Utmaningar i samband med introduktion av barn med annat modersmål än svenska

Nedan redovisas resultatet utifrån studiens tredje frågeställning, vilket vi presenterar i två

underkategorier kopplade till förskollärares beskrivning av eventuella svårigheter och utmaningar i samband med introduktion av barn med annat modersmål än svenska.

6.3.1. Kommunikation

Flera av förskollärarna framhåller kontakten och kommunikationen med vårdnadshavarna som en av de största utmaningarna. Missförstånden som kan uppstå på grund av

språkförbistring lyfts som utmanande. Förskolläraren Lovisa skriver såhär:

(...) Den största utmaningen är att göra sig förstådd då kommunikationen är så viktig. En god kommunikation är a och o (...)

Förskolläraren Lena beskriver det såhär:

Utmaningen vid introduktion av barn och familjer med annat modersmål än svenska är att veta om vi förstår varandra. Det är viktigt att klargöra för vårdnadshavarna att det är jättebra att de frågar om de inte förstår för att undvika missförstånd. Man kan aldrig fråga för mycket och inga frågor är dumma.

Flera av förskollärarna lyfter fram tydlighet som jätteviktigt och de menar att man måste vara så tydlig man bara kan, med stöd av bilder och/eller tolk. Även digitala verktyg i form

av appar och Google används av de flesta förskollärare i vår studie. I intervjun med en förskollärare framkom det att det kan vara en utmaning vid introduktioner med barn och familjer med annat modersmål än svenska. Hen beskriver att det finns tolk att tillgå som underlättar förståelsen i samtalet med vårdnadshavare samt om vårdnadshavarna har frågor. Förskolläraren menar dock att det kan bli svårare att skapa goda relationer med

vårdnadshavare när samtalen sker via en tolk. Förskolläraren menar att det är viktigt att vara mer observant på både sitt eget och vårdnadshavarnas kroppsspråk och gester.

(...) samtal med tolk kan vara svårt ibland, krävs en del erfarenhet. Lätt hänt att man pratar genom tolken och inte direkt till vårdnadshavare(...) (...) samtalet kan lätt bli stelt och konstigt (...)

En av förskollärarna som nyligen bytt arbetsplats till en förskola där majoriteten av barnen har annat modersmål än svenska menar att hen kan se hur mycket möjligheten för

vårdnadshavare att kommunicera betyder och hur mycket det betyder att pedagogerna har ett stort engagemang i att skapa relationer till vårdnadshavare och olika vägar för

kommunikation. Förskolläraren menar att den delen alltid är viktig, men att den kanske är ännu viktigare för dessa barn och familjer med annat modersmål än svenska.

Enligt en förskollärare är utmaningen att skapa en god och trygg relation. Hen menar att med yngre barn ligger utmaningen främst i att skapa trygga relationer med vårdnadshavare, vilket blir än svårare om man inte förstår varandra. Förskolläraren menar att vid äldre barn är utmaningen ofta lika stor med både barn och vårdnadshavare.

6.3.2. Kulturkrockar

Tre av de intervjuade förskollärarna tror att de kan bli mycket bättre på att arbeta med introduktioner av barn och familjer med annat modersmål än svenska. En av dessa

förskollärare tror att de hamnat lite “efter” då de tidigare mestadels haft svenska barn genom åren, medan en annan förskollärare menar att de behöver bli tydligare. Hen framhåller att en noggrannare planering av introduktionen för barn och familjer med annat modersmål än svenska sannolikt skulle ge många positiva effekter, framför allt för kontakten med

vårdnadshavare för att kunna skapa en trygg relation. Hen menar vidare att deras planering definitivt skulle kunna utvecklas till att modersmålsstödjare tas in oftare både som stöd för barnet, men även för vårdnadshavare vid introduktion.

En förskollärare lyfter kulturella utmaningar och menar att det exempelvis kan finnas olika uppfattningar kring hur förskolan fungerar och hur vi arbetar mot läroplanen. Hen menar att de gånger fokus verkligen lagts på kontakt och ömsesidig förståelse så har kontakten med

vårdnadshavare fungerat allra bäst.

Kanske inte så mycket kulturkrock men missförstånd, missförstånd i kommunikationen kring barnet och dess vardag och utveckling på förskolan. Vårdnadshavare vill många gånger inte ha tolk trots att språkbarriären är för stor. (...) det kan bli svårt att få en djupare diskussion och förståelse kring barnets utveckling och lärande (...) samtalen håller sig ofta till ”det har gått bra” och ingen relation eller utbyte görs mellan pedagoger och vårdnadshavare(...)

Ytterligare en förskollärare lyfter kulturkrockar som en utmaning och hen menar att det är viktigt att vi pedagoger är medvetna om att bara för att vi anser vissa saker som självklara så måste vi ha förståelse för att det kan upplevas och förstås annorlunda i andra

kulturer. Förskolläraren Tina skriver:

(...) ta det här med kläder till exempel eller tider, hur många gånger blir det inte irritation och missförstånd kring det (...) återigen gäller det att ha förståelse för att alla inte har samma syn på saker, viktigt dock att skapa ett samförstånd och varför vissa saker är viktiga för barnen i förskolan och vår verksamhet.

Flera av förskollärarna lyfter hur viktigt det är med ett öppet förhållningssätt som innebär förståelse och acceptans för mångfald och olikhet. En förskollärare menar att den största utmaningen är att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna och känner att vi tar tillvara på deras härkomst. Endast en av de intervjuade förskollärarna upplever att det inte är så stora utmaningar kring själva introduktionen utan menar att utmaningarna mer kommer efteråt när barnet ska klara sig själv i barngruppen och ibland vare sig talar eller förstår svenska. Flera förskollärare menar att modersmålsstöd ofta hade behövts för att underlätta för barnet i barngruppen och i verksamheten, men det är enligt förskollärarna svårt att både ansöka om och få beviljat. Merparten tycker att kommunikationen med vårdnadshavare och barn fungerar bättre med hjälp av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation), bilder och digitala verktyg.