valideringsdelegationen generellt stödjer den utforskande metoden i relation till den kontrollerande som ligger nära en prövande funk-tion. I valideringssammanhang görs också en distinktion mellan insatser som syftar till att ta reda på vad individen kan
(utfors-SOU 2008:112 Validering
kande) eller insatser som syftar till att ta reda på om individen har kunskaper motsvarande på förhand fastställd nivå (kontrollerande).
Båda förfaringssäten har sitt värde beroende på vad som är syftet med valideringen.
Branscherna har ofta tydliga kompetensbeskrivningar för olika befattningar och det är då mer naturligt att kontrollera om en indi-vid har eller inte har denna kompetens. Det kan dock generellt finnas risker med ett kontrollerande förhållningssätt då man kan missa andra kompetenser som kan medverka till att utveckla yrkes-rollen. Det kan också vara så att individen inte når de uppsatta målen men det kan visa sig att denne har kunskap och kompetens motsvarande ett närliggande arbetsområde. I vissa fall är det nöd-vändigt med ett kontrollerande förfaringssätt, exempelvis för kom–
petensbedömning för betyg, certifikat, licens etc. Valideringens syfte blir därför en viktig utgångspunkt när man bestämmer sig för vilka metoder som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet.
När det gäller kvaliteten i delprocesserna i valideringen, exem-pelvis vid bedömning när man arbetar med att synliggöra individens kunskap och kompetens, är reliabilitet och validitet viktiga begrepp. Reliabilitet innebär mätprecision dvs. med vilken säkerhet vi mäter och hur väl vi kan lita på de resultat vi erhåller. Validitet däremot anger grad av giltighet, hur väl resultat stämmer med det som var avsikten. Om en individ valideras och har fått sin kunskap och kompetens värderad att klara vissa arbetsuppgifter inom ett yrke och faktiskt också visar sig göra detta då kan man säga att det finns ett positivt samband mellan valideringens resultat och det som var avsikten. Valideringsdelegationen refererar till Wedman (2006) som lyfter fram faran i att inte beakta både reliabilitets- och validitetsfrågan i samband med validering, även om valideringen har ett mer utforskande förhållningssätt med kanske mindre exakthet och precision än ett kontrollerande förhållningssätt. Det påpekas dock att det alltid finns faktorer som påverkar bedömning av kun-skap och kompetens så dessa kan aldrig vara helt exakta. Det handlar alltså om att få så lite variation i bedömningarna som möj-ligt för att kunna upprätthålla kraven på legitimitet och likvärdig–
het.
Valideringsdelegationen återkommer vid flera tillfällen till skill-naden mellan utforskande och kontrollerande insatser. Återigen påtalas skillnaden i precision mellan de olika sätten att synliggöra individens kunnande. I vissa fall räcker det med att genomgå en
Validering SOU 2008:112
översiktlig kartläggning för att man ska kunna bedöma individens möjligheter att exempelvis klara en utbildning.
Valideringsdelegationen har i sitt arbete utvecklat en modell som utgör ett metodmässigt ramverk i syfte att åstadkomma ett nationellt helhetsgrepp knutet till valideringsfrågor. I den modell som skisseras (bild 1.) ”…kan en persons kompetens indelas i tre kategorier; generell kompetens, grundläggande ämnes- och yrkes-kompetens (normerad yrkes-kompetens) samt en kärna av specifik kom-petens för ett visst yrke eller arbetsuppgift (spetskomkom-petens).”
(s. 163).
Bild 1 ”En teoretisk kategorisering av kompetens”
(Valideringsdelegationens slutrapport, s. 163)
Modellen är också en illustration över olika sätt att inrikta valide-ringsarbetet på och då utgå ifrån syftet med valideringen. Även förhållningssättet, utforskande eller kontrollerande, illustreras i bilden. Sättet att se på validering innebär möjligheter att förflytta sig från mer övergripande och allmän kompetens som täcker större områden till den kunskap som krävs i mer specifika situationer, allt beroende på behovet av synliggjord kunskap utifrån sitt syfte.
Det finns således flera dimensioner i valideringsarbetet, dels vilka kompetenskategorier som eftersträvas att belysas, dels vilka processer som kan bli aktuella för att leda fram till beskrivningen av de önskade kompetenskategorierna. Tidigare har det nämnts att det finns såväl utforskande som kontrollerande metoder och att syftet
SOU 2008:112 Validering
är avgörande för vilken metod som kan bli aktuell. Valideringsdele-gationen har gjort en indelning i fyra delprocesser där tre av dessa anses utforskande medan den fjärde är kontrollerande (se bild 2).
Bild 2 ”Övergripande ramverk för validering. Fyra delprocesser.”
(Valideringsdelegationens slutrapport, s. 165)
Till detta har varje process i sig specificerats med utgångspunkt i syfte, utförare, metod och dokumentation.
Översiktliga kompetenskartläggningen har till syfte att över-gripande beskriva individens kunskaper och kompetenser.
Genomförandet bör, enligt Valideringsdelegationen, bestå av till exempel kortare intervju, självskattning och meritportfölj. Doku-mentationen utgörs av en enkel och sammanfattande beskrivning.
Fördjupad kompetenskartläggning har till syfte att ge en mer pre-ciserad beskrivning av individens kunskap och kompetens. Här avgörs också om det finns behov för ytterligare bedömning. Inter-vju kan även här vara en framkomlig väg som sedan leder fram till en beskrivning av de kompetenser den enskilde individen vill fram-hålla. Därefter kan beskrivningen bedömas av en sakkunnig, antingen från en utbildning eller från yrkeslivet.
Kompetensbedömning för intyg har ett mer avgränsat utbildnings- eller arbetsmarkandsområde där bedömningen görs i relation till etablerade kriterier, antingen från ett utbild–
ningsområde eller från aktuellt arbetsmarknadsområde. Vali–
deringsdelegationen framhåller att det även i denna delprocess ska
Validering SOU 2008:112
vara en utforskande insats som fokuserar på vad individen faktisk kan. Bedömningen utmynnar i en beskrivning som bedöms i förhållande till etablerade kunskapsbeskrivningar inom utbild–
ningen eller yrket. Här ingår såväl teoretiska som praktiska inslag för att stämma av mot bransch- eller kursmål.
Den fjärde delprocessen, kompetensbedömning för bevis är ute-slutande kontrollerande dvs. bedömer om individens kunskaper och kompetenser når upp till fastställda krav. Här utförs teoretiska och praktiska prov som enbart fokuserar de fastställda kraven.
Annan kunskap och kompetens som individen besitter är inte rele-vant för syftet.
9.5 Validering med varierad precision i