Equity Crowdfunding - en delägarrevolution

(1)

Juridiska institutionen Höstterminen 2017

Examensarbete i civilrätt, särskilt associationsrätt 30 högskolepoäng

Equity Crowdfunding – en delägarrevolution

Equity Crowdfunding – a Shareholder Revolution Författare: Edvard Gustafsson

Handledare: Professor Daniel Stattin

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Förkortningar och förklaringar ... 5

1 Inledning ... 7

1.1 Bakgrund ... 7

1.2 Syfte och frågeställningar ... 8

1.3 Metod och Material ... 9

1.4 Avgränsning ... 10

1.5 Disposition ... 11

2 Kapitalanskaffning ... 12

2.1 Olika möjligheter till kapital ... 12

2.2 Kapitalanskaffningens olika perspektiv ... 14

2.3 Ett finansieringsgap ... 16

2.3.1 Informationsproblemet ... 17

2.3.2 Bristen på säkerheter och historik ... 17

2.4 En alternativ kapitalanskaffning ... 18

3 Crowdfunding ... 20

3.1 Framväxten av en ny finansieringskälla ... 20

3.2 Olika typer av Crowdfunding ... 21

3.3 Equity Crowdfunding ... 22

3.3.1 ”The power of many” ... 22

3.3.2 Tre aktörer ... 22

3.3.2.1 Investeraren ... 23

3.3.2.2 Det kapitalsökande bolaget ... 24

3.3.2.3 Plattformen ... 25

3.4 De svenska plattformarna ... 26

3.4.1 Generella drag ... 26

3.4.2 FundedByMe ... 27

3.4.3 Pepins ... 28

4 Den svenska regleringen ... 31

4.1 Privata och Publika aktiebolag ... 31

4.2 Spridningsförbudet ... 32

4.2.1 Två lager ... 32

4.2.1.1 Annonseringsförbudet – första lagret ... 33

4.2.1.2 Har gett ut ... 35

4.2.1.3 Kompletteringsförbudet – andra lagret ... 35

4.2.1.4 Undantag från spridningsförbudet ... 36

4.2.2 Förhållandet till Equity Crowdfunding ... 37

4.3 En sekundärmarknad för Equity Crowdfunding ... 39

4.3.1 Förbud mot handel i onoterade aktier ... 39

4.3.2 Betydelsen av en sekundärmarknad ... 42

4.3.3 Equity Crowdfunding och en sekundärmarknad ... 43

4.4 Regler om prospekt ... 45

4.4.1 Behovet av information ... 45

4.4.2 Prospektskyldighetens utgångspunkt ... 46

4.4.2.1 Överlåtbara värdepapper ... 46

4.4.2.2 Erbjudande till allmänheten ... 47

4.4.2.3 Upptaget på en reglerad marknad ... 48

(4)

4.4.3 Undantag till prospektskyldighet ... 49

4.4.3.1 Kvalificerade investerare – första punkten ... 49

4.4.3.2 Riktas till färre än 150 personer – andra punkten ... 50

4.4.3.3 Erbjudandet riktar sig endast till investerare som tecknar aktier för minst 100 000 euro – tredje och fjärde punkten ... 50

4.4.3.4 Erbjudandets sammanlagda teckningslikvid under en 12 månadsperiod motsvarar högst 2 500 000 euro – femte punkten ... 50

4.4.4 Prospektskyldighet i förhållande till Equity Crowdfunding ... 51

5 Equity Crowdfunding i framtiden ... 53

5.1 Risker med equity crowdfunding ... 53

5.2 Behov av reglering ... 55

5.3 Utvecklingen av Equity Crowdfunding ... 56

Käll- och litteraturförteckning ... 58

(5)

Förkortningar och förklaringar

ABL Aktiebolagslagen (2005:551)

Corporate Finance Corporate Finance är en del av den finansiella ekonomin som är inriktad på beslut gällande dels kapitalanskaffning och dels användningen av kapital till investeringar

Drag-Along Ger en majoritetsaktieägare som önskar sälja sina

aktier rätten att kräva att även övriga aktieägare säljer sina aktier på samma villkor

EBA European Banking Authority

ESMA European Securities and Markets Authority

EU Europeiska Unionen

FI Finansinspektionen

FundedByMe FundedByMe Crowdfunding Sweden AB (publ),

org.nr. 556871-1823

LHF Lagen (1991:980) om handel med finansiella

instrument

MiFID II Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU

av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU

MTF Multilateral Trading Facility

(6)

NGM Nordic Growth Market

OTF Organised Trading Facility

Pepins Pepins Group AB (publ), org.nr. 556634-8222

Prospektdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG

Prospektförordningen Kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i offentliggörande av

prospekt och spridning av annonser.

SME-företag Små och medelstora företag

Tag-Along Ger en minoritetsaktieägare rätten att sälja sina aktier vid samma tillfälle och på samma villkor som de Majoritetsaktieägare som vill sälja sina aktier

VpmL Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

(7)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Aktiebolaget är den bolagsform som är den dominerande i Sverige. Utmärkande för

aktiebolaget är att bolaget ikläder sig rättigheter och skyldigheter och skapar ett eget rättsligt subjekt, skild från sina ägare. Aktiebolaget är en egen juridisk person som kan rättshandla med tredje man. Ett aktiebolag bildas genom att stiftarna upprättar en stiftelseurkund och en eller flera stiftare tecknar sig för aktierna.¹ Aktierna representerar andelar av bolaget och är normalt fritt överlåtbara vilket innebär att de kan spridas mellan flera andra subjekt. Aktierna är även en förutsättning för att bidra till bolagets finansiering. För att utveckla en

affärsverksamhet eller en produkt är tillgången till finansiering nämligen en förutsättning.

Möjligheterna att erhålla finansiering är flera och historiskt har den traditionella vägen till finansieringskällorna skett genom banker och riskkapitalister. För nystartade bolag och tillväxtbolag har emellertid vägen mot extern finansiering kantats av hinder både gällande externa lån och externt ägarkapital.² Dessa hinder beror till stor del av att det är svårt för nystartade bolag att ställa tillräckliga säkerheter samt att värderingen av dessa företag är osäker.³ Risken för bankerna och riskkapitalisterna är därför väsentligt högre. Istället är det vanligtvis familj, vänner och bekanta som blir de mindre bolagens räddning i det inledande skedet av företagets resa, i de fall ägarnas egna kapital inte räcker till. Det har således ansetts föreligga ett gap för nystartade företag och tillväxtföretag att finna extern finansiering. Därtill finns ett intresse att främja tillgången på kapital för mindre företag och således sudda ut finansieringsgapet så att smarta affärsidéer och verksamheter blir verklighet.⁴

Den relativt nya finansieringsformen Equity Crowdfunding kan möjligen vara en lösning på finansieringsgapet och bidra till att finansiera innovativa projekt samt medverka till ekonomisk tillväxt.⁵ Equity Crowdfunding innebär att kapital och krediter förmedlas via en teknisk plattform som kopplar samman ett ”crowd” av investerare med kapitalsökande företag.⁶ De kapitalsökande erhåller finansiering i utbyte mot att investerarna erhåller aktier i

1 Eklund & Stattin, Aktiebolagsrätt och Aktiemarknadsrätt, s. 26.

2 Prop. 2012/13:134 s. 29.

3 Tillväxtverket, Tillväxt genom Crowdfunding?, s. 22.

4 Tillväxtverket, Tillväxt genom Crowdfunding?, s. 22.; Se även Sevenius, Gräsrotsfinansiering – en värdepappersrättslig utmaning i vardande, s. 2.

5 Regeringskansliet, Meddelande om gräsrotsfinansiering, 4/2014, s. 3 f.

6 Finansinspektionen, Gräsrotsfinansiering i Sverige – en kartläggning, s. 3.

(8)

det kapitalsökande bolaget. Utöver rent finansiella aspekter till Equity Crowdfunding finns det andra motiv som gör finansieringsformen intressant.

Equity Crowdfunding har förekommit i Sverige sedan 2012 men är fortfarande oreglerad i den svenska lagstiftningen och i den EU-rättsliga regleringen. Det innebär å andra sidan inte att finansieringsformen inte aktualiserar befintlig svensk lagstiftning. I samband med Equity Crowdfunding uppkommer en rad intressekonflikter inom den associationsrättsliga samt kapitalmarknadsrättsliga lagstiftningen. I denna uppsats ska Equity Crowdfunding inom ramen för dessa rättsområden studeras.

1.2 Syfte och frågeställningar

Uppsatsens övergripande syfte är att utreda och diskutera finansieringsformen Equity Crowdfunding och hur konstruktionen förhåller sig till svensk rätt. Avsikten är att klargöra vad Equity Crowdfunding är samt att lyfta fram gällande rätt inom kapitalmarknadsområdet och inom associationsrätten. I anslutning till detta har uppsatsen till syfte att utreda huruvida Equity Crowdfunding kan fortsätta att utvecklas inom nuvarande regleringar eller om

konstruktionen alternativt regleringarna istället måste anpassas.

Följande frågeställningar är aktuella för att tillgodose syftet med uppsatsen:

1. Vilken betydelse har Equity Crowdfunding för företag i Sverige?

2. Hur förhåller sig Equity Crowdfunding till spridningsförbudet i 1 kap. 7 § aktiebolagslagen?

3. Hur förhåller sig Equity Crowdfunding till förbudet mot organiserad handel i 1 kap. 8

§ aktiebolagslagen?

4. Gör sig reglerna om prospekt i lag (1991:980) om handel med finansiella institut tillämplig vid Equity Crowdfunding?

5. Med beaktande av resultat från ovanstående frågor, hur uppnås en balans mellan Equity Crowdfunding och nuvarande regleringar för att inte hämma konstruktionens fortsatta utveckling?

För att uppnå syftet med uppsatsen är det en nödvändighet att inledningsvis klargöra behovet av kapitalanskaffning för företag och redogöra för hur Equity Crowdfunding kan vara en alternativ kapitalanskaffningsmetod. Ett sådant klargörande kräver en redogörelse över vilka

(9)

kapitalanskaffningsmöjligheter som står till buds för ett företag i Sverige och hur Equity Crowdfunding ter sig i såväl teorin som i praktiken.

1.3 Metod och Material

För att uppnå uppsatsen syfte krävs att en juridisk metod används för att besvara de

frågeställningar som stipuleras i uppsatsen. Uppsatsen innehåller flera olika element, dels en mer deskriptiv samt allmän del över kapitalanskaffning och Equity Crowdfunding, dels en mer juridiskt och analyserande del över de juridiska problem och frågor som

kapitalanskaffning och Equity Crowdfunding aktualiserar. Slutligen en del som väver ihop dessa delar till en nyanserande bild över konstruktionen Equity Crowdfunding i sin rådande form och framtida utveckling.

Konstruktionen Crowdfunding är en relativt ny företeelse som möts av kraftig utveckling och tillväxt där nya lösningar och idéer påverkar hur konstruktionen tar form. Med det i åtanke är det en nödvändighet att inledningsvis utreda vad Equity Crowdfunding de facto är.

För att utreda vad Equity Crowdfunding är krävs att jag redogör för vilken betydelse kapitalanskaffning har i allmänhet för mindre bolag, vilka motiv som ligger bakom finansieringsformen, varför finansieringsformen fyller ett tomrum och hur

finansieringsformen ter sig i praktiken. I den del jag utreder betydelsen för mindre bolags möjligheter till kapitalanskaffning och motiven bakom Equity Crowdfunding har jag utgått från svenska förarbeten och lag samt i stor utsträckning svensk doktrin. Vidare har jag även i mitt arbete i detta avseende tagit hänsyn till rapporter utfärdade av svenska myndigheter och använt utländskt material för att bilda mig en uppfattning av konstruktionen.

När det senare kommer till hur Equity Crowdfunding ter sig i praktiken har jag studerat de två största aktörerna i Sverige på Equity Crowdfunding-marknaden, Pepins och

FundedByMe. Jag har registrerat mig på respektive plattform och på så vis erhållit en större mängd information till respektive aktörs investeringsprocess samt information om respektive aktörs organisation och sätt att arbeta.

I den del av uppsatsen som är av mer juridisk karaktär och redogör för gällande rätt i förhållande till Equity Crowdfunding har jag i en större utsträckning använt mig av en juridisk metod för att förstå, analysera och problematisera uppsatsens frågeställningar med ambition att nå en ett svar på uppsatsens uppställda syfte. Vad jag avser med juridisk metod är att rättskälleläran anlitas där förarbeten, doktrinen och praxis ställs mot varandra för att skapa en bild över Equity Crowdfunding som konstruktion. Jag kommer i denna del använda mig av en

(10)

rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod i syfte att utreda och fastställa gällande rätt i

förhållande till de frågor som är bestämda i punkterna 2 – 5 ovan. Med hänsyn till att Equity Crowdfunding är en ny företeelse så vill jag uppmärksamma läsaren på att någon relevant praxis inte ännu finns för handen och att det har skrivits sparsamt om konstruktionen i

doktrinen. Vad som skiljer den rättsanalytiska metoden från den rättsdogmatiska är att hänsyn tas till andra källor än de klassiska rättskällorna. Av den anledningen kommer jag att

analysera gällande rätt även utifrån ekonomiska överväganden.

1.4 Avgränsning

För att uppsatsen inte ska bli för omfattande och för att en specifik kontext ska uppnås är det av betydelse att omfattande avgränsningar görs för att angripa uppsatsen uppställda syfte. En inledande avgränsning är redan gjord i gränslandet mellan aktiebolagsrätten och

kapitalmarknadsrätten i och med att uppsatsens utgångspunkt är att behandla Equity

Crowdfunding. Med det som första utgångspunkt kommer Equity Crowdfunding vara i fokus och endast en mindre del av uppsatsen kommer beröra det breda ämnet Crowdfunding. Det finns inget utrymme att i en vidare utsträckning gå in på samtliga typer av Crowdfunding utan läsaren kommer endast ges en inledande beskrivning av begreppet Crowdfunding och hur det kom till. Av den anledningen kommer lånebaserad, belöningsbaserad och donationsbaserad Crowdfunding endast beröras översiktligt för att ge läsaren en bild om att Crowdfunding kan ske i olika former. Centrum för denna uppsats kommer vara Equity Crowdfunding och mer specifikt Equity Crowdfunding i förhållande till svensk gällande rätt. Med gällande rätt avses i sammanhanget regleringar på aktiebolagsrättens- och kapitalmarknadsrättens område. På aktiebolagsrättens område är det främst det så kallade spridningsförbudet, vilket stadgas i 1 kap. 7 § aktiebolagslagen (ABL), och förbudet mot handel i privata aktiebolag, vilket stadgas i 1 kap. 8 § ABL, som är i fokus. På kapitalmarknadens område är det främst prospektreglerna i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF) som är i fokus.

Equity Crowdfunding kan dels ske i privata aktiebolag och dels i publika aktiebolag och ambitionen är att parallellt behandla de olika förfarandena till den gällande rätten. I anslutning till detta kommer jag i mitt arbete med uppsatsen se till möjligheterna hur en fungerande sekundärmarknad skulle kunna uppstå för de företag som genomfört en kapitalanskaffning via Equity Crowdfunding och hur en sådan sekundärmarknad kan förhålla sig till gällande rätt.

Jag har härutöver avgränsat uppsatsen på så sätt att jag endast har sett till två aktörer som tillhandahåller Equity Crowdfunding, Pepins och FundedByMe. Å andra sidan är dessa två

(11)

aktörer de två största aktörerna på den svenska marknaden varför jag inte anser att uppsatsen blir lidande av denna begränsning.

Equity Crowdfunding kan aktualisera en mängd olika juridiska frågor men jag kommer inte behandla frågor som hänför sig till det skatterättsliga, köprättsliga eller andra

rättsområden än de ovan nämnda.

1.5 Disposition

Uppsatsen består utav tre huvudsakliga delar och indelas i fem kapitel. Den första delen kapitel ett till tre är av en mer beskrivande karaktär för att skapa en förståelse hos läsaren för hur kapitalanskaffning för mindre bolag fungerar, vilka utmaningar som finns, vilka

möjligheter som finns samt hur Crowdfunding som konstruktion och då i synnerhet Equity Crowdfunding fungerar i teorin samt i praktiken. Den andra delen vilken består av kapitel fyra behandlar den svenska regleringen av Equity Crowdfunding och här framförs skildrande och analyserande argument hur lagstiftningen i förhållande till konstruktionen är utformad. Den sista delen vilket består av kapitel fem behandlar hur Equity Crowdfunding utvecklats och kommer att utvecklas med tillhörande analys av konstruktionens risker och behov av reglering.

(12)

2 Kapitalanskaffning

2.1 Olika möjligheter till kapital

En förutsättning för att ett företag ska kunna skapas och utvecklas är möjligheten till kapital.

Kapital kan te sig i olika former. Det finns kapital i form av arbetsinsatser, kompetenser och know-how så kallat humankapital, det finns kapital i form av materiella tillgångar så kallat realkapital, det finns kapital i form av tillgångar som patent, varumärken och goodwill så kallat immateriellt kapital och sen finns det kapital i form av pengar och dess placering så kallat finansiellt kapital. Alla dessa olika former av kapital benämns som ekonomiskt kapital och är grundstenar för bildandet och utvecklandet av ett företag. Ett företag måste således på ett eller annat sätt anskaffa sig kapitalresurser och möjligheterna härtill är varierande.

Finansiellt kapital kan anses vara en förutsättning för att de andra formerna av kapital ska bli möjliga av den anledningen att det krävs pengar för att erhålla materiella, immateriella och humana tillgångar.

Formerna för att erhålla finansiellt kapital eller som det också kan uttryckas finansiering kan ske genom många olika vägar och där de olika vägarna kan vara olika lämpande för olika typer av företag beroende på i vilket skede företaget befinner sig i. Inledningsvis ska

anmärkas att aktiebolagslagen tar sin utgångspunkt i bolagets möjlighet att anskaffa kapital.

Utgångspunkten är att aktiebolagets verksamhet finansieras i huvudsak av lånekapital,

utfärdandet av krediter från en bank via obligationsmarknaden, eller i form av ägarkapital från nytillkomna eller befintliga ägare i utbyte mot aktier.⁷ Finansiering kan således erhållas genom lånade medel eller med eget kapital. Lånekapital kan sägas vara lånade tillgångar som företaget erhåller med eller utan viss form av säkerhet, där avkastning genom ränta utgår till långivaren för det utlånade kapitalet.⁸ Ägarkapital är å andra sidan att se som en investering från den som tillhandahåller kapitalet. För investeringen erhålls en ägarandel i form av aktier i bolaget. En stor skillnad mellan lånekapital och ägarkapital är den risk som uppstår i samband med tillhandahållandet av finansieringen. Med ägarkapital förekommer en större risk än i förhållandet lånekapital. Det utgår i allmänhet ingen ränta till den som investerar i ett bolag och vid ett eventuellt obestånd så är det investeraren i aktiekapitalet, det vill säga aktieägaren som besitter sämst rätt. Härutöver så är bolaget alltid förpliktad att betala sina räntor oavsett

7 Bergström C & Samuelsson P, Aktiebolagets grundproblem, s. 17.

8 Nyman M, Lundgren J & Rösiö CC, Riskkapital, s. 15.

(13)

om företaget genererar vinst eller ej.⁹ Aktieägare å sin sida erhåller endast utdelning i det fall det är möjligt med hänsyn till de ekonomiska förhållanden som råder i bolaget, och normalt när bolaget genererar vinst.

Till finansieringsformen ägarkapital hör således alla investeringar i bolagets eget kapital.

Externt ägarkapital även kallat riskkapital är det kapital som en utomstående investerare tillhandahåller bolaget. Begreppet riskkapital är brett och kan delas in i två huvudkategorier:

• Public Equity – investeringar i börsnoterade bolag

• Private Equity – investeringar i onoterade bolag med aktivt ägarengagemang.¹⁰

Private Equity investeringar delas i sin tur upp traditionellt men något förenklat i investeringar från:

• Affärsänglar, vilket är investeringar från privatpersoner i företag utan familjeanknytning

• Venture Capital, vilket är investeringar i sådd-, start-up- eller expansionsfaser

• Buyout, vilket är majoritetsinvesteringar i mogna bolag kompletterat med lånefinansiering.¹¹

Utmärkande för private equity är att det riskkapital som placeras är i onoterade bolag. Vidare kännetecknas private equity av att investeringen är tidsbegränsad.¹² Målsättningen för

investeraren är att avyttra sitt innehav inom 3-7 år. Härutöver är investeraren ofta aktiv i bolaget och bidrar med kompetens för att vidareutveckla bolaget. Detta kan bland annat ske genom att effektivisera bolagets styrelsearbete, bidra med ett kontaktnät och rekrytera kompetent personal.¹³

Venture capital kan sägas vara en mer specialiserad form av private equity där investeringen riktar sig mot bolag som befinner i ett tidigt skede av sin verksamhet.

Utmärkande för dessa bolag är att de anses ha en hög tillväxtpotential och är specialiserade på

13 Tillväxtverket – Förhandsbedömning för stöd till finansieringsinstrument inom den Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020, s. 33.

(14)

nya marknader där nya innovativa lösningar är ett kännetecken.¹⁴ Vidare kan affärsänglar beskrivas som tidigare entreprenörer med mycket kapital som investerar en del av sin

förmögenhet i olika bolag.¹⁵ Skillnaden mot venture capital är således att dessa investerar som privatpersoner även om det ofta sker genom ett eget privat aktiebolag.

Utöver externt riskkapital kan en möjlighet till finansiering ske via eget kapital eller kapital från släkt och nära vänner. Denna form av kapital hänför sig också till riskkapital men präglas av en mer mjuk karaktär i förhållande till externt riskkapital. Med mjuk karaktär menar jag att kapitalet härstammar från entreprenören själv eller anhöriga varför det oftast inte föregås av allvarliga företagsvärderingar eller detaljerade aktieägaravtal. Det interna kapitalet i detta avseende kan närmare likställas med en stöttning och en möjlighet för bolaget att ens bildas. Det interna kapitalet från entreprenören själv samt dess närstående torde vara den finansieringsformen som är vanligast bland nystartade och mindre företag.¹⁶ Typiskt för denna grupp av investerare är att deras investering präglas av mer känslor än förnuft. Av den anledningen brukar denna grupp av investerare i vissa hänseenden även betecknas som

”friends, fools and family”.¹⁷

2.2 Kapitalanskaffningens olika perspektiv

Med den ovan redogjorda översikten gällande vilka möjligheter som står till buds för att erhålla kapital är det viktigt att framhäva vilken betydelse som kapitalanskaffning har dels för samhället och dels för de enskilda som söker kapital. Historiskt har de större företagen legat i fokus för samhällsintresset. Det är också de större företagen som historiskt bidragit till en stark sysselsättning och tillväxt i Sverige med tillhörande betydelse för landets BNP. Fokus har emellertid skiftat under de senaste decennierna. Idag tillmäts en större betydelse av mindre företag i samhället. Detta skifte kan möjligtvis förklaras av att 99 procent av Sveriges företag idag består utav små och medelstora företag (SME-företag).¹⁸ Således är det idag de mindre företagen som står för den betydande delen av sysselsättning och tillväxten i den svenska ekonomin. Det bör även tillägas att de mindre och medelstora företagen har en

17 Tillväxtverket – Förhandsbedömning för stöd till finansieringsinstrument inom den Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020, s. 23f.

18 https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporters/smatt-om- sma-foretag_529762.html/BINARY/Smått%20om%20små%20företag

(15)

betydande roll för teknikutvecklingen, marknadsutveckling och utvecklingen av

produktiviteten i den svenska ekonomin.¹⁹ Från politiskt håll har SME-företagens betydelse också uppmärksammats och en politisk vilja att skapa och utveckla fler SME-företag har uppkommit. Uttalande ha förekommit att små- och nystartade företag är av avgörande betydelse för den svenska ekonomiska utvecklingen och att det är av stor vikt att öka

förståelsen för en positiv syn på företagandet.²⁰ Vidare föreligger en syn på att åtgärder måste ske för att underlätta för små- och nystartade företag, så att den ekonomiska tillväxten samt sysselsättningen stiger.²¹

Strävan att främja små- och nystartade företag har också lett till flera åtgärder från lagstiftaren. Det investeraravdrag som införts i inkomstskattelagen har som främsta syfte att stimulera investeringar i små- och nystartade företag och på så vis vidga möjligheten till kapitalanskaffning för dessa bolag.²² Vidare har även aktiekapitalkravet sänkts från 100 000 till 50 000 kronor och revisionsplikten för mindre bolag avskaffats för att främja SME- företagen.

Det föreligger alltså idag ett övergripande ändamål att främja näringsverksamhet, oavsett verksamhetens omfattning. Det övergripande ändamålet bygger på att allokera samhällets resurser. Med att allokera samhällets resurser kan sägas att många transaktioner mellan många individer ökar det totala välståndet i samhället.²³ Antalet transaktioner kommer då flyta mot det företag som har bäst potential att uppnå en hög tillväxt. Teoretiskt kan det uttryckas som maximering av nytta.²⁴ Regleringen på det förmögenhetsrättsliga området har historiskt sett varit att möjliggöra att aktiebolag attraherar olika typer av riskkapital och att omsättningen av varor och tjänster ökar.²⁵ Det krävs för att näringsverksamhet ska vara möjlig att resurser i form av kapital finns tillgängligt. Vidare är det av betydelse att detta kapital fördelas eller sprids i olika typer av verksamheter. Aktiebolaget som instrument är uppbyggt så att det går att investera mindre eller större kapitalbelopp och på så vis diversifiera sitt ägande. Genom köp eller teckning av små som stora aktieposter kan en lyckad riskspridning uppnås. Att tillföra kapital till mindre företag är generellt förknippat med hög risk i jämförelse med att tillföra kapital till företag som redan har en väl beprövad affärsmodell och omsättning. Av den anledningen är det också ett oönskat problem att de mindre företagen stöter på patrull när

19 Bjerkesjö m.fl., Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem – Om kunskapsläget, främjandesystemet och Tillväxtens roll, s. 7.

20 Prop. 1991/92:51, s. 9.

21 Prop. 2009/10:61, s. 9.

22 Prop. 2012/13:134, s. 28 f.

(16)

de söker efter kapital. Det är också så att 40 procent av alla nya företag likvideras eller går i konkurs inom de tre första åren varför det anses vara riskfulla investeringar.²⁶

2.3 Ett finansieringsgap

Begreppet ett finansieringsgap nämns ofta i litteraturen som ett samhällsekonomiskt

problem.²⁷ Hur begreppet skall definieras varierar men med ordalydelsen som grund så kan fastställas att finansieringsgapet avser någon form av bristande finansiering i ett visst

sammanhang. Det sammanhang som är aktuellt i denna framställning är ett företags möjlighet att erhålla kapital. Det är alltså fråga om en bristande finansiering för företag som avses när begreppet används. Finansinspektionen menar att finansieringsgapet innebär underskott på finansiering ur ett tillväxtperspektiv.²⁸ I en rapport från Tillväxtverket avses med

finansieringsgapet att kreditmarknaden fungerar på ett suboptimalt sätt ur ett

samhällsperspektiv på så vis att företag och projekt har svårt att få tillgång till kapital trots att deras framtida intjäningsförmåga motiverar tillgång till kapital.²⁹ Viktigt att belysa i

sammanhanget är att företag som ej har förutsättningar att generera avkastning och/eller växa inte heller har ett motiverat behov av att erhålla finansiering varför det inte alltid ska ses som ett problem att företag inte erhåller kapital. Det bör istället ses som effektivt ur ett

samhällsperspektiv att endast genomtänkta affärsidéer och företag erhåller kapital.³⁰

Problemet uppstår först när genomtänkta affärsidéer och företag söker efter kapital utan att nå någon framgång.

I svenskt näringsliv anses det föreligga ett finansieringsgap vid finansiering av framförallt mindre företag och nystartade företag. För dessa företag är det riskkapital och lånekapital som är av intresse. Riskkapitalet efterfrågas generellt när behovet av kapital är större och investeringen mer långsiktig medan lånekapitalet efterfrågas generellt när behovet av kapital inte är lika stort och för en kortare tid.³¹ För mindre och nystartade företag är möjligheten till riskkapital och lånekapital ofta begränsad. Det svenska banksystemet är mer intresserad av finansiering av större företag och det finns ett begränsat antal personer och

26 Europeiska kommissionen, Commission Staff Working Document, s. 3.

28 Finansinspektionen – Gräsrotsfinansiering i Sverige – en kartläggning, s. 4.

29 Tillväxtverket – Tillväxt genom Crowdfunding, s. 21.

(17)

företag som kan bidra med riskkapital i Sverige.³² Mer konkret kan sägas att det föreligger tre huvudsakliga anledningar till den bristande finansieringen av mindre och nystartade företag.

Dessa tre anledningar är informationsproblemet, bristen på säkerheter och bristen på historik.

2.3.1 Informationsproblemet

Med informationsproblemet avses att det föreligger en informationsasymmetri mellan den som söker kapital och den som bistår med kapital. Den som söker efter kapital till sitt bolag känner av naturliga skäl till bolaget utan och innan och har således mer information om bolaget än en utomstående investerare. Det medför en risk för den som ska bistå med kapital eftersom den inte känner till alla förhållanden i bolaget. Den kapitalsökande kan på så vis tillägna sig fördelar genom investeringsvillkoren som finansiären inte är medveten om.³³ För att finansiären ska kunna investera på ett tryggt sätt är den i behov av att det föreligger en klar och tydlig information från den kapitalsökande så denne kan bedöma investeringens risk och förväntade avkastning. Investerarnas informationsbehov tillgodoses till viss del av lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument som bland annat behandlar regler om prospekt.³⁴

2.3.2 Bristen på säkerheter och historik

Bristen på säkerheter innebär att mindre och nystartade företag ofta har svårt att erbjuda säkerheter till kreditinstituten och finansiärerna. Företagen har kanske inte en upparbetad kundstock, ett fast kapital eller kanske inte en färdig produkt. Om det inte går att finna några säkerheter från värden i bolaget kan säkerheter hämtas från privata borgensåtaganden vilket inte är optimalt ur den kapitalsökandes synvinkel.³⁵ Det är inte optimalt av den anledningen att aktiebolaget som konstruktion är uppbyggd på det sättet att det är bolaget som svarar för förpliktelser gentemot tredje man. Tanken är att aktieägarna endast riskerar det investerade kapitalet och är i princip fria från ansvar för bolagets förpliktelser.³⁶ Erhålls varken säkerheter i form av värden i bolaget eller personliga förpliktelser så kommer sannolikt inte det

förfrågade kapitalet heller att erhållas.

33 Bergström C & Samuelsson T, Aktiebolagets grundproblem, s. 21.

34 Bergström C & Samuelsson T, Aktiebolagets grundproblem, s. 21.

36 Eklund K & Stattin D, Aktiebolagsrätt och Aktiemarknadsrätt, s. 27.

(18)

Bristen på historik är också en anledning till den bristande finansieringen av mindre och nystartade företag. Betydelsen av historik finns främst på lånekapitalsidan eftersom det lånade kapitalet i hög grad bygger på en prövning utifrån historisk kunskap.³⁷ För nystartade företag saknas sådan historik och sådan information om den egna verksamheten som ska

tillfredsställa kreditinstitut eller riskkapitalister, vilket gör det mycket svårt för bolagen att erhålla kapital. Vidare bör nämnas att det i efterdyningarna från finanskrisen 2008 har tillkommit ökade regulatoriska krav för bland annat banker. De regulatoriska kraven har lett till ökade kostnader för bankerna och de har blivit mer försiktiga och selektiva med till vilka företag som de erbjuder finansiering.³⁸

2.4 En alternativ kapitalanskaffning

Med det finansieringsgap som anses föreligga för mindre och nystartade företag är en första fråga om kapitalanskaffning över huvud taget är möjligt. Om det till trots detta gap finns en möjlighet till kapital är en andra fråga vilket kapital som ska väljas. Förenklat kan valet av kapital sägas vara avhängigt tre väsentliga faktorer.³⁹ En inledande faktor brukar vara att undvika att bli utspädd i sitt ägande. Grundaren eller grundarna av bolaget vill behålla

kontroll över företaget. Att som grundare tillföra eget kapital innebär att man behåller kontroll medan tillskjutande av riskkapital från utomstående innebär att man i viss utsträckning

avhänder sig kontroll av bolaget. För det tillflutna kapitalet måste riskkapitalisten få en motprestation i form av en ägarandel i bolaget som självklart är beroende på hur mycket medel denne tillför bolaget. Vidare är en annan faktor som påverkar valet av kapital vilket kapitalbehov företaget har. Om företaget har ett stort behov av kapital är risken också stor att den finansieringsformen som kommer bli aktuell innebär ett stort avhändande av kontroll.

Slutligen är säkerheterna av betydelse för valet av kapital. Om bolaget besitter säkerheter som är lättvärderade och enkla att analysera är sannolikheten större att lånefinansiering väljs framför riskkapital.⁴⁰

Av det ovan redogjorda bör anmärkas att det inte står entreprenören fritt att välja vilken form av kapitalanskaffning som anses mest passande, utan det är en uppgift för entreprenören att övertyga en finansiär varför denne skall bistå med kapital i det aktuella företaget. Med det

38 Gunnarsdottir & Lindh, Penning- och valutapolitik 2011:2, s. 40.

39 Gunnarsdottir & Lindh, Penning- och valutapolitik 2011:2, s. 12.

(19)

rådande finansieringsgap som föreligger och de relativt få möjligheter som anses stå till buds för entreprenören, kan det framstå som tillfredställande att en alternativ kapitalanskaffning bör vara tillgänglig. Möjligen kan Equity Crowdfunding vara den alternativa formen av kapitalanskaffning som efterfrågas.

(20)

3 Crowdfunding

3.1 Framväxten av en ny finansieringskälla

Crowdfunding som begrepp har en relativt kort historia. Som namnet antyder så är själva grundtanken bakom Crowdfunding att genom ett ”crowd” det vill säga en större mängd människor möjliggöra ”funding” det vill säga finansiering av ett visst projekt eller företag.

Fenomenet är inget nytt i sak utan har förekommit genom historien. Uppförandet av

frihetsgudinnan i New York, USA är ett exempel på Crowdfunding i sina tidigare dagar då det samlades in finansiering från en bred grupp av människor.⁴¹ Även delar av stadshuset i

Stockholm uppfördes genom finansiering från folket.⁴² Begreppet Crowdfunding härstammar från begreppet Crowdsourcing, som är en mer generell beskrivning av att samla och utnyttja kunskapen från en bredare grupp människor.⁴³ Wikipedia kan sägas vara typexemplet för Crowdsourcing. Wikipedia fick sin genomslagskraft genom att en stor massa människor via internet kunde sammanföra kunskap och information vilket har skapat en encyklopedi av olika artiklar på internet.

Internet är den främsta faktorn för uppkomsten av Wikipedia och det är också den

främsta faktorn för det vi idag kallar Crowdfunding. Till skillnad från Crowdsourcing handlar Crowdfunding mer specifikt om att samla finansiering från olika håll för olika projekt.⁴⁴ Det kan sägas finnas tre gemensamma faktorer för Crowdfunding. Som ovan nämnts är internet en central faktor. Via internet möjliggörs att transaktioner enkelt och snabbt kan ske mellan olika parter och internet gör det även möjligt att tillhandahålla en plattform för kontaktförmedling.

Vidare är en gemensam faktor för Crowdfunding att det ofta föreligger andra motiv än enbart kommersiella. Det föreligger ofta en vilja att stödja det projekt som är aktuellt för

Crowdfunding. Det kan gälla en produkt som företaget säljer eller en ambition att uppnå ett visst ideellt ändamål.⁴⁵ En tredje faktor som är gemensam för Crowdfunding är att det företag, projekt eller idé som är föremål för Crowdfunding har svårt att erhålla finansiering och

kunskap via traditionella finansieringskanaler. Det kan vara fråga om personer som saknar

41 Dresner S, Crowdfunding: a guide to raising capital on the Internet, s. 4.

42 Atmer P & Katrin A, Stockholms stadshus och arkitekten Ragnar Östberg: drömmen och verkligheten, s. 47.

Se även; http://www.spiltan.se/nyheter/spiltan-tar-crowdfunding-till-ny-niva-sa-har-blir-du-medlem

(21)

tidigare erfarenheter av företagsamhet och att bygga upp ett bolag men som har en idé vilken är värd att förverkliga.⁴⁶

3.2 Olika typer av Crowdfunding

Med tanke på att begreppet Crowdfunding har en relativt kort historik finns det ännu ingen fast definition av begreppet i Sverige.⁴⁷ Tillsynsmyndigheterna i Europa, EBA och ESMA har valt att definiera Crowdfunding som kapitalanskaffning från allmänheten för ett specifikt projekt med internet som plattform.⁴⁸ Vidare anses det föreligga fyra olika typer av Crowdfunding:

• Donationsbaserad (donation) Crowdfunding – donationer utgår

• Belöningsbaserad (reward) Crowdfunding – utbyte mot belöningar sker

• Lånebaserad (lending) Crowdfunding – upptagande av skulder sker

• Andelsbaserad (equity) Crowdfunding – utgivande av värdepapper sker

Dessa olika typer av Crowdfunding kan även i vissa fall fungera överlappande men det kan sägas att det finns två olika huvudkategorier av Crowdfunding. En kategori som inte kräver någon motprestation från den kapitalsökande. Till den kategorin faller donationsbaserad Crowdfunding vilket närmast kan jämställas med en gåva.⁴⁹ Den andra kategorin som kräver någon form av motprestation. Till den kategorin hör den belöningsbaserade, lånebaserade och andelsbaserade Crowdfundingen. Med belöningsbaserad avses att företaget eller projektet som erhåller kapital motpresterar med att tillhandahålla en vara eller tjänst i framtiden. På så vis kan kapitalet användas för att utveckla företaget och producera en icke färdig produkt.⁵⁰ Med lånebaserad Crowdfunding också kallat Crowdlending avses att finansieringen sker genom ett lån. Finansieringsformen brukar även benämnas som ”peer-to-peer lending” och kan beskrivas som utlåning mellan privatpersoner utan bankernas inblandning, där någon form av ränta utgår för det utlånade kapitalet.⁵¹ Slutligen har vi andelsbaserad Crowdfunding, i denna framställning benämnt som Equity Crowdfunding, vilket innebär att

48 Opinion Investment-based crowdfunding, 18 december, Esma/2014/1378, Opinion of the European Banking Authority on lending-based crowdfunding, EBA/op/2015/03.

50 Bradford S, Crowdfunding and the federal securities law, s. 16f.

51 https://digital.di.se/artikel/lendify-tar-in-20-miljoner-fran-hemlig-investerare

(22)

kapitalanskaffning sker genom att ett företag erbjuder en stor skara människor att köpa aktier i företaget. Nedan ska redogöras närmare för fenomenet Equity Crowdfunding.

3.3 Equity Crowdfunding

3.3.1 ”The power of many”

Equity crowdfunding är den form av Crowdfunding som har skapat flest rubriker och som har fått störst genomslagskraft.⁵² Kärt barn har många namn och så är även fallet med Equity Crowdfunding, där terminologin kring begreppet varierar. För svensk del har fenomenet fått namnet andelsbaserad gräsrotsfinansiering men begreppen crowdequity och crowd investing förekommer också. Det mest vedertagna begreppet anser jag dock vara Equity Crowdfunding varför den termen kommer användas i det följande. Med Equity Crowdfunding avses en motprestationsbaserad Crowdfunding som innebär att nya eller existerande företag söker finansiering för att utveckla företaget eller ens förvekliga företagets bildande. Företaget emitterar aktier genom att ta in externt ägarkapital vilket i sak inte skiljer sig mot traditionell riskkapitalfinansiering. Den stora skillnaden mot venture capital och affärsänglar är istället att företaget vänder sig mot en bred grupp av människor. Det kan jämföras med det klassiska svenska begreppet ”många bäckar små”. Istället för att företaget söker större summor kapital från några få stora investerare söker företaget små summor kapital från flera mindre

investerare.⁵³ I förhållande till en traditionell finansmarknadsplats är skillnaden främst vilket skede bolaget befinner sig i. I båda fallen söker företaget kapital från en större mängd

investerare men skillnaden är att vid Equity Crowdfunding så är bolaget i ett tidigare skede av sin verksamhet och utveckling. Det är således inte fråga om samma belopp eller samma omfattning som vid en traditionell börsnotering. Equity Crowdfunding kan sägas gå ifrån personkretsen av ”friends, fools and family” till att bli ”the power of many” med såväl professionella som icke-professionella investerare.

3.3.2 Tre aktörer

För att Equity Crowdfunding ska vara möjligt krävs det att det finns tre olika aktörer. Det är investeraren, det kapitalsökande företaget och plattformen som sammanför investeraren med

52 Sevenius, Gräsrotsfinansiering – en värdepappersrättslig utmaning i vardande, s. 2.

(23)

företaget. Investeraren finansierar, företaget finansieras och plattformen fungerar som en intermediär och förmedlar kontakten och/eller transaktion mellan kapitalet och bolaget.⁵⁴

Det kan sägas finnas två typer av Equity Crowdfunding finansiering.⁵⁵ De två typerna skiljer sig åt när det kommer till vilken roll plattformen tar i finansieringen. I det ena fallet agerar plattformen som en mäklare som förmedlar transaktionen, medan plattformen i det andra fallet själv svarar för investeringen i det kapitalsökande bolaget.⁵⁶ Tillväxtverket jämför den senare typen av plattform med en fond som på ”konstlad väg” försöker upprätta en direkt kontakt mellan finansiären och den kapitalsökande.⁵⁷ Nedan skall dessa tre aktörer behandlas närmare för att skapa en förståelse för hur Equity Crowdfunding är uppbyggt och vilka motiv som ligger bakom finansieringsformen för de olika aktörerna.

3.3.2.1 Investeraren

Grundtanken bakom Equity Crowdfunding är att så många som möjligt ska vara med och placera kapital. Av den anledningen så är kretsen av investerare dels, professionella

investerare som har tidigare erfarenhet med kapitalinvesteringar och dels, icke-professionella investerare som utgörs av privatpersoner utan tidigare erfarenhet med kapitalinvesteringar.

Investerarnas främsta motiv med sin kapitalplacering är att öka värdet på sitt kapital och att få avkastning på sina tillgångar. Equity Crowdfunding skänker ett alternativ till traditionellt sparande i en bank, fonder och aktier.⁵⁸ Equity Crowdfunding skapar också en möjlighet att diversifiera risken i det privata sparandet.⁵⁹ Man ska inte ha alla ägg i samma korg och Equity Crowdfunding kan sägas skapa ytterligare en korg. Förutom rent finansiella motiv anses Equity Crowdfunding även omfatta olika typer av altruistiska motiv. De altruistiska motiven är exempelvis:

• Personlig identifikation med projektägaren, det berörda ämnesområdet samt projektägarens mål med projektet

• Att få delta i en upplevt viktig samhällsnyttig insats

• Tillfredsställelsen av att driva projekt i grupp

54 ESMA – Opinion – Investment-based Crowdfunding, s. 6.

59 Konsumentverket, Konsumenters privata fondsparande, s. 6.

(24)

• Tillfredställelse med att vara del av ett lyckat projekt (samt att kunna berätta om det för andra)

• Möjligheten att få delta i utvecklingen av ett projekt

• Att vara drivande i teknologi- eller designutveckling.⁶⁰

De altruistiska motiven tillsammans med finansiella motiven kan sägas är det som särskiljer Equity Crowdfunding från traditionella investeringar. Investeraren får en social belöning genom sitt engagemang i företaget. En känsla av att vara en slags ambassadör för bolaget utåt och stödja något som han eller hon tror på. Sedan erhåller investeraren förhoppningsvis en finansiell belöning i form av att företaget ökar i värde och investeraren kan avyttra sina aktier för ett högre pris än det anskaffade värdet.⁶¹ Camden Town Brewery är ett exempel på en lyckad Equity Crowdfunding-runda som skedde på plattformen Crowdcube, vilket mångdubblade investerarnas satsade kapital när bolaget senare blev uppköpt.⁶² Det

förekommer massvis med små och medelstora tillväxtföretag med en stor potential att lyckas att bli ett nytt Spotify eller Klarna och vem hade inte velat köpa aktier i något av dessa bolag innan de blev giganter. Equity Crowdfunding är en möjlighet för den icke-professionella investeraren att vara med på en sådan resa. Samtidigt måste framhållas av det alltid är förknippat med en högre risk att investera i onoterade aktier och uttrycket ”high risk high reward” gör sig passande i detta avseende.

3.3.2.2 Det kapitalsökande bolaget

Det främsta motivet med Equity Crowdfunding för det bolaget som söker kapital är självklart att erhålla finansiering. Skälen till varför finansiering är nödvändig kan variera, antingen behövs kapitalet för att bolaget ens ska kunna bildas eller så behövs finansiering för bolaget måste ha kapital för att växa och utvecklas. I vissa fall kan även kapitalet vara nödvändigt för att bolaget ska kunna överleva. Utmärkande för finansiering via Equity Crowdfunding är att finansieringen ofta är snabb och inte kräver samma former av säkerheter från bolaget. För det kapitalsökande bolaget är det också av intresse att behålla kontrollen över bolaget vilket anses svårt vid erhållande av traditionellt riskkapital. Vid Equity Crowdfunding är möjligheterna till att behålla kontroll över bolaget större då det kommer in flera mindre aktieägare i bolaget.⁶³

62 https://www.crowdcube.com/explore/2015/12/22/crowdcubes-second-exit-announced-camden-town-brewery

(25)

En annan finansiell aspekt är det för vissa bolag inom vissa branscher har varit problematiskt att över huvud taget erhålla kapital genom de traditionella finansieringskanalerna. Equity Crowdfunding erbjuder dessa företag ett alternativ och en möjlighet till finansiering.

Likt för investeraren finns det även för de kapitalsökande bolagen andra aspekter än de rent finansiella med Equity Crowdfunding. Den främsta aspekten är den kraft som samtliga nya delägare tillför bolaget. Med de nya aktieägarna och deras i många fall även altruistiska motiv till finansiering tillkommer en stor mängd kunskap som är möjlig för bolaget att allokera till projektet. De nya aktieägarna kan liknas vid en mängd ambassadörer för bolaget som fungerar som en marknadsföringskanal. De kan bistå företaget med kompetens, kontakter och utvecklingen av bolagets produkter eller tjänster.⁶⁴ Det unika med Equity Crowdfunding är således en mix av de finansiella motiven tillsammans med de altruistiska. Med en

engagerad delägarkrets bildar Equity Crowdfunding en kombination av finansieringskälla, kunskapskälla och marknadsföringsmetod vilket har ett stort värde för de kapitalsökande bolagen.

3.3.2.3 Plattformen

Plattformen är det som möjliggör kontakten mellan investeraren och det kapitalssökande bolaget. Plattformen är ett bolag som agerar som en intermediär genom att tillhandahålla en webbplats på internet där investeraren och det kapitalssökande bolaget kan mötas. Det anses föreligga en distinktion mellan aktiva och passiva plattformar. De passiva plattformarna har till främsta syfte att fungera som en länk mellan investeraren och den kapitalsökande och kan eventuellt hjälpa till att bistå med att genomföra investeringen.⁶⁵ De aktiva plattformarna fungerar också som en länk mellan investeraren och den kapitalsökande men erbjuder även en eller flera tjänster som direkt eller indirekt påverkar investerarens beslut att investera.⁶⁶ Det kan vara framtagande av material i samband med emissionen, såsom värdering, analyser och granskning av företaget. Det kan beskrivas som att den aktiva plattformen tar större del och möjligtvis större ansvar i att Crowdfunding-kampanjen blir lyckad. För de passiva

plattformarna är kontaktytan det väsentliga medan det är upp till bolagen som söker kapital att nå ut till investeraren för att bevisa att deras företag är av intresse för investeraren.

Plattformarnas drivkraft är som för de flesta företag, att generera vinst. Plattformarnas affärsmodeller och ersättningsmodeller kan skilja sig åt men utgår generellt från avgifter från

(26)

det kapitalsökande bolaget och inte investeraren.⁶⁷ Det föreligger olika sätt för plattformen att ta ut sin avgift. Dels en fast avgift för att inleda en kampanj och dels en rörlig avgift som utgår från hur mycket kapital som flyter in till den kapitalsökande. Det kan även föreligga andra ”gömda” avgifter i samband med en Crowdfunding-kampanj, såsom olika typer av optioner i det kapitalsökande bolaget. Nedan lämnas en närmare redogörelse över hur Equity Crowdfunding i Sverige fungerar i praktiken.

3.4 De svenska plattformarna

3.4.1 Generella drag

Den första Equity Crowdfunding-plattformen på den svenska marknaden var FundedByMe och grundades 2012.⁶⁸ En annan aktör som grundades 2015 heter Pepins och det är dessa två som idag är de största aktörerna på den svenska Equity Crowdfunding marknaden. Det är också dessa aktörers investeringsprocesser som kommer behandlas i denna framställning. I praktiken innebär Equity Crowdfunding att en nyemission av aktier sker i det kapitalsökande bolaget. Investeraren får en möjlighet att teckna aktier via plattformen. För att investeraren ska ha möjlighet att teckna sig för aktier krävs således att de registrerar sig på plattformen.

Vid registreringen på plattformen godkänner investeraren de villkor som plattformen har ställt upp. Av den anledningen är det till viss del villkoren på plattformen som styr villkoren för investeringsprocessen.

Förutom investeringsvillkoren så tillhandahåller plattformarna information om de kapitalsökande bolagen. Det är oftast i form av en presentation om bolaget med tillhörande videoklipp, statistik, redovisningshandlingar, investeringsmemorandum, s.k. pitch deck och förteckning över ledande personer i företaget. Det framkommer också hur mycket kapital bolaget söker, minsta respektive högsta tillåtna investering, antalet nya delägare som

tillkommit samt hur stor andel i bolaget som erhålls för den tänkta investeringen. I vissa fall kan det även förekomma olika typer av erbjudanden för olika nivåer av investeringar, det vill säga att för en investering så erhålls förutom aktier i bolaget även en typ av produkt eller rabatt från bolagets verksamhet. I ett sådant fall blir det således en mix av Equity

Crowdfunding och Reward Crowdfunding och lämpligheten i det kan ifrågasättas. Å ena

67 https://www.fundedbyme.com/sv/terms-of-service/#entrepreneur & https://www.pepins.com/terms-and- conditions

68 https://www.va.se/nyheter/2015/02/20/sa-blev-svenska-fundedbyme-en-europeisk-storspelare-inom- crowdfunding/

(27)

sidan så är ett inslag av ett erbjudande positivt eftersom det kan locka en större skara

människor att investera i bolaget. För dessa investerare så kan ett erbjudande fungera som en direkt belöning för det satsade kapitalet. Å andra sidan frångår man en av grundtankarna med Equity Crowdfunding vid en belöning. Fokus skiftar eftersom det blir en investering för att få en sak eller en tjänst istället för att få en andel i det investerade bolaget. När du investerar i ett bolag på börsen ingår det inte ett erbjudande om en belöning utan det centrala för

investeringen är att det föreligger en tro i att företaget har en potential att växa och utvecklas så att värdet ökar. Rimligtvis är det också ett sådant synsätt som bör finnas för Equity

Crowdfunding, det vill säga att det centrala är företagets potential att öka sitt värde med den affärsidé och affärsmodell som föreligger.

3.4.2 FundedByMe

FundedByMe är registrerat som ett finansiellt institut för att bedriva annan finansiell

verksamhet men står inte under Finansinspektionens tillsyn.⁶⁹ FundedByMe har dels allmänna villkor för det kapitalsökande bolaget och dels allmänna villkor för investeraren. I de

allmänna villkoren för den kapitalsökande framkommer det snabbt att FundedByMe endast tillhandahåller en elektronisk mötesplattform.⁷⁰ Vidare framkommer det i punkten 5 i villkoren att FundedByMe måste godkänna varje bolag som ansöker om kapital. De bolag som har möjlighet att söka kapital är privata och publika företag såväl som utländska motsvarigheter.⁷¹ Om man ser till de kampanjer som är tillgängliga på hemsidan verkar det dock som att det i största möjliga mån är fråga om svenska privata aktiebolag som utför kampanjer.

Investeringsvillkoren och den information som skall finnas tillgänglig på FundedByMe bestäms av det kapitalsökande bolaget. De minimikrav på information som FundedByMe kräver är dels att en affärsplan upprättas och dels att en finansiell prognos finns tillgänglig.⁷² Av stort intresse är att FundedByMe stadgar i sina villkor att det inte tar någon del i

rådgivning till de kapitalsökande bolagen och att investeringsavtalen ingås direkt mellan investeraren och det kapitalsökandebolaget utan FundedByMe:s inblandning.⁷³ Vidare är den investering som sker via FundedByMe endast att se som en intresseanmälning, det vill säga det kapital som investeraren tillför bolaget som utför en kampanj är inte bindande i något

69 Enligt FI:s företagsregister, FI:s webbplats.

70 FBM allmäna villkor p. 1. Hemsida.

71 FBM allmäna villkor p. 5.1. Hemsida.

(28)

avseende.⁷⁴ Efter att investeraren har lämnat sina uppgifter på FundedByMe är det istället upp till det kapitalsökande bolaget att ingå ett avtal med investeraren och erhålla det kapital som han eller hon har sagt sig vilja investera. Inslaget av att se investeringen som en

intresseanmälning kan diskuteras. För FundeByMe:s del bör detta förhållande innebära att de får tydliga inslag av att ses som en elektronisk mötesplats för investeraren och den

kapitalsökande. För det kapitalsökande och omvärldens del kan detta förhållande ge en skev bild av verkligheten. När FundedByMe går ut med att det samlat in ett visst belopp till ett företag är det i realiteten inte riktigt. FundedByMe har endast samlat in ett visst antal

intresseanmälningar för ett visst belopp. I slutändan innebär det att ett företag som tror sig ska erhålla en viss summa kapital slutligen kanske endast får en mindre del av detta kapital.

Ytterligare en analys som kan dras från FundedByMe:s investeringsvillkor är att de å ena sidan vid flera avsnitt i villkoren lyfter fram att plattformen endast är en mötesplats och att de inte erbjuder någon rådgivning för det kapitalsökande bolaget. Medan de å andra sidan när FundedByMe beskriver investeringsprocessen hävdar att de tillhandahåller utförlig feedback till de kapitalsökande bolagen baserat på deras tidigare erfarenhet och expertis med lyckade Equity Crowdfunding-kampanjer.⁷⁵ Vidare är det motsägelsefullt att FundedByMe endast godkänner de kapitalsökande bolagen som uppfyller FundedByMe:s standarder fast de endast ska ses som en mötesplats. Möjligen är det rimligt att FundedByMe agerar som en sorts säkerhetsventil så inte vilket bolag som helst kan ansöka om kapital. Det bör ses som positivt för en eventuell investerare som erhåller ett starkare skydd i form av en kvalitetssäkring. Det olyckliga är att FundedByMe ändå menar att de endast tillhandahåller en elektronisk

mötesplats, vilket kan ifrågasättas.

3.4.3 Pepins

Pepins är ett värdepappersbolag och har totalt fem olika tillstånd under lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.⁷⁶ vidare bör påpekas att Pepins fusionerades med Alternativa Aktiemarknaden 2015, vilket har skapat förutsättningar för en sekundärmarknad för de aktier som emitteras via Pepins Crowdfunding-plattform. Detta kommer att utvecklas vidare i avsnitt 4.3.

75 FBM allmäna villkor for investors.

76 FI:s företagsregister, FI:s webbplats. Dessa fem tillstånd är: Utförande av order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag. Placering av finansiella instrument utan fast åtagande. Råd till företag samt utföra tjänster vid fusion & företagsuppköp. Mottagande & vidarebefordran av order avseende finansiella instrument. Förvara finansiella instrument & ta emot medel med redovisningsskyldighet.