Equity crowdfunding startade som ett alternativ till de traditionella finansieringskällorna med idén om Crowdsourcing som grundpelare. Genom att nå ut till allmänheten och erhålla kapital och kunskap kan projekt förverkligas och bli till något lönsamt och framgångsrikt. Jag tycker mig dock se att Equity Crowdfunding utvecklas och har förmågan till att bli en del av
kapitalanskaffningen istället för en alternativ kapitalanskaffning. Idag anses
finansieringsformen vara begränsad till mindre belopp och till mindre bolag. Det kan sägas att
176 http://sevenius.se/2016/08/01/grasrotsfinansiering-blues/
177 http://www.realtid.se/manga-delagare-kan-sinka-startups-1
Equity Crowdfunding som konstruktion underskattas och ses som ett mindre seriöst sätt att erhålla kapital. Det är inte ett helt obefogat synsätt eftersom det främst är mindre företag som har brukat konstruktionen och dess rättsliga status har varit och är oklar. Emellertid är en tendens att konstruktionen skapar möjligheter för icke-professionella investerare att investera på samma villkor som professionella investerare. Ett exempel som illustrerar detta är
börsnoteringen av företaget Paradox Interactive där aktier för 105 miljoner kronor tilldelades enligt först-till-kvarn-principen på Equity Crowdfunding-plattformen Pepins innan företaget gick till börsen.178 De som tecknade sig i emissionen fick tilldelning direkt när det betalade för teckningen. Det skapades en alternativ börsnotering där man frångick det traditionella sättet att fylla i en anmälningssedel, lämna in den till banken och sedan vänta tre till fyra veckor innan besked om köp var möjligt. Jag tror Paradox noteringen gjorde att folk fick upp ögonen för den kraft och seriositet som Equity Crowdfunding kan medföra. Det finns inte heller något hinder för att en eventuell börsnotering av Spotify eller annat kommersiellt bolag skulle kunna ske på liknade sätt. Om det skulle bli verklighet tror jag att gemene man
verkligen skulle förstå möjligheterna som finns med Equity Crowdfunding.
Med det sagt menar jag att Equity Crowdfunding idag inte endast bör ses som en
alternativ finansieringskälla utan som en utvecklad form av Corporate Finance verksamhet.179 För att inte hämma en vidare utveckling av Equity Crowdfunding är det därför av väsentlig betydelse att den rättsliga spelplanen får tydliga regler. Min åsikt är att Sverige är det land som har kommit längst i att förstå den potential som finns i konstruktionen, bland annat eftersom den första sekundärmarknaden och vad jag vet enda sekundärmarknaden har etablerats i landet. Å andra sidan är vi ett av de länder som inte har uppställt reglering kring Equity Crowdfunding. Finland, Storbritannien, Frankrike, Österrike, Spanien, Italien, Portugal har alla på nationellt initiativ valt att särskilt reglera Equity Crowdfunding i någon form och Europeiska Kommissionen har uttalat att de inte ser något behov av särreglering på EU-nivå i dagsläget.180 Den bristande regleringen har medfört att aktörerna själva har försökt utveckla en tillfredställande spelplan där jag anser att några kan anse ha lyckats medan andra bör anses ha misslyckats. Uppställandet av ett publikt aktiebolag löser dels problemet med en spridd ägarkrets, problemet med spridningsförbudet och problemet med förbudet mot handel i aktierna. Lösningen bör därför i mitt tycke tjäna som exempel på hur Equity Crowdfunding kan uppnås på ett lagligt sätt.
178 http://digital.di.se/artikel/pepins-gor-som-paradox-vid-noteringar
179 Corporate Finance är en del av den finansiella ekonomin som är inriktad på beslut gällande dels kapitalanskaffning och dels användningen av kapital till investeringar.
180 Europeiska kommissionen, Commission Staff Working Document, s. 31 & s. 34.
Käll- och litteraturförteckning
Författningar
Aktiebolagslag (2005:551)
Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Offentligt tryck Propositioner
Proposition 1990/91:142. Om handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.
Proposition 1991/92:51 Om en ny småföretagspolitik.
Proposition 1993/94:196. Ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m.
Proposition 2004/05:85. Om aktiebolagslagen.
Proposition 2004/05:158. Prospekt.
Proposition 2009/10:61. En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag.
Proposition 2012/13:134. Investeraravdrag.
Statens offentliga utredningar
SOU 2004:095. Prospekt. Nya regler om prospekt m.m.
SOU 2000:11 volym B:265.
Rättsakter från EU
Kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och spridning av annonser.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG
Litteratur
Atmer Pihl & Katrin Ann, Stockholms stadshus och arkitekten Ragnar Östberg: drömmen och verkligheten, 1. uppl., Natur & Kultur Allmänlitteratur, Stockholm, 2011
Andersson, Sten, Johansson, Svante & Skog, Rolf, Aktiebolagslagen: en kommentar. Del 1, kap. 1-10, med supplement 10 april 2015, Norstedts Juridik, Stockholm, 2015
Bergström, Clas & Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, 5 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm 2015
Bradford C, Steven, Crowdfunding and the federal secuirities law, vol. 2012 no. 1:1., Columbia Business Law Review, 2012
Dresner, Steven, Crowdfunding: a guide to raising capital on the Internet, John Wiley &
Sons, Hoboken, 2014
Eklund, Karin & Stattin, Daniel, Aktiebolagsrätt och Aktiemarknadsrätt, 2. uppl., Iustus Förlag, Uppsala, 2014
Eklund, Karin & Stattin, Daniel, Kapitalmarknadsrätt, 1. uppl., Iustus Förlag, Uppsala, 2015 Holmqvist, Lena, Leijonhufvud, Madeleine & Wennberg, Suzanne, Brottsbalken: en
kommentar. Del 1, kap. 1-12: brotten mot person och förmögenhetsbrotten m.m., 7.
studentutgåva., Norstedts Juridik, Stockholm, 2013
Kågerman, Pontus, Lohmander, Cecilia & De Ridder, Adri, Etik, regler och värdering på kapitalmarknaden, 1. uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2008
Leijonhufvud, Madeleine, Wennberg, Suzanne & Ågren, Jack, Straffansvar, 9. uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2015
Möller, Birger, Svensk aktiemarknad, 3. uppl., Nationalekonomiska Institutet, Göteborg, 1962 Nerep, Erik & Samuelsson, Per, Aktiebolagslagen: en lagkommentar. Del 1, Kapitel 1-10, 2.
uppl., Thomson Reuters Professional, Stockholm, 2009
Nerep, Erik & Samuelsson, Per, Aktiebolagslagen: en lagkommentar. Del 3, Kapitel 23-32, 2.
uppl., Thomson Reuters Professional, Stockholm, 2009
Nyman, Michael, Lundgren Jonatan & Rösiö, Carl Christian, Riskkapital, 2. uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2012
Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 5. uppl. Norstedts Juridik, Stockholm, 2015 Sevenius, Robert & Örtengren, Torsten, Börsrätt, 3. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012 Skog, Rolf, Rodhes aktiebolagsrätt, 24. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2014
Westermark, Dennis & Lagercrantz, Monica, Om nyemission, 1. uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2013
Elektroniska Lagkommentarer
Andersson, Johansson och Skog, Aktiebolagslag (2005:551), kommentar till 1 kap. 7 § ABL, Zeteo, 2015-01-01.
Nerep och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap. 7 § ABL, Lexino 2013-07-01.
Nerep och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 30 kap. 1 § ABL, Lexino 2013-01-03.
Artiklar
Gunnarsdottir, Gudrun & Lindh, Sofia, Penning- och valutapolitik 2011:2
http://www.riksbank.se/Upload/Rapporter/2011/POV_2/pov_2011_2_Gunnarsdottir_Lindh.p df
Nellström, Oskar, JT Nr 3 2015/16, Equity crowdfunding i förhållande till spridningsförbudet i ABL s. 576-601
Sevenius, Robert, Gräsrotsfinansiering i svensk rätt, Affärsjuridik 4/2014, Blendow Group AB, Stockholm 2014.
Sevenius, Robert, Gräsrotsfinansiering – en värdepappersrättslig utmaning i vardande, Affärsjuridik 2/2014, Blendow Group AB, Stockholm 2014.
Rapporter
Finansinspektionen, Gräsrotsfinansiering i Sverige – en kartläggning, Dnr 15-17414, 2015-12-15.
Kommittédirektiv Gräsrotsfinansiering, Dir. 2016:70, 28-07-2016.
Tilläggsdirektiv till Utredningen om gräsrotsfinansiering (Fi 2016:10) Dir. 2017:112.
Tillväxtverket, Tillväxt genom Crowdfunding, Rapport 0156 Rev A, Ordförrådet AB, Stockholm 5/2013.
Tillväxtverket, Förhandsbedömning för stöd till finansieringsinstrument inom den Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 – Rapport 0183, Ordförrådet AB, Stockholm 2/2015
Övriga källor
Bjerkesjö Peter, Hallin Göran, Silver, Lars & Spangenberg, Klara, Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem – Om kunskapsläget, främjandesystemet och Tillväxtens roll, Kontigo AB, Stockholm & Östersund 2/2011
EBA, Opinion of the European Banking Authority on lending-based crowdfunding, EBA/OP/2015/03
Europeiska Kommissionen, Comission Staff Working Document, Crowdfunding in the EU Capital Markets Union, Sweden (2017) 154 final
ESMA, Opinion – Investment-based Crowdfunding, 14 december 2014, ESMA/2014/2378 Finansinspektionen, FI Dnr 10-9697
Regeringskansliet, Meddelande om gräsrotsfinansiering, 4/2014
Internet
FundeByMe:s webbplats www.fundebyme.com Finansinspektionens webbplats www.fi.se Pepins webbplats www.pepins.com
Realtids webbplats http://www.realtid.se/manga-delagare-kan-sinka-startups-1 Sevenius webbplats http://sevenius.se/2016/08/01/grasrotsfinansiering-blues/, http://sevenius.se/2016/05/23/real-equity-crowdfunding/
Dagens Industris webbplats http://digital.di.se/artikel/pepins-gor-som-paradox-vid-noteringar https://digital.di.se/artikel/lendify-tar-in-20-miljoner-fran-hemlig-investerare
Breakits:s webbplats https://www.breakit.se/artikel/2356/fundedbyme-kan-bryta-mot-lagen-grundarna-helt-obekymrade
Veckans Affärers webbplats https://www.va.se/nyheter/2015/02/20/sa-blev-svenska-fundedbyme-en-europeisk-storspelare-inom-crowdfunding/
Crowdcubes webbplats https://www.crowdcube.com/explore/2015/12/22/crowdcubes-second-exit-announced-camden-town-brewery
Spiltans webbplats http://www.spiltan.se/nyheter/spiltan-tar-crowdfunding-till-ny-niva-sa-har-blir-du-medlem