Avdelning 1 Pedagog A
Pedagogen anser att allt man kan göra inne kan man även göra ute. När avdelningen ska ge sig ut på sina dagliga utflykter kan det hända att de inte kommer fram till målet för att det händer spännande saker på vägen. Pedagogen anser att det är viktigt att ta vara på det som intresserar barnen, det som pedagogerna egentligen har planerat kan lika väl göras någon annan dag. Hon lägger vikt vid att barnen får lära känna olika ljus och stämningar ute, att de ska veta att vattnet är underbart men att man ska ha respekt för det, att elden ger värme, god och varm mat, att man kan värma händerna vid den men att man också ska ha respekt för den. Pedagogen lägger vikt vid att barnen ska veta hur ett trangiakök fungerar, att de ska kunna tända en tändsticka och få upp eld. Pedagogen vill att barnen ska kunna en del om naturen. När barnen slutar på förskolan som femåringar vill hon att barnen ska kunna benämna vissa fåglar, blommor, svampar och andra saker i naturen. Pedagogen menar att barnen i naturen får en kroppslig uppfattning om matematiska begrepp som stor, mindre, lång, tjock, kort och liten. Pedagogen anser att hela kroppen ska engageras i lärandet för när alla sinnen är med i läroprocessen tror hon att barnens lärande kan bli annorlunda.
Pedagog B
Pedagogen tycker att naturen har mycket intressant att ge och att det som man kan göra inne även kan göras ute. Utomhuspedagogik förknippar hon med att lära av naturen. Pedagogen visar på att det i naturen finns både matematik, svenska och biologi naturligt, bara man tänker efter. Som pedagog planerar man in de olika ämnena på ett naturligt sätt i verksamheten så att barnen inte märker att man faktiskt sysslar med ett ämne. Pedagogen önskar att barnen ska lära sig se skillnad på olika träd och blommor och annat i naturen. Hon vill att barnen ska förstå vad elden används till. Att den kan göra mycket nytta men att man måste ha respekt för den. Hon vill att barnen ska lära sig att klara sig i naturen. Pedagogen påvisar att lärandet ute blir mer konkret än inne då man pratar om trädet vid trädet. Lärandet ute blir på ett naturligt vis mer undersökande än vad det blir inne och barnen är naturligt med om årstidens skiftningar och ser olika processer i naturen.
Avdelning 2 Pedagog C
Pedagogen anser att naturen och utomhusmiljön ger människan allt det hon behöver. Pedagogen påvisar att det i naturen finns allt man som pedagog behöver, det handlar bara om att se de pedagogiska redskapen som finns utomhus. Utomhus använder barnet hela tiden sin kropp som utgångspunkt för att till exempel mäta och där finns det hela tiden mycket att upptäcka, från detaljen till helheten. Hon konstaterar att allt du har inne kan du använda ute. Som pedagogen ser det kan vädret ibland ställa till problem, men pedagogerna på avdelningen genomför alltid det de har tänkt men på ett annat vis eller kortare stund. Pedagogen tror inte platsen är avgörande för inlärningen utan att det handlar om hur man som pedagog använder sig av den pedagogiska miljön. Vissa saker är ju dock lämpligare att göra inne än ute och tvärt om.
Pedagog D
Med utomhuspedagogik förknippar pedagogen mycket nyfikenhet hos barnet, då de får titta, observera, undersöka och komma med sina egna frågor. Pedagogen vill uppnå ett lustfyllt arbete där barnens nyfikenhet växer. Hon påpekar att de, precis som på andra förskolor, arbetar utefter läroplanen. Pedagogen anser att barnen lär sig mycket mer om naturen än barn på inomhusförskolor i och med att avdelningen har naturen som arbetsmiljö varje dag. Pedagogen tror dessutom att barn på utomhusförskola lär mer med kroppen än barn på inomhusförskola. Ute finns det möjlighet att ta ut och kladda med vatten och liknande, vilket kan vara svårare att gör inomhus. Pedagogen påpekar dock att det går att kladda även inomhus och att det bara handlar om pedagogens inställning.
Avdelning 3 Pedagog E
Med begreppet utomhuspedagogik förknippar pedagogen att använda naturen som resurs. Pedagogen tycker att utemiljön är en perfekt lärandemiljö då man får in både matematiken och svenskan. Barnen lär sig olika matematiska begrepp genom att räkna och jämföra kottar och pinnar. Pedagogen påvisar att man i utemiljön har allt framför sig, att man lär där man är, man lär om trädet vid trädet. Hon visar även på hur det i naturen inte finns något färdigt material vilket medför att barnen får använda sig av sin fantasi och det de hittar i naturen.
Pedagogen ser ingen skillnad mellan vad barnen lär sig inomhus och utomhus hon tror snarare att skillnaden ligger mellan förskola och förskola, vart de väljer att lägga fokus. Däremot tror hon att läromaterialet ute skiljer sig från läromaterialet inne.
Pedagog F
Som pedagogen ser det finns exemplen i naturen så nära. Det är bara att skriva på marken eller göra lite matte med pinnar och kottar. Pedagogen anser att hela utemiljön är lärande och att barnen lär sig hela tiden. Ute får barnen möjlighet att se alla färger och följa årstidsskiftningarna. Då avdelningen är utomhus konstaterar pedagogen att det alltid är något som har ändrats i förskolemiljön. Man vet aldrig vad naturen har ställt till med under natten. Ena dagen kan det finnas vattenpölar och nästa dag är det is på dem. På denna avdelning använder de sig av naturen som läromedel och pedagogen antar att det är skillnad på lärandet ute och inne då materialet är annorlunda. Hon säger att barnen kanske lär sig samma typ av saker men på olika sätt.
Avdelning 4 Pedagog G
Med utomhuspedagogik förknippar pedagogen att man arbetar mycket med utomhusmaterial – pinnar, kottar och liknande. Pedagogen tror inte att det finns någon skillnad på hur barn lär sig inomhus respektive utomhus. Hon anser att vad barnen lär sig är beroende av pedagogen och att det handlar om att se till varje barns behov. Pedagogen påpekar vikten av att vara flexibel i sin planering då det kan hända att något annat än det som pedagogen planerat fångar barnens intresse. Till exempel att de hör en fågel eller att det kommer förbi en hund och då börjar de prata om det istället. Pedagogen tycker att utomhus är en bra lärandemiljö då det hela tiden dyker upp saker runt omkring vilket gör att barnen lär mer än man, som pedagog, tror. Att få barnen att fokusera på ett ting åt gången kan dock vara svårt när det hela tiden händer massa andra spännande saker runt om kring. Pedagogen tror att det är skillnad på vilka teman man väljer beroende på ute och inne. Hon tror att man ute oftare har tema masken och inne oftare tema bondgården eller liknande. För tillfället har avdelningen tema ”Alfons” och hon påpekar att detta tema är lite otippat för att vara på en utomhusförskola. Pedagogen förklarar att de arbetar med temat utifrån naturen och närmiljön. En nackdel som pedagogen upplever med att arbeta med utomhuspedagogik är det kalla vädret. På vintern är det ofta för
kallt för att gör vissa saker och som hon ser det är pedagogerna på avdelningen många gånger dåliga på att planera om för att anpassa sig efter vädret.
Pedagog H
Pedagogen säger att de har flyttat ut all pedagogik som man kan ha inomhus. Hon poängterar att allt går att göra ute och att inget är omöjligt trots att det kan vara svårt. Pedagogen påpekar att de, precis som andra förskolor, följer de styrdokument som finns. Pedagogen tror inte att det finns någon skillnad på vad barnen lär sig inomhus och utomhus och konstaterar att de nog har ungefär samma teman och samlingar. Pedagogen anser dock att de tar vara på miljön och närmiljön på ett annat sätt än de som är på inomhusförskolor.
Anders Szczepanski
För Szczepanski innebär utomhuspedagogik: ”Pedagogik utomhus där den lärande finns i autentiska inlärningssituationer där platsen, sättet, processen och objektet för lärandet fokuseras. Här sker en växelverkan mellan den icke textbaserade och den textbaserade praktiken […]”. Szczepanski anser att: ”Utomhusmiljön som lärandemiljö har kognitivt och fysiskt mycket som skiljer inomhusmiljön åt. Rörelsen ökas i lärandet, ljudnivåerna ändras, lärandematerialet blir mer autentiskt, landskapet blir ett rum för lärandet […]”. Szczepanski anser vidare att:
En oreflekterad pedagog kan göra mycket skada både i den inomhus och utomhusbaserade pedagogiken. K = I x B dvs kunskap är information x bearbetning, Informationen (I) kan vara både boklig och sinnlig (icke textbaserad) men om utomhuslärandet inte utsätts för reflektion sker inget lärande. Lärande och kunskap är nära släktingar men inte identiska!
Szczepanski anser att det är skillnad på hur barn lär sig inomhus respektive utomhus. Han anser att sättet att lära blir annorlunda utomhus då barnet får direkta upplevelser i autentiska situationer. Liknande upplevelser är svårt att få genom en inomhussituation.