Utforskande av begreppet rytm: digitalt och analogt

Som tidigare nämnts valde pedagogen att fokusera på att utforska rytm och puls med barnen, då det är en grundläggande beståndsdel i allt musikskapande. I detta kapitel har pedagogen använt sig av både analoga och digitala undervisningsformer. Begreppet rytm undersöks genom flera av musikens dimensioner vilket sammanfattas i slutet av kapitlet.

Vad är en rytm?

Till en början fokuseras begreppet rytm genom den vetenskapliga aspekten av musikämnet, ur en strukturell dimension, genom att pedagogen frågar barnen vad själva begreppet rytm innebär:

Pedagogen: Förra gången var det någon av er som sade: Vad är en rytm? Är det någon som kan förklara vad en rytm är?

A: En rytm fanns på ipaden. W: Man spelar in.

Pedagog: Ja, det gjorde vi förra gången, men är det en rytm? N: Olika sånger.

E: De spelar instrument.

Barnen försöker här förklara vad en rytm är, vilket inte visar sig vara helt lätt. Barnens påståenden visar hur svårt eller abstrakt musikaliska termer är.

Klappa rytmer

Pedagogen bestämmer sig för att barnen ska få utforska begreppet rytm genom att helt enkelt

göra det. Hon använder sig av två olika moment: Att klappa/härma välkända rytmer och att

klappa rytmer utifrån sångkort som de brukar använda i sångstunder. Båda dessa moment utförs analogt. Här synliggörs både den akustiska (genom att barnen lyssnar till den rytm som

pedagogen klappar) och den kroppsligt kinestetiska dimensionen (då barnen använder sin kropp då de klappar rytmen med händerna) av musik. Först börjar pedagogen med en enkel, välkänd rytm:

Pedagogen klappar en välkänd, enkel rytm i bordet och barnen härmar med klapp:

32

Några av barnen klappar lite på måfå, lite ”hur som helst”. Pedagogen förtydligar då: Pedagogen: Nu får ni lyssna riktigt noga, för det här är en rytm, som jag spelar nu.

Pedagogen upprepar samma rytm flera gånger och barnen blir bättre och bättre på att härma rytmen. Samtidigt som pedagogen klappar, stampar hon en jämn puls med foten i golvet:

Pedagogen: Ni vet pulsen, den går så här hela tiden (visar med fötterna och genom att knäppa med fingret).

I detta moment synliggör pedagogen förutom rytm, även begreppet puls. Genom att pulsen hörs i fotstampet, underlättar det för barnen då de ska klappa rytmen. Vid nästa moment tar pedagogen fram påsen med sångkort:

Pedagog: Man drar ett kort, och så ska vi klappa samma rytm som sången har. Pedagogen illustrerar genom att dra första kortet. Det blir ett kort med en bild av en råtta, vilket symboliserar sången ”Var bor du lilla råtta”. Pedagogen sjunger medan hon samtidigt klappar rytmen med händerna på bordet: Var bor du lilla råtta?

Sångpåsen skickas runt och barnen får dra ett kort i turordning. Barnen tycker det är spännande att få dra ett kort ur påsen och blir otåliga över väntan på sin tur. Genom att barnen använder välkända barnsånger, som de har en relation till, kan det tolkas som att detta

undervisningsmoment även berör den emotionella dimensionen av musik. Dock blir utfallet i momentet med sångpåsen inte riktigt som pedagogen tänkt sig. Det visar sig vara ganska avancerat för barnen att kunna klappa till sångerna. Pedagogen måste ompröva och utveckla sin undervisningsform. Till sin hjälp tar hon fram garageband. Hur kan de utforska rytmer i

garageband?

Utforska rytmer i garageband

Pedagogen projicerar garageband på storbild så att alla ser. Hon skapar ett nytt spår och väljer ”smart drums”. En display över olika trummor blir synlig:

33

Då pedagogen och barnen trycker på trummorna i högerkanten hörs det hur instrumentet låter. Då man drar trummorna in till rutan i mitten, spelas en speciell rytm för varje instrument. Rytmerna passar ihop med varandra och bildar en rytmsektion (som tex kan fungera som en trumbakgrund i en låt). I avseendet att studera och utveckla förståelse för rytm visar sig garageband fungera ypperligt. Barnen visar både förundran och fascination då de genom att trycka på ett instrument både för höra hur instrumentet klingar och hur en unik rytm spelas. I denna övning synliggörs flera av musikens dimensioner. Den strukturella, då barnen utvecklar förståelse för varje unikt instrument; dess läte, dess utseende och namn. Den akustiska, då barnen får lyssna till olika klangfärger och rytmer. Den emotionella synliggörs också, då barnen

uttrycker stor upptäckarglädje och fascination.

Förstärka rytmen med text

Pedagogen vill nu utveckla förståelsen för rytm ytterligare genom att koppla ihop en text med varje rytm:

Pedagog: Då kan J få börja. Titta här. Då kan du välja ett instrument och dra det in här. Tryck på dem innan så hör vi hur det låter. J väljer hi-hat.

Pedagog: Ok du väljer hi-hat. Tryck en gång till så hör vi hur det låter. Så ska du få dra instrumentet in här. Pedagogen visar. J drar in det och släpper. Hi-hat spelar en rytm:

34

Pedagog: Oj! Lyssna! Barnen diggar med i rytmen och vissa klappar spontant till. Lyssna på mig (prat- sjunger samtidigt som hon dirigerar rytmen med armarna): Köttbullar med lingon, köttbullar med lingon. Barnen härmar.

Att benämna en rytm med en text kan göra att det blir lättare att förstå rytmen (ibid). Texten förstärker på så sätt rytmen. Pedagogen vill nu utmana barnen lite och ber dem tänka ut en passande text till sin rytm:

.

Pedagog: Då är det L:s tur. Då får du komma fram här och välja ett instrument. L väljer shakern, som spelar denna rytm:

Pedagog: Kan du komma på några ord som passar till den här rytmen?

L: Köttbullar är dyrt! (alla barn prat-sjunger med) köttbullar är dyrt! Köttbullar är dyrt! (Samtidigt viftar de rytmen med armarna).

Imponerande nog kan L koppla rytmen till en textfras som stämmer precis med rytmen. Vissa barn har knäckt koden, medan vissa inte tycks förstå sambandet mellan en rytm och text, vilket detta är ett exempel på:

C: Jag får testa! C trycker först på alla instrument så att hen får höra hur de låter. Hen väljer slutligen hi- hat, som spelar denna rytm:

Pedagogen: Vilka ord tycker du passar till din rytm? C: Ninjago!

Pedagog: Ok! Lyssna här: Ni-ni-ni-nin-ja-go! Ni-ni-ni-nin-ja-go! Pedagogen ändrar betoningarna i ordet Ninjago så att det passar med rytmen.

C: Nej, inte så!

Pedagog: Ok, vad tycker du passar då?

35

Pedagogen: Ok, kanske så här då (pratsjunger till rytmen): Kött-bull-ar med fisk på! Kött-bull-ar med fisk på!

C: Nej…jag vill ha massa ord…

Pedagog: Det blir för mycket. Det måste passa med rytmen.

Tolka rytmen med kroppen

Hittills har pedagogen både undervisat inom den vetenskapliga och hantverksmässiga aspekten av musikämnet. Barnen har mest suttit ner vid bordet i undervisningsstunderna. I nästa moment läggs mer fokus på kroppen. Syftet med nästa övning blir att få känna rytmen i kroppen. Nu bryts begreppet rytm ner i dess mindre beståndsdelar som puls och takt. Pedagogen jobbar först

analogt, för att sedan använda sig av garageband (digitalt). I detta undervisningsmoment startar pedagogen i den vetenskapliga aspekten av musikämnet, då hon återigen går igenom vad en puls är, för att sedan fördjupa sig inom den hantverksmässiga aspekten, då de tillsammans utforskar puls genom att göra med kroppen. Då synliggörs den kroppsligt kinestetiska dimensionen av musik.

Pedagog: Kommer ni ihåg förra gången att vi pratade lite om puls (pedagogen stampar en puls

med jämna fjärdedelar i golvet)? Jag sade att jag hade pulsen i foten? Nu ska ni få ställa er upp och lyssna och försöka gå samma puls som jag spelar. Nu får ni gå runt i rummet. Kan ni gå så här (spelar en stadig puls på djembetrumman) precis samtidigt? Det gäller att lyssna så att ni går precis samtidigt som jag spelar!

Genom denna övning får barnen möjlighet att känna pulsen med hela kroppen. Här synliggörs två av musikens dimensioner samtidigt: den akustiska dimensionen (genom att de lyssnar till trummans rytm) och den kroppsligt kinestetiska dimensionen (då de rör kroppen i takt till rytmen). För att öka barnens uppmärksamhet varierar hon tempot på trumslagen. Barnen går efter. För att få alla barn att bättre förstå övningen, släpper pedagogen efter ett tag trumman, ställer sig upp och går runt i rummet bland barnen. De turas om att vara ledare, som får bestämma tempot. De andra följer efter. Vissa av barnen har svårt att förstå uppgiften, att gå i samma puls. För att utveckla förståelsen använder sig pedagogen även av sin röst genom att samtidigt som stegen säga ”ett två, ett två”. Barnen härmar. Detta gör att fler barn kan hitta den gemensamma pulsen. För att bli ännu tydligare blir nästa steg att de står still i ringen och klappar på knäna, sedan handflatorna emot varandra, sedan knäna igen osv. De säger samtidigt ”knä

36

klapp-knä klapp- knä klapp” osv. Fler och fler utav barnen kan hänga med i den gemensamma pulsen. När vi använder hela kroppen, alltså både händer och fötter, samt det verbala och akustiska, ökar det förståelsen. Detta kan tolkas som om ett problem ibland behöver angripas ur olika didaktiska synvinklar och belysas ur flera av musikens dimensioner, som här både

kroppsligt-kinestetiskt (vi rör oss runt i rummet, klappar och stampar), akustiskt (genom att rytmerna och övningarna samtidigt förstärks med ord, med rösten) samt strukturellt (pedagog benämner övningarna med ord och förtydligar begrepp som tex ”kan vi hitta den gemensamma pulsen?”).

Tolka rytmen till garageband

I nästa moment använder pedagogen sig av garageband för att utforska rytmen, men fokus ligger fortfarande kvar inom den kroppsligt kinestetiska dimensionen av musik. Då garageband adderas till undervisningen, fokuseras även den konstnärliga aspekten av musikämnet, då barn och pedagog tolkar rytmerna med kroppen.

Garageband (smart drums) projiceras på storbildsskärm. I denna övning ska ett barn i taget få gå fram och välja ett instrument i appen, som de drar in till mitten av displayen. Instrumentet spelar då en rytm, som vid tidigare övning. Skillnaden är nu att barnen ska få röra sig runt i rummet till rytmen, de ska alltså tolka rytmen med kroppen. Eftersom barnen nu gör en egen tolkning av rytmen med kroppen, fokuseras nu den konstnärliga aspekten av musikämnet. I början visar pedagogen hur övningen är tänkt:

Pedagog: Ok, då börjar jag, så att jag kan visa! Då väljer jag congas, så drar jag in den i mitten (en rytm med congatrummor börjar spela). Pedagogen börjar röra sig runt i rummet till

trumrytmen som spelas. Med andra ord tolkar pedagogen rytmen med kroppen.

Pedagog: Jag tycker att det låter så här (dansar till rytmen och stampar samtidigt pulsen med fötterna).

Så kommer även barnen upp och börjar även de att röra sig till rytmen. De härmar först pedagogens rörelser men sedan dansar de på individuella sätt. De flesta antingen stampar eller klappar pulsen när de rör sig. F väljer bastrumman som börjar spela två dova slag för att sedan vara tyst en stund, sedan två dova slag igen. F gör då en intressant koppling till hur ljudet låter:

37

Pedagog: Titta! Det går så här (tar två steg), sedan är det tyst! Barnen härmar pedagogens rörelse, de närmast smyger fram över golvet samtidigt som de lyssnar koncentrerat på ljudet från bastrumman.

F: Det låter som om man går i skogen.

Då F rör sig till ljudet av bastrummans dova slag, associerar hen till känslan av att befinna sig i skogen. Därav synliggörs musikens emotionella dimension. I denna övning synliggörs även den kroppsligt kinestetiska, då de tolkar musiken med kroppen och den akustiska då de lyssnar till ljudet av bastrumman. Barnen fortsätter att tolka de olika instrumentens rytmer genom kroppen på olika sätt. Plötsligt händer något intressant! När cymbalen spelar sin rytm får E en briljant idé:

E: Jag vet! Mira Mira maj! Mira Mira maj!

E har hittat på en ramsa som passar ihop med cymbalens rytm. Samtidigt som hon säger ramsan klappar hon på benen och stampar med fötterna i golvet:

Det som just nu händer är spektakulärt och avancerat för en femåring. E har hittat på en egen text som har en annan rytm än cymbalen. Samtidigt klappar E rytmen på benen. E har alltså själv skapat polyrytmik (flera rytmer tillsammans)!

Med inspiration av det E åstadkom precis, vill pedagogen slutligen visa hur alla rytmer som barnen valt tillsammans bildar polyrytmik. Hon drar in instrumenten, ett i taget och benämner dem med dess rätta namn. För att förstärka de enskilda rytmerna hittar hon på en textfras:

38

Pedagog: Då börjar jag med bastrumman, som en bas. Pedagogen drar in bastrumman till mitten och den

börjar spela en rytm:

Pedagog: Vill ha glass! Vill ha glass! (pekar på bastrumman)

Genom att röra sig inom den strukturella dimensionen (då pedagogen benämner instrumenten med dess rätta namn) och den akustiska dimensionen (då barnen får lyssna till hur instrumentet och rytmerna låter), förklarar pedagogen begreppet polyrytmik.

Sammanfattning:

I utforskandet av rytm använder sig pedagogen av både analoga och digitala

undervisningsformer. Till en början arbetar de analogt genom att klappa/härma pedagogens förebildande rytmiseringar för att efter det klappa rytmerna till välkända barnsånger. Då detta blir för avancerat för barnen, kommer den digitala undervisningsformen via garageband här till stor hjälp. I garageband kan barnen tydligt se instrumentens utseende oh namn, när de trycker på dem hörs det hur de klingar och om barnen drar in rytmen till mitten av displayen spelas en rytm. Här kompletterar verkligen den digitala undervisningsformen den analoga. I nästa moment blir det ombytta roller då pedagogen, med sin analoga röst, förstärker de digitala rytmerna genom att sätta en text till dem. Då pedagogen och barnen rör sig runt i rummet börjar de med analoga undervisningsformer. De rör sig då till ”levande musik” då pedagogen spelar på en

djembetrumma. Genom att pedagogen själv spelar kan hon variera tempot och vara mer närvarande med barnen. Då garageband kopplas in kan det tolkas som att garageband på storbildsskärmen tar över pedagogens roll och pedagogen kan fritt dansa och tolka rytmerna tillsammans med barnen. Återigen tolkar jag det som om de analoga och de digitala

undervisningsformerna berikar och kompletterar varandra.

Flera av musikens dimensioner blir i detta kapitel synliga. Den strukturella synliggörs då barn och pedagog samtalar om vad en rytm egentligen är. Pedagogen förklarar även begreppen puls, rytm, de olika instrumentens namn och karaktär samt barnen utforskar begreppet ”att tolka musik” tillsammans. Den akustiska dimensionen är i hög grad närvarande i alla

undervisningsmoment, exempelvis då barnen lyssnar till pedagogens förebildande rytmiseringar eller då barnen lyssnar till de olika instrumenten i garageband. Den kroppsligt kinestetiska

39

dimensionen synliggörs då barnen och pedagog klappar rytmer och tolkar musiken med kroppen, samt i pulsövningarna. Slutligen berörs även den emotionella dimensionen i den övning då barnen klappar till välkända sånger och då barnen tolkar rytmerna i garageband med kroppen.

Pedagogen riktar undervisningen mot alla tre aspekterna av musikämnet. Genom att pedagogen förklarar begreppet rytm, puls och tempo, samt benämner och visar de olika instrumentens karaktär synliggör pedagogen den vetenskapliga aspekten av musikämnet. Genom övningar som att klappa/ härma, eller genom att göra pulsövningar på golvet synliggörs den hantverksmässiga aspekten. Slutligen synliggörs även den konstnärliga, då barn och pedagoger tolkar rytmerna med kroppen.