Studien antog ett hermeneutiskt angreppssätt som medfört både för- och nackdelar i datainsamlingen samt tillvägagångssättet. Fördelar med en utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet är att det skapar ett tydligt djup och framhäver subjektiviteten hos respondenterna vilket varit förenligt med vad studien ämnat att uppnå. Utöver detta har vi upplevt att hermeneutiken har verkat som ett hjälpmedel i framhävandet av beteendeutvärderingen som genomförts. Detta då uttalanden från respondenterna baserats på verkliga situationer från studiens bestämda kontext, projektkontexten, där respondenterna ombetts att reflektera kring hur de upplevt sitt egna och andras beteenden och vad det i sin tur fått för konsekvenser för ledarskapet samt projektarbetet generellt. För att ta reda på de mer praktiska åtgärderna av det undersökta fenomenet som grundas i mänskligt beteende och tolkning fann vi författare en fördel i att besitta en förförståelse inom ämnet. Förförståelsen byggdes upp av Golemans (1998) teori som kom att bygga upp en struktur för datainsamligen samtidigt som begreppsdefinitionen återspeglas genomgående i studien och därmed blev det en central del. Det valda angreppsättet och användandet av Golemans (1998) begreppsdefinition skapade en möjlighet för oss att begränsa respondenterna något vilket medförde att en stor mängd av det insamlade materialet varit av relevans. Det verkade även som en stabil grund för fortsatt reflektion under intervjun då vi relativt tidigt under intervjun antogs besitta samma kunskap som respondenten vilket är något vi uppfattar har skapat en större säkerhet hos respondenterna. Denna effekt kunde vi återfinna hos samtliga respondenter då de friare och mer självsäkert kunnat dela med sig av sina synvinklar utan att vara rädda för att säga rätt eller fel vilket bidrog till att respondenterna genom reflektion medgav sig ha fått en större inblick av vikten av emotionell intelligens inom en projektkontext. Detta kom att spela en stor roll för studiens kunskapsbidrag och kan omnämnas i form av ontologisk och pedagogisk autencitet. Detta då vi som författare har bidragit med kunskap och förståelse för dess egna sociala situation samt kunskap om hur andra uppfattar liknande situationer vilket sedermera är förenligt med studiens syfte.
64
Eventuella nackdelar med vårt valda angrepssätt var att den dubbla tolkningen kan innebära en minskad validitet i våra resultat. Detta då vi som författare tolkar respondenternas tolkningar, vilket medför en risk att resultatet misstolkas. En ytterligare nackdel i det hermeneutiska angreppssättet kan vara att vår förförståelse verkar begränsande för våra egna tolkningar av den data vi samlat in. Genom att ha en förförståelse eller uppfattning om ämnet finns risken att vi ramar in våra associationer eller tankebanor och således begränsar våra tolkningar. Detta gäller även våra respondenter då vi som intervjuare presenterade en begreppsdefintion i ett inledande skede under intervjuerna, vilket i viss mån kan innebära att vi styrt respondenterna i en riktning. Slutligen kan faktumet att vi saknat tidigare erfarenhet av att genomföra semistrukturerade intervjuer varit en nackdel då ämnesvalet krävt öppenhet hos respondenterna vilket skapas av en trygghet i samtalet.
65
7 Referenser
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Liber.
Antonakis, J. (2004). On why “emotional intelligence” will not predict leadership effectiveness beyond IQ or the “Big Five”: An extension and rejoinder. International Journal of Organizational Analysis, 12. https://doi.org/10.1108/eb028991
Avolio, B. J., & Bass, B. M. (2002). Developing potential across a full range of leaderships: Cases on transactional and transformational leadership. Lawrence Erlbaum Associates. Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (Andra upplagan). Liber.
Clarke, N. (2010). Emotional Intelligence and Its Relationship to Transformational Leadership and Key Project Manager Competences: Project Management Journal. https://doi.org/10.1002/pmj.20162
David, M., & Sutton, C. D. (2011). Samhällsvetenskaplig metod (Första upplagan). Studentlitteratur.
Druskat, V. U., & Wolff, S. B. (2001). Building the Emotional Intelligence of Groups. 12.
Engstrand, Å.-K., & Enberg, C. (2020). The power in positionings: A Foucauldian approach to knowledge integration processes. Management Learning, 135050762090430.
https://doi.org/10.1177/1350507620904307
Erikson, T. (2014). Omgiven av idioter: Hur man förstår dem som inte går att förstå. Hoi.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (Tredje upplagan). Liber.
Gardner, H. (1993). Frames of mind: Theory of multiple intelligences. Fontana Press.
Gardner, H., & Laskin, E. (2011). Leading minds: An anatomy of leadership. Basic Books.
Gardner, Howard. (2006). Multiple intelligences: New horizons. BasicBooks. http://www.loc.gov/catdir/enhancements/fy0830/2008297588-b.html
66
Garner, E. (2012). The Art of Leadership. The Art of Leadership, 57.
Glaser, B. G., & Strauss, A. L. (1967). The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative research. Aldine de Gruyter.
Goleman, D. (1998). Working with emotional intelligence. Bloomsbury.
Goleman, D. (2004). What Makes a Leader? Harvard Business Review.
Goleman, D., & Zetterström, G. (2007). Social intelligens: [Den nya vetenskapen om mänskliga relationer]. Wahlström & Widstrand.
http://194.68.4.214/bilder/b/9146202714.jpg
Grint, K. (2000). The arts of leadership. Oxford University Press.
Gustavsson, B. (2011). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (Tredje upplagan). Studentlitteratur.
Gällstedt, M. (2003). Working conditions in projects: Perceptions of stress and motivation among project team members and project managers. International Journal of Project Management, 21(6), 449–455. https://doi.org/10.1016/S0263-7863(02)00098-4 Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Gleerup.
Innis Baltes, J., Campbell, M., Martin, A., & Meddings, K. (2007). The Stress of Leadership. 16.
Jacobsen, D. I. (2017). Hur genomför man undersökningar? : Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Studentlitteratur.
Jacobsen, D. I., Sandin, G., & Hellström, C. (2002). Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur.
Jacobsen, D. I., & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar (Fjärde upplagan). Studentlitteratur.
67
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2013). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. (1:a uppl.). Studentlitteratur.
Kanter, R. M. (1992). The change masters: Corporate entrepreneurs at work. Routledge.
Kirkbride, P. (2006). Developing transformational leaders: The full range leadership model in action. Industrial and Commercial Training, 38(1), 23–32.
https://doi.org/10.1108/00197850610646016
Kreiner, K. (1992). The postmodern epoch of organization theory. International Studies of Management and Organization, 22(2), 37–52.
Leban, W., & Zulauf, C. (2004). Linking emotional intelligence abilities and
transformational leadership styles. Leadership & Organization Development Journal, 25(7), 554–564. https://doi.org/10.1108/01437730410561440
Lindgren, M., & Packendorff, J. (2009). Project leadership revisited: Towards distributed leadership perspectives in project research. International Journal of Project Organisation and Management, 1(3), 285. https://doi.org/10.1504/IJPOM.2009.027540
Manz, C. C., & Sims, H. P. (2001). The new superleadership: Leading others to lead themselves. Berrett-Koehler Publishers.
Maqbool, R., Sudong, Y., Manzoor, N., & Rashid, Y. (2017). The Impact of Emotional Intelligence, Project Managers’ Competencies, and Transformational Leadership on Project Success: An Empirical Perspective. Project Management Journal, 48(3), 58–75.
https://doi.org/10.1177/875697281704800304
Maylor, H. (2001). Beyond the Gantt chart: European Management Journal, 19(1), 92– 100. https://doi.org/10.1016/S0263-2373(00)00074-8
Müller, R., & Turner, J. R. (2007). Matching the project manager’s leadership style to project type. International Journal of Project Management, 25(1), 21–32.
68
Neck, C. P., & Manz, C. C. (1992). Thought self-leadership: The influence of self-talk and mental imagery on performance. Journal of Organizational Behavior, 13(7), 681–699. https://doi.org/10.1002/job.4030130705
Njoroge, C. N., & Yazdanifard, R. (2014). The Impact of Social and Emotional Intelligence on Employee Motivation in a Multigenerational Workplace.
Obradovic, V., Jovanovic, P., Petrovic, D., Mihic, M., & Mitrovic, Z. (2013). Project
Managers’ Emotional Intelligence – A Ticket to Success. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 74, 274–284. https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2013.03.034
Parijat, D. P. (2014). Victor Vroom’s Expectancy Theory of Motivation – An Evaluation. 8.
Pryke, S. (2006). The Management of Complex Projects: A Relationship Approach. Blackwell Pub.
Rezvani, A., Chang, A., Wiewiora, A., Ashkanasy, N. M., Jordan, P. J., & Zolin, R. (2016). Manager emotional intelligence and project success: The mediating role of job satisfaction and trust. International Journal of Project Management, 34(7), 1112–1122.
https://doi.org/10.1016/j.ijproman.2016.05.012
Rude, D. A. (2013). Developing Emotional Intelligence In Leaders: A Qualitative Research Approach.
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2017). Self-determination theory: Basic psychological needs in motivation, development, and wellness. Guilford Press.
Salovey, P., Brackett, M. A., & Mayer, J. D. (2004). Emotional Intelligence: Key Readings on the Mayer and Salovey Model. National Professional Resources Inc./Dude Publishing. Sanli, E. A., Patterson, J. T., Bray, S. R., & Lee, T. D. (2013). Understanding Self-Controlled Motor Learning Protocols through the Self-Determination Theory. Frontiers in Psychology, 3. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2012.00611
Schulze, R., & Roberts, R. D. (2005). Emotional Intelligence—An International Handbook. Hogrefe & Huber Publishers.
69
Sternberg, R. J. (1997). Managerial intelligence: Why IQ isn’t enough. Journal of Management, 23(3), 475–493. https://doi.org/10.1016/S0149-2063(97)90038-6 Sternberg, R. J., & Kaufman, S. B. (2011). The Cambridge Handbook of Intelligence. Cambridge University Press.
Sunindijo, R. Y., Hadikusumo, B. H., & Ogunlana, S. (2007). Emotional Intelligence and Leadership Styles in Construction Project Management. Journal of Management in Engineering, 23(4), 166–170. https://doi.org/10.1061/(ASCE)0742-597X(2007)23:4(166) Söderlund, J., Vaagaasar, A. L., & Andersen, E. S. (2008). Relating, reflecting and
routinizing: Developing project competence in cooperation with others. International Journal of Project Management, 26(5), 517–526.
https://doi.org/10.1016/j.ijproman.2008.06.002
Tsai, Y. (2011). Relationship between Organizational Culture, Leadership Behavior and Job Satisfaction. BMC Health Services Research, 11(1), 98. https://doi.org/10.1186/1472-6963- 11-98
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Vroom, V. H. (1964). Work and motivation. Wiley.
Wong, C.-S., & Law, K. S. (2002). The effects of leader and follower emotional intelligence on performance and attitude: An exploratory study. The Leadership Quarterly, 13(3), 243– 274. https://doi.org/10.1016/S1048-9843(02)00099-1
Yukl, G. A. (2013). Leadership in organizations. Pearson.
Ödman, P.-J. (2004). Hermeneutik och forskningspraktik. I: Bengt Gustavsson (Red.), Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (ss. 71–93). Studentlitteratur.
70