Utmaningar i skolan

Det som framgår utifrån de svar från våra respondenter angående undervisningen som bedrivs i skolan är att samtliga lärare arbetar med att tona ner tävlingsmomenten under lektionerna. Lärarna vill inte att eleverna ska jämföra sig med andra och på så vis minska de yttre faktorerna, som priser och belöningar (Deci & Ryan 2000, Hassmén et al. 2003).

Jag försöker skruva ner alla yttre faktorer så mycket som möjligt och lyfta fram det inre (Lärare A).

Samtliga lärare vill förstärka det inre hos eleverna, men tycker att det är en svår uppgift. Den inre motivationen ska bidra till att eleverna ska känna tillfredsställelse. De svårigheter de tillfrågade lärarna ser i deras arbete är att de yttre faktorerna, som CSN-bidraget eller strävan efter ett högt betyg, driver eleverna mer framåt än den inre tillfredsställelsen (Hassmén et al. 2003, Hassmén et al. 2006).

Eleverna från samtliga skolor är inne på motsatt spår. Eleverna vill utmanas på idrottslektionerna för att känna sig tillfredsställda med deras aktivitet. Detta växelspel kan bli problematiskt då samtliga lärare vill tona ner de yttre faktorerna samtidigt som det är de yttre faktorerna som är en av den främsta motivationskraften hos eleverna. Genom att ta bort utmaningen för eleverna kan lärarna inkräkta på deras självbestämmande och motivationen kan på sikt avta (Deci & Ryan 2000, Ryan & Deci 2000, Ryan et al. 2009).

Utmaningar kan även handla om att elevernas kompetensbehov tillfredsställs på andra sätt, som exempelvis att lärarna reglerar den yttre kontrollen genom att utmana dem på annat sätt än genom tävling mot varandra och på så sätt stimulera eleverna till identifierad kontroll, när de känner en vilja att prestera (Deci & Ryan 2000, Ryan & Deci 2000, Hassmén et al. 2003, Ryan et al. 2009, Jenner 2004). Författarna menar även att om det utvecklas ett bra socialt stöd känner sig individen trygg och kan utveckla sin motivation samt prestation ytterligare, vilket flera av eleverna lyfter fram som en avgörande faktor för att ens delta i idrottsundervisningen. Gruppdynamiken i klassen ökar genom att skapa ett bra klassklimat (Hultgren 2008), men ingen av lärarna påtalar detta utan menar istället att gruppdynamik är någonting som kommer på köpet.

6.2.2 Inre och yttre motivation

Lärarna menar att alla elever är där av olika anledningar. Vissa elever kommer dit för inre tillfredsställelse medan andra elever är närvarande på grund av yttre faktorer (Hassmén et al. 2006, Deci & Ryan 2000, Hanin 2000 a-b).

Jag ser en skillnad från innan och efter januari månad då kraven från CSN ökade. Det finns en ökning i närvaron hos eleverna, men inte i prestationsmässiga om man ska se det till fysiskt eller psykiskt (Lärare B).

En tolkning av detta kan vara att de yttre faktorerna har fått en större påverkan och genom reglerbar kontroll känner eleverna ett måste att gå till idrottslektionerna (Deci & Ryan 2000, Ryan & Deci 2000).

Resultatet av elevintervjuerna är att den största drivkraften för närvaron på lektionerna är betyget, vilket även här kan liknas med yttre faktorer. Det är betyget som är den främsta anledningen och det första eleverna säger när vi ställer frågan om varför de är med och deltar på idrottslektionerna. En elev säger dock att han deltar på idrottslektionerna för att känna en viss tillfredsställelse (Deci & Ryan 2000, Ryan & Deci 2000, Hassmén et al. 2003, Ryan et al. 2009).

För mig påverkar motivationen jättemycket, jag tror faktiskt att det är så för alla. Man vill alltid göra sitt bästa om man är motiverad till någonting. Om man tycker något är roligt presterar man bättre. Om jag inte skulle ha någon motivation alls skulle jag springa runt och vara oseriös istället (Elev C).

6.2.3 Motivationsundervisning  

Lärarna ger en beskrivande bild över deras motivationsundervisning och menar att undervisningen gör eleverna bekanta med närliggande motivationsbegrepp, såsom inre och yttre motivation, vilket inte framkommer i elevsvaren. Ingen av de tillfrågade eleverna nämner att undervisning kring begreppen inre respektive yttre motivation är någonting de har studerat under kursen, utan det är några begrepp som någon elev tidigare är bekant med. Eleverna menar även att motivationsundervisning inte behandlas under idrottslektionerna, men alla elever från respektive skola är medvetna om att det ingår i undervisningen på något sätt. Däremot vet eleverna vad som driver dem framåt och hur olika komponenter som känslor, kompisar, utmaningar samt ett bra betyg reglerar deras motivationsnivå och syn på idrottslektionerna när vi tolkar

intervjuerna. De flesta elever lyfter även att det just är yttre belöningar som triggar igång deras motivation som kan likas med ett högre betyg (Hassmén et al. 2003, Jenner 2004, Deci & Ryan 2000).

Metoder som används av lärarna är att koppla motivationsbegreppen till kändisar och andra händelser i samhället som eleverna själva kan relatera till. En lärare använder även sig själv som exempel om tillfället passar. Lärare A menar att genom att träna ett fåtal metoder i olika kontexter kan detta medföra en ökning i elevernas hanterbarhet gällande situationen (Söderlund 2000). Genom denna metod kan eleverna även se ett tydligt växelspel mellan känslor och prestation, vilket senare kan kopplas till IZOF-modellen (Hanin 2000a-b, 2002). Lärare A fortsätter med att säga:

Allting kan bidra till självkännedom eftersom de hela tiden får testa sina gränser och utmana sig själva. De får som sagt var göra det de inte trodde att de kunde göra (Lärare A).

Det gemensamma för de tillfrågade lärarna är att de har ett gemensamt mål med deras motivationsundervisning, vilket är att de vill förmedla enkla metoder som eleverna kan använda sig av i andra situationer senare i livet (Söderlund 2000, Hanin 2000a-b, Kamata 2002, Skolverket 2011a).