till dagvattenledningen för att kunna utnyttja ledningen vid exploatering längs vägen. Dagvattnet leds söderut och mynnar ut i en damm utmed vägen innan anslutning sker till dikningsföretag nr 8 Svenstorp och nr 13 och 14

Saritslöv. Detta består enligt förrättningen av ledningar dim 200 och 250 från år 1914. Dessa dikningsföretag mynnar sedan ut i Dybäcksån nedströms Näsbyholmssjön. Dikningsföretaget är dimensionerat för 1 l/s och ha.

Befintliga markavvattningsföretag

Den punkt på ett befintligt markavvattningsföretag som ligger närmast är punkt G6 i ”Näsbyholms invallnings- och torrläggningsföretag av år 1952” (se figur 29 nedan). Skurups kommun har beslutat att välja detta alternativ för etapp 1 och en ny ledning över åkermarken åt väster mot befintligt dike i markavvattningsföretaget är projekterad.

Figur 29: Bild från VA-utredning från april 2018. På kartbilden syns punkt G6 i ”Näsbyholms invallnings- och

torrläggningsföretag av år 1952” samt illustration över dragning av ny ledning. Etapp 1 illustreras i blått och etapp 2 i rött.

I VA-utredningen från maj 2020 blir slutsatsen att det senare alternativet ger den bästa lösningen även för etapp 2, då man kan ta tillvara magasinvolym som anläggs i etapp 1 och använda den nya utloppsledningen fram till diket väster om området.

Detta alternativ innebär också att man ansluter till Näsbyholmssjön som skyddar Dybäcksån från stora flödesvariationer. Tillåtet flöde till dikningsföretaget är 2 l/s och ha.

För etapp 2 innebär förslaget att den norra delen av området ansluts till fördröjningsmagasinet som planerats i etapp 1.

Planbeskrivning

^{30 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

I planförslaget ansluts områdena till varandra via två gång- och cykelvägar. Dagvattennätet från den norra delen av etapp 2 ansluts till ledningarna som byggs i etapp 1 vid den västra gång- och cykelvägen, se punkt A i figur 30 nedan.

Härifrån leds vattnet vidare ut i fördröjningsmagasinet. Denna anslutning redogjordes för i VA-utredningen från 2018 och fördröjningsmagasinet är dimensionerat efter dessa förutsättningar.

Den södra delen av etapp 2 fördröjs i ett mindre magasin i den sydvästra delen, vars utlopp ansluts till den nya ledningen över åkern, se punkt B i figur 30 nedan.

Figur 30: Dagvatten inom planområdet med föreslagna anslutningspunkter.

BERÄKNING AV UTJÄMNINGSVOLYMER

Norra delen av etapp 2, den rosamarkerade ytan i figur 31 nedan, föreslås ledas norrut till magasinet som planlades i etapp 1. Resten av planområdet, markerat med turkos i figur 31 nedan, föreslås ledas söderut till magasinet i

planområdets sydvästra del.

Planbeskrivning

^{31 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020 Figur 31: Ytfördelning mellan magasinen för etapp 2.

3.5.4. A

VFALL

Avfallshantering ska följa kommunens renhållningsordning.

3.5.5. E

^NERGI

Fjärrvärme finns framdraget i närområdet och aktuellt planområde kommer eventuellt att anslutas till fjärrvärme.

Det är upp till exploatörerna att välja energikälla.

I planområdets östra del ligger en befintlig jordvärmeslinga vilken förser bostaden inom fastigheten Skurup 51:52 med värme. Denna jordvärmeslinga kommer delvis ligga på kommunal mark och skyddas av servitut. Denna del av kommunalt ägd fastighet Skurup 51:44 får ej bebyggas.

3.5.6. E

^L

,

TELE OCH DATA

Hela planområdet kommer att kunna anslutas till fiber.

3.6. S

KYDDSÅTGÄRDER

I detaljplaneläggningen ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen (4 kap. 33 a § PBL). Redovisningen ska gälla beräknade värden vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden.

Planbeskrivning

^{32 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

En trafikbullerutredning har gjorts för planförslaget. I utredningen har uträkningarna för trafik för prognosår 2040 använts (se kapitel 3.4.2.). Slutsatsen i denna är att planområdets tänkta utformning fungerar bra ur bullersynpunkt.

60 dBA ekvivalent ljudnivå klaras vid samtliga bostadsfasader. Riktvärden för uteplats klaras för bostäder i anslutning till bostadsfasad. För tre fastigheter kan inte uteplatserna placeras fritt, exempel ges dock på var riktvärden klaras utan bullerskyddsåtgärder.

För att nå ner till riktvärde 50 dBA inom nästan hela området där skola och idrottshall planeras krävs exempelvis en bullervall på 3 meter över mark intill områdesgränsen. Accepteras 55 dBA på en större del kan denna sänkas.

Maximala nivåer för utemiljö vid skola klaras utan bullerskyddsåtgärder.

3.6.1. B

ULLER BOSTÄDER

Beräknade trafikbullernivåer visar att riktvärde 60 dBA klaras för samtliga bostadsfasader (för bostäder fasadnivåer direkt jämförbara med riktvärden). Mot Saritslövsvägen är de beräknade ljudnivåerna som högst 54 dBA ekvivalent ljudnivå samt maximal ljudnivå uteplats 65 dBA. Mot Väg 714 är de högsta beräknade nivåerna vid bostadshus 55 dBA samt maximal ljudnivå uteplats 64 dBA.

Nedan ses beräknad ekvivalent ljudnivå på 1.5 meters höjd över mark där blått område <50 dBA, dock inklusive reflexer i egen bostadsfasad. Figur 32 nedan ger en bra överblick.

Figur 32: Dygnsekvivalent ljudnivå inklusive reflex i egen fasad.

Riktvärden för uteplats 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt maximal ljudnivå 70 dBA klaras i de allra största delarna av planområdet i anslutning till byggnaderna. För de inringade fastigheterna i figur 32 ovan klaras dock inte riktvärden i samtliga väderstreck, dock kan uteplatser ordnas i bullerskyddat läge som klarar riktvärdena.

Planbeskrivning

^{33 (50)}

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

KS 2020.711

Ansvarig Senast reviderad

Planarkitekt 2020-05-05

Samrådshandling 2020

3.6.2. B

ULLER SKOLA

För utemiljön finns riktvärde 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt maximal ljudnivå 70 dBA. Maximal ljudnivå 70 dBA klaras på 1.5 meter över mark både för genomsnittlig timme samt för en årsmedelmaxtimme. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer överskrider 50 dBA för delar av tänkt område utan bullerskyddsåtgärder, se figur 33 nedan.

En placering av skolbyggnaden i områdets sydvästra del kommer att leda till att bullerriktvärdena för utemiljön uppfylls.

Figur 33: Ekvivalent ljudnivå utan bullerskyddsåtgärd. Blått område klarar LEQ 50 dBA.

I beräkning i figur 33 ovan visar blå yta område där 50 dBA ekvivalent ljudnivå klaras och grönt område innebär ljudnivåer på 51-55 dBA. Tänkt yta för skola och idrottshall är inom området betecknat med SR. Inom det området är den beräknade nivån som högst 56 dBA (gult område) utan bullerskyddsåtgärd. Maximala ljudnivåer klarar riktvärde 70 dBA utan åtgärder.

För att skolgården ska klara de gällande riktvärdena bör någon form av åtgärd vidtas. Exempelvis med en bullervall eller genom att skola och idrottshall placeras i områdets sydvästra del med byggnadskroppar som utformas för att skärma trafikbuller från norr och söder.

3.7. P

LANBESTÄMMELSER

Detaljplaneförslaget omfattar både allmän platsmark och kvartersmark. Den allmänna platsmarken föreslås utgöras av natur och gata. Användningen gata innefattar i detta förslag bilväg, gång- och cykelväg samt trädplantering.

Större delen av planområdet föreslås vara kvartersmark för bostadsändamål (B). Det föreslås även en yta som möjliggör för skola (S) samt idrottshall (på plankartan benämnt som besöksanläggning - R). Ett område föreslås en flexibel användning (BSR) för att möjliggöra två alternativa lösningar; antingen bostäder eller utöka området för skola och idrottshall. Ett mindre område är även avsatt för tekniska anläggningar för transformatorstation (E₁) och ett för tekniska anläggningar för basstation med 3G-mast (E₂).

Inom planområdet föreslås olika egenskapsbestämmelser för både allmän platsmark och kvartersmark. Inom naturområdet föreslås bestämmelser som reglerar att där ska finnas en damm för fördröjning samt gör det möjligt

In document Följebrev 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen KS (Page 21-0)