Det har genom åren vuxit fram olika sätt att validera reell kompe-tens i form av lärande i arbete i kombination med kurser i arbetsli-vet. Detta är särskilt till för individer som saknar relevanta högskolestudier (minst 90 högskolepoäng) eller motsvarande för att vara behörig till lärarutbildningens allmänna utbildningsområde med inriktning mot yrkesämnen. Dessa har på olika sätt relaterats till högskoleutbildningar och därefter värderats till att omfatta ett visst antal högskolepoäng. Valideringsdelegationen har i sitt arbete stött på ett återkommande problem i samband med validering, nämligen svårigheten att formulera icke-formellt och informellt lärande till hur formellt lärande formuleras. I de fall validering och tillgodoräknande görs, varierar antalet poäng som tillgodoräknas, det kan vara allt från några högskolepoäng upp till 90 högskolepoäng.
Ibland är det möjligt att pröva/värdera och tillgodoräkna i rela-tion till befintliga kurser inom högskolan, men inte alltid. Inom vissa yrkesprogram, framförallt de tekniskt – praktiska kan det vara svårt att finna en naturlig eftergymnasial utbildning som knyter an till individens yrkeskunnande.
Utgångspunkten i betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101) var att yrkeskunskapen inte var tillräcklig utan att denna skulle kom-pletteras med ett ytterligare, och mer teoretiskt perspektiv på kun–
skapsområden inom ramen för undervisningsämnena. Utredningen
Validering SOU 2008:112
kom till i en tid då validering av yrkeskunnande och tillgodoräk-nande av sådan kunskap till högskolepoäng i princip inte existerade.
De kompletterande studierna som är tanken i nuvarande system har istället blivit föremål för tillgodoräknande av yrkeskunnandet, vilket i praktiken innebär att det är fullt möjligt genom arbetslivs-erfarenhet att utveckla ett kunnande som motsvarar den nivå som krävs enligt examensordningen. I de flesta fall krävs dock kom–
pletterande teoretisk utbildning. Det innebär också att den kompletterande högskoleutbildningen om 90 högskolepoäng inte behövs i de fall då individen kan få sitt yrkeskunnande till–
godoräknat i denna omfattning. Den tänkta kompletterande teoretiska utbildningen och yrkeskunnandet kan på så sätt vara samma sak.
Alla de sju lärosäten som utredningen träffat är på något sätt involverade i validering av yrkeskunskaper som tillgodoräknas till högskolepoäng. Det skiljer sig dock åt på vilket sätt man är invol-verad i att synliggöra yrkeskunnandet. Nästan hälften av de sju lärosätena använder sig av ett nätbaserade verktyg, som tillsammans med branschernas expertbedömningar, synliggör den sökandes yrkesbredd och yrkeskunskap. Andra lärosäten arbetar mer lokalt med branscher och tillgodoräknar själva till högskolepoäng medan ytterligare någon lämnar allt material till andra delar av högskolan för tillgodoräknande. Vid ett lärosäte är det en person som tillgo-doräknar alla utbildningar utifrån information från det webbaserade materialet som då inkluderar branschernas utlåtande. Lärosätena menar att man inte har kompetensen fullt ut att göra den här typen av valideringar och tillgodoräknande.
Det finns en påtaglig skillnad i hur man förfar vid antagning till det allmänna utbildningsområdet inom Lärarutbildningen. Vid några lärosäten krävs att den sökande har grundläggande behörig-het, arbetslivserfarenhet omfattande tre till fyra år och en relevant högskoleutbildning om 90 högskolepoäng eller motsvarande utbildning.
Andra lärosäten accepterar grundläggande behörighet, arbets–
livserfarenhet omfattande tre till fyra år och 60 högskolepoäng. Det erbjuds därefter kurser inom högskolan så att individen kan få upp till 90 högskolepoäng i relevant högskoleutbildning. Mästarbrev valideras till 60 högskolepoäng vid någon högskola. Det finns olika tolkningar av vad som är relevant högskoleutbildning och någon menar att ex. engelska mycket väl kan vara relevant för sökande inom hotell- och restaurang med tanke på ett internationellt perspektiv. Ett annat exempel är frisörer som får utbildning i
SOU 2008:112 Validering
professionell samtalsmetodik. I de flesta fall sker tillgodoräknande i relation till befintliga kurser inom högskolan, men det sker också tillgodoräknande som inte har någon koppling till motsvarande kunskapsområde inom högskolan. Nedan anges några andra exem-pel på kurser med avsikt att skapa möjligheter för individer att erhålla relevant högskoleutbildning om 90 högskolepoäng. Dessa kurser ska ses som möjliga vägar att komplettera andra högskole-kurser alternativt komplettera validering och tillgodoräknande av yrkeskunnande.
• Yrkesutbildning och arbetsliv, 15 hp,
• Yrkesstudier med inriktning mot grundläggande yrkesutbild-ning, 15 hp,
• Ledarskap och lärande för lärare i yrkesinriktade karaktärsäm-nen, 15 hp,
• Matematik och yrkeslärarrollen, 15 hp,
• Kommunikation och media, 15 hp,
• Företagsekonomi för yrkeslärare, fyra kurser omfattande var-dera 7,5 hp,
• Lärande i yrkesämnen, Den egna yrkeskunskapen, 15 hp,
• Risk- och säkerhetsanalys i arbetslivet, 15 hp.
När det gäller kravet på relevant yrkeserfarenhet kräver de flesta lärosäten mellan tre till fyra års arbetslivserfarenhet inom yrket.
I vissa fall förekommer att individer som har högskoleutbildning kan ha kortare erfarenhet i yrket, exempelvis ingenjörer. Det kan också finnas skillnader mellan olika yrken vad som krävs i erfaren-het, för vissa kan det krävas längre tid än för andra. Flera lärosäten menar att detta är något som branscherna måste uttala sig om.
Validering i sin nuvarande form anses omständlig och kan skrämma bort individer att söka till lärarutbildningen. I vissa fall har sökande tillräcklig utbildning men saknar arbetslivserfarenhet.
Något lärosäte förde fram tanken om att eventuellt kunna ge arbetslivserfarenhet för delar som ingår i en KY-utbildning.
Vid validering av yrkeskunskaper utan tillgodoräknande försvå-ras möjligheten för denna grupp att bli forskarbehöriga. Alla lärosäten är överens om att det är viktigt att det kommer fram fler forskare ur denna yrkesgrupp eftersom området är eftersatt. Alla studerande har dock inte ambitionen att bli forskare utan tänker bli det som är det huvudsakliga syftet med lärarutbildningen, nämligen
Validering SOU 2008:112
att bli lärare. Det framkom tankar om det kan finnas mer än en väg inom lärarutbildningen där den ena leder direkt till läraryrket medan en annan även leder mot forskarbehörighet.
Enligt representanter från lärosätena ses statusfrågan för yrkes-lärarna som ett problem. De har varken status ute i skolorna eller inne i högskolesystemet. Flera menar att högskolepoängen är ett viktigt medel för att öka statusen för denna grupp. Även bland arbetslivsrepresentanter har denna fråga lyfts fram som viktig dvs.
att högskolepoäng i sig ger en ökad status för denna lärargrupp.
Det finns dock en övervägande majoritet av arbetslivsrepresentan-terna som menar att det är den reella kunskapen och kompetensen i yrket som är avgörande och att statusfrågan får lösas på annat sätt.
9.6.1 Arbetslivets roll i validering inför antagning till lärarutbildning
De branscher och yrkesnämnder som jag mött under utredningen representeras av en heterogen grupp när det gäller inblick och engagemang i dagens gymnasiala yrkesutbildning. Det finns också stora skillnader i deras inblick gällande hur lärarutbildningen ser ut och hur validering av yrkeskompetens sker för individer som söker till lärarutbildningen. Några branscher är inte alls involverade i validering av individer som sökt till lärarutbildningen medan andra har en aktiv del i att bedöma yrkeskunnande och yrkeskompetens.
Några av de branscher som jag mött under utredningen är involve-rade i expertutlåtande med utgångspunkt i ett webbaserat valide-ringsinstrument. Ett flertal lärosäten är involverade i samma valideringsinstrument. De arbetslivsrepresentanter som är invol–
verade i detta arbete erhåller en sammanställning av individens erfarenheter inom yrkeslivet och anger utifrån detta vilka kun–
skaper och kompetenser individen besitter. Bedömningen sker i relation till den enskildes nuvarande yrkesroll och inte i relation till de undervisningsämnen som kommer att ingå i individens kom–
mande lärarroll. Det är utifrån dessa utsagor som lärosätena sedan tillgodoräknar högskolepoäng. Oavsett om branschen är aktivt involverad i validering i dag eller inte så är alla jag mött positiva till att medverka i ett sådant arbete framöver. Alla uttrycker värdet av att få vara med och påverka den gymnasiala yrkesutbildningen.
Valideringsdelegationen har i sitt arbete samarbetat med ett flertal branschorganisationer där det utvecklats modeller för
valide-SOU 2008:112 Validering
ring av branschspecifik kunskap och kompetens. Det finns modeller som utgår ifrån självskattning och det finns modeller som är av mer fördjupad karaktär och innehåller såväl utforskande samtal som rollspel. De olika branschernas påbörjade arbete med validering bör utvecklas och också inkludera validering av sökande till lärarutbildningen mot yrkesämnen. Det bör också finnas möj-ligheter för branscher att samverka och lära av varandra för att på så sätt ta till vara på erfarenheter och finna gemensamma vägar framåt.
9.7 Bedömning av utbildningar från andra länder