förutsättningarna för yrket undersköterska
Dessa utredningar har pågående eller precis avslutade uppdrag som kan komma att påverka yrkesgruppen undersköterska i deras utbild-ning eller yrkesutövutbild-ning.
3.2.1 Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård
Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård handlar om att utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2), stödja landsting, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.11 Utredningens för-slag ska tydliggöra primärvårdens uppdrag och skapa förutsättningar för en stark och likvärdig primärvård i hela Sverige.
Två delbetänkanden har lämnats och förslagen har tillsammans med förslagen i betänkandet Effektiv vård lagt grunden för den pågående primärvårdsreformen.
Det första delbetänkandet lämnades till regeringen i juni 2017. 12 I betänkandet lades förslag fram om en förstärkt vårdgaranti liksom en gemensam målbild för omstruktureringen av hälso- och sjukvården med primärvården som bas. Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård föreslog vidare en färdplan för den samordnade omställningen till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården i syfte att uppnå målbilden. Riksdagen beslutade i maj 2018 att anta förslagen i en proposition med utgångs-punkt i det första delbetänkandet.13
Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård före-slog i sitt andra delbetänkande att primärvårdens uppdrag tydligt ska markera att primärvården är första vårdnivån.14 Förslagen i betän-kandet avser att skapa förutsättningar för en stark och likvärdig primär-vård i hela Sverige. Primärprimär-vårdens grunduppdrag föreslås innebära att landstingen och kommunerna, inom ramen för sitt hälso- och sjuk-vårdsansvar, bl.a. ska säkerställa att primärvården särskilt tillhanda-håller kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som av kvalitets- eller effektivitetsskäl inte kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialistkompetens. I betänkandet görs bedömningen att det breda uppdraget ställer särskilda krav på kompetens hos de som verkar där.
Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård fick i till-läggsdirektiv även i uppdrag att lämna förslag om hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och
11 Dir. 2017:24 samt tilläggsdir. 2018:90.
12 SOU 2017:53, God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild.
13 Prop. 2017/18:83, Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti.
14 SOU 2018:39, God och nära vård. En primärvårdsreform.
omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksam-heter bör se ut.
Uppdraget ska slutredovisas i mars 2020.
3.2.2 Utredningen Framtidens socialtjänst
I april 2017 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens upp-gifter.15 Syftet med uppdraget är att utforma en socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter och rättig-heter. Utredaren ska bl.a. se över och lämna förslag beträffande social-tjänstens uppdrag, tillgången till en jämlik, jämställd och likvärdig socialtjänst, en hållbar socialtjänst som främjar långsiktigt struktu-rellt förebyggande arbete och minskar behovet av individuella insatser samt socialtjänstlagens struktur och konstruktion.
Utredningen överlämnade i april 2018 ett delbetänkande som bl.a.
visade på socialtjänstens möjligheter med att arbeta förebyggande.16 Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2020.
3.2.3 Komvuxutredningen
Komvuxutredningen hade i uppdrag att undersöka behovet av för-ändringar i regleringen av vuxenutbildningen och huvudsakligen när det gällde kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbild-ning för vuxna (särvux).17 Komvuxutredningen lämnade sitt betän-kande i september 2018.18
Ett av Komvuxutredningens förslag gällde ändringar i skollagen om att urvalsreglerna till komvux på gymnasial nivå ändras så att det inte längre är den med minst utbildning som automatiskt ska ha för-tur vid urval, utan individer med störst behov av utbildningen.19 Den
15 Dir. 2017:39 samt tilläggsdir. 2018:69.
16 SOU 2018:32, Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst.
17 Dir. 2017:21 samt tilläggsdir. 2017:125.
18 SOU 2018:71, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden.
19 Komvuxutredningen föreslår också att vuxenutbildningsförordningens (2011:1108) urvals-regler refererar till skollagens prioritering. Detta för att åstadkomma en samstämmighet mellan prioriteringsregeln i skollagen och underliggande förordningar, SOU 2018:71, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden, s. 164.
nya formuleringen anger att en behovsprövning ska ske vid urval, och att den prövningen måste väga omfattningen av de sökandes behov mot varandra.20 Vidare anses att det bör vara individens behov av den aktuella utbildningen i relation till den situation som skapat behovet som ska bedömas, inte ett generellt behov av utbildning.
Komvuxutredningen bedömer att de nya urvalsreglerna främst kom-mer att tillämpas för yrkesutbildningar som t.ex. vårdutbildningar.
Beredning av förslaget pågår.
3.2.4 Valideringsdelegationen 2015–2019
Valideringsdelegationen har sedan 2015 regeringens uppdrag att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom validerings-området på den nationella och regionala nivån.21 Delegationen redo-visade i ett delbetänkande förslag till en nationell strategi för vali-dering.22
Valideringsdelegationen har enats om en nationell strategi för validering som syftar till att få generella och långsiktiga strukturer för validering på plats.23 Strategins övergripande mål är bl.a. att validering ska vara tillgängligt i hela landet och på samtliga nivåer i utbildningssystemet samt mot en större bredd av kvalifikationer i arbetslivet. Enligt delegationen ska validering som väg till en kvali-fikation ha motsvarande höga legitimitet som formell utbildning.
Delegationen bedömer vidare att det finns behov av samordnad utveckling av validering inom utbildning och arbetsliv och föreslår fem prioriterade områden för arbetet framåt. Dessa är Överförbar-het mellan kvalifikationer, Ansvar på nationell och regional nivå, Hög kvalitet, Resurser och organisation och Information och väg-ledning.24 I strategin pekas vård- och omsorgsområdet särskilt ut när det handlar om inriktningen i det fortsatta arbetet med validering inom den kommunala vuxenutbildningen.
I augusti 2018 beslutade regeringen om ett utvidgat uppdrag som bl.a. innebär att delegationen ska föreslå en övergripande definition
20 A.a., s. 161.
21 Dir. 2015:120. Det fanns en Valideringsdelegation under åren 2004–2007 som bl.a. hade i uppdrag att bedriva och stödja utveckling av metoder och verksamhetsformer inom validering.
Deras arbete finns beskrivet i slutrapporten Mot en nationell struktur (2008).
22 SOU 2017:18, En nationell strategi för validering.
23 I delegationen finns representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt för berörda myndigheter.
24 SOU 2017:18, En nationell strategi för validering, s. 13–14.
av validering som utgår från Europeiska unionens råds rekommenda-tion om validering av icke-formellt och informellt lärande. Delega-tionen ska också analysera och ta ställning till hur den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande kan användas för att stärka samspelet mellan validering och utbildningsinsatser av olika aktörer.25
Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 december 2019.
3.2.5 Utredningen Välfärdsteknik i äldreomsorgen
Regeringen beslutade i april 2018 att tillsätta en utredning med upp-draget att se över och lämna förslag på åtgärder som kan främja införandet av välfärdsteknik för ökad trygghet och som stärker själv-ständighet och livskvalitet för äldre och som avlastar personal och moderniserar verksamheten. Syftet enligt direktiven är att förbättra förutsättningarna för verksamheterna och personalen inom äldre-omsorgen att bättre ta tillvara potentialen i att använda välfärds-teknik.26
Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2020.