Utveckla processer för ökad kvalitet och effektivitet

Ett systematiskt kvalitetsarbete utgör basen för all styrning och uppföljning av kontorets verksamhet. Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete. Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet ska bedrivas i en cyklisk process som innehåller olika faser. Faserna delats in i ”Var är vi?”,

”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”

Konkret innebär det att enheterna ska samla in och sammanställa information och data från olika typer av resultat och måluppfyllelse som sedan analyseras, dokumenteras och kopplas till vetenskap och beprövad erfarenhet. I analysarbetet bedöms kvaliteten i förhållande till de nationella målen.

Analys

Det finns inom utbildningskontoret en väl förankrad process för arbetet.

Kvalitetsrapporter skrivs en gång per år och dialoger tillsammans med huvudmannen genomförs med varje enhet. Det systematiska kvalitetsarbetet är väl förankrat i verksamheten och utifrån de goda och förbättrade resultat som enheterna har, vad gäller elevers måluppfyllelse, så kan vi anta att insatser och aktiviteter utgår ifrån en välgrundad analys.

Bedömning av målet

Målet bedöms som uppfyllt för året.

2.4.1.1 Ökad måluppfyllelse

Mycket god

Måluppfyllelse för de elever som avslutade grundskolan våren 2020 var mycket god och hade förbättrats i relation till de elever som avslutade grundskolan året innan vilket syns i diagrammen nedan. Resultaten för de yngre eleverna bedöms också som mycket goda på alla enheter där måluppfyllelsen våren 2020 i snitt låg på 88,7% för åk 1-6.

Vi kan se att måluppfyllelsen generellt stiger och att fler elever når högre betygssteg.

Det är ett resultat av det långsiktiga målmedvetna arbetet när det gäller mål och resultat för högre måluppfyllelse som görs på enheterna. Att hålla i och hålla ut i de långsiktiga processerna och i de prioriterade områden gällande ledarskap, mål- och resultatstyrning, språkutvecklande arbetssätt och kunskapsfokus ger resultat. Arbetet fortsätter och fördjupas de kommande åren bland annat genom att förstelärarnas uppdrag förtydligas och inriktas på de utmaningar som respektive skolas analyser visar.

Verksamhe tsb erättelse 2020

Vi kan för läsåret 19/20 inte se något resultat från de nationella proven då endast några delprov genomfördes p.g.a. Pandemin.

Bedömning av målet

Målet bedöms som uppfyllt för året.

Verksamhe tsb erättelse 2020

2.4.1.2 Ökat välmående och minskat utanförskap

Acceptabel

Analysen av arbetet inom målområdet visar att begreppen välmående och utanförskap hänger tätt ihop. Utanförskap, oavsett skäl, slår hårt på elevernas mående och

välbefinnande. Är man som barn/elev inte trygg och inte känner sig delaktig i gemenskap eller gemensamma processer så slår detta hårt på hur väl man trivs i förskolan, lyckas i skolan och därmed i inhämtandet av kunskaper. Konsekvenser som vi ser är bland annat sämre skolnärvaro och ökad andel elever som har behov av samtalsstöd. Vi kan också se mönster på att elevers minskade välmående kryper allt längre ner i åldrarna. Allt yngre elever brottas med tex könsidentitet eller

ångestproblematik.

Skolhälsovården ställer årligen frågor i samband med hälsosamtalen som avser måendet. Statistiken visar att 12,5 % av elever i åk 4 och 16% av eleverna i åk 7 har besvärande ont i magen. 9% av eleverna i åk 4 och 13 % av eleverna i åk 7 har känt sig ledsna och nedstämda under en 3-månaders period.

Eleverna får också frågan hur de har det i största allmänhet i livet. De får svara på en skala från 0-10 där 10 motsvarar det bästa livet och 0 det sämsta livet de kan tänka sig.

16 % av eleverna i åk 4 och 26% av eleverna i åk 7 har svarat i spannet 0-5. Det betyder att 84% av eleverna i åk 4 och 74% a eleverna i åk 7 har svarat i spannet 6-10.

Resultaten kan på sikt jämföras nationellt då samma frågor ställs till alla elever i landet.

Elever i årskurs 9 deltog i den s.k. "ungdomsenkäten" våren 2020, se diagram. Flickor känner sig i större utsträckning deppiga och ledsna utan att veta varför. Pojkar verka ha en högre grad av god psykisk hälsa och tycker i större utsträckning att det är härligt att leva.

Verksamhe tsb erättelse 2020

Analys

Statistiken visar att det finns ett behov av att arbeta förebyggande och främjande men även med individuella insatser för att minska den psykiska ohälsan och ökat

välmående. Det finns skillnaden mellan pojkars och flickors mående bland elever i åk 9. Att bli sedd och bekräftat är viktigt för självkänsla för alla människor. Frågan är om flickor tar mindre plats och därmed får mindre bekräftelse? Välfungerande strukturer och arbetsprocesser behöver även fortsättningsvis prioriteras och ett särskilt fokus behöver läggas på de skillnader i mående vi ser mellan pojkar och flickor. Det pågående arbetet för ökad samverkan och ökad samhandling mellan förskola, skola och socialtjänst, SUMA, förväntas stödja arbetet mot målet.

Bedömning av målet

Eftersom målet är nytt kan jämförelser inte göras från föregående år. En samlad bedömningen av målet, ökat välmående och minskat utanförskap, är därför inte möjlig för året.

Verksamhe tsb erättelse 2020

Aktiviteter Beskrivning Slutdatum Status Analys

Möjliggöra förebyggande arbete på skolorna

Söka statsbidrag som ger skolorna möjlighet att anställa

socialpedagoger, hälsopedagoger och annan personal.

2020-06-30 Avslutad Ramen för Nykvarns del av Statsbidraget Likvärdig skola, har höjts till över 4 miljoner kronor. Själva statsbidragets storlek kommer att höjas från idag 4 miljarder till 6 miljarder 2021.

2.4.1.3 Ökad likvärdighet

God

Likvärdighet inom utbildningsverksamheten är ett komplext område som handlar om att ge alla barn och elever lika förutsättningar. Rätten till lika kvalitet i utbildningen förutsätter att alla barn och elever ska ges möjligheter att uppnå nationella och centralt bestämda utbildningsmål. Att använda mått och indikatorer för att mäta likvärdighet i förskola och skola bidrar till att synliggöra brister och behov inom

utbildningskontoret. Det är dock viktigt att framhålla att det finns en mängd olika aspekter i relation till likvärdighet. Det mått som utbildningsnämnden följer upp i årets verksamhetsberättelse är "andel obehörig undervisning" där syftet är att synliggöra i hur stor utsträckning eleverna undervisas av behörig ämneslärare. En lärare kan vara legitimerad och behörig men undervisa i ämnen där behörighet saknas. Man måste emellertid vara medveten om att varken ett enskilt mått eller ett urval av indikatorer kan ge en fullständig bild av det komplexa området likvärdig utbildning.

För ökad likvärdighet har förskolans arbete under 2020 varit inriktat på att utforma gemensamma strukturer och rutiner samt en gemensam hållning vad gäller ledarskap.

Verksamhe tsb erättelse 2020

Förskolan har implementerat en ny plan för likabehandling och även arbetat med att skapa en jämn fördelning av andelen utbildade förskollärare. Ett gemensamt arbete på grundskolorna relaterat till likvärdighet, har handlat om att planering och bedömning sker på ett likvärdigt sätt. Förstelärarna har i uppdrag att leda dessa processer.

Målsättning för verksamheten är att det inte ska spela någon roll på vilken förskola eller grundskola man väljer att ha sitt barn, undervisningen skall vara likvärdig överallt utifrån rätten till lika kvalitet i utbildningen.

Analys

Måttet "Andel obehörig undervisning" upplevs inte ge en rättvis bild av situationen.

Ytterst sällan är lärare behöriga i alla teoretiska ämnen samt de praktiskt-estetiska ämnena vilket ger den höga siffran på obehörighet. Inför varje nytt läsår skapas en tjänstefördelning med så god fördelning av ämnesbehörighet som möjligt. Skolledarna har till sin hjälp ett digitalt verktyg för att förbättra detta mått.

Bedömning av målet Målet är delvis uppnått.

Verksamhe tsb erättelse 2020

Aktiviteter Beskrivning Slutdatum Status Analys

Plan för Likvärdig skola

Följa UK:s plan för Likvärdig skola

2020-12-31 Klar En plan är upprättad och arbetet pågår enligt plan.

Arbetet följs upp in samband med verksamhetsberättelse n för 2020.

2.4.1.4 Utbildning av hög kvalitet för alla

God

Utbildningskontoret stödjer enheterna med strukturer utifrån de behov som finns.

Under 2020 har aktiviteterna valts för att fortsätta utvecklingen mot Sveriges bästa skola med en utbildning av hög kvalitet för alla.

Bedömning av målet Målet är delvis uppnått.

Aktiviteter Beskrivning Slutdatum Status Analys

Särskola startar Grundsärskola startar ht 20 i Furuborgskolan

2020-12-31 Klar Grundsärskolan är

planerad med lokaler och personal är tillsatt inför start i höst.

Digital strategi En digital strategi för undervisning och för användning

2021-12-31 Vänteläge Arbetet är påbörjat av IKT-pedagog

Arbetet kommer att

Verksamhe tsb erättelse 2020

Aktiviteter Beskrivning Slutdatum Status Analys

av IKT i skolorna

tas fram försenas pga

pandemin och slutdatum flyttas fram.

Ny skolplattform En ny skolplattform upphandlas, digitaliseringsplan bilaga till

detaljbudget 2020

2020-12-31 Klar Upphandlingen är klar och skolplattformen är i drift för grundskolan.

Implementering för förskolan sker under 2021.

SUMA projekt Samarbetsprojekt tillsammans med vård och omsorgskontoret

2020-12-31 Klar Riktlinjen för samverkan är klar.

Processen fortsätter 2021.

Resursfördelning Se över

resursfördelning mellan enheter utifrån

socioekonomiska aspekter

2020-06-30 Pågående Påbörjat med att ekonom har gått en utbildning.

Arbetet behöver skjutas längre fram i tiden pga pandemi och förändringar inom ekonomigruppen med en ny chef. Eventuellt behövs extern hjälp vilket blir en ökad kostnad vilket också är en anledning till att arbetet skjuts på framtiden.

2.4.1.5 Nå så långt som möjligt

Mycket god

Andelen elever i år 9 som når de högre betygskriterierna har ökat. Läsåret 19/20 kan vi se att antalet betyg på de lägre betygsstegen D,E och F har minskat medan de högre betygsstegen A och B har ökat. Majoriteten av betygen ligger på A-C medan

majoriteten föregående år låg på D-F.

Verksamhe tsb erättelse 2020

Analys

Vi kan se att den fleråriga processen med fokus på ledarskap, språklig utveckling och kunskapsuppdraget ger effekt. Att hålla i och hålla ut i långsiktiga processer är ett framgångsrikt arbetssätt.

Bedömning av målet

Målet bedöms som uppfyllt för året.

Aktiviteter Beskrivning Slutdatum Status Analys

Långsiktiga

processer Gemensamma

långsiktiga processer i Nykvarns skolor skall följas och stödjas som:

2021-06-30 Pågående Att arbeta med långsiktiga processer ge resultat. Arbetet fortsätter under läsåret 20/21.

Forskningsfokus Forskning och beprövad erfarenhet ska ligga till grund för undervisningen, 1:e lärare leder arbetet.

2021-06-30 Pågående Förstelärare är utsedda för det nya läsåret och gemensamma uppdrag finns framtagna.