Utvecklingssamtalet som ett konkret exempel för bedömningshandlingar

I underkategorierna nedan presenteras resultatet av studiens andra frågeställning angående hur respondenterna synliggör barnets utveckling och lärande vid ett utvecklingssamtal.

6.3.1 Barnets trygghet och trivsel

Genomgående lyfter samtliga respondenter vikten av att barnen känner sig trygga på förskolan samt att det är en viktig aspekt att lyfta under ett utvecklingssamtal. Respondenterna ger uttryck för att barnets trygghet är det vårdnadshavarna är mest intresserade av att få reda på.

Men en sak som också är viktigt beroende på hur pass länge dom har varit hos oss på förskolan... tryggheten. Känner sig barnet trygg med oss har vi lyckats vinna förtroendet från barnet. Uppvisar en viljan att vara hos oss, eller inte vara hos oss alls... Varför är de det ena eller det andra, hur känner föräldrarna, vad tycker dom om det... Alltså tycker dom det är jobbigt att lämna eller... Där kan vara många små saker som måste finnas på plats innan man kan se tydligare progression inom de andra fokusområdena... Och är inte tryggheten säkrad så tar de inte till sig det andra (Förskollärare, Benny).

26

För mig tycker jag aspekter som barns trygghet och trivsel, att de kan komma dit där att dom känner sig trygga och glada. För det är ju oftast det som vårdnadshavare frågar om eller vill veta och frågar liksom, går det bra? Hur mår dom? Är dom ledsna? Det är ju liksom ständigt det här. Hur länge var dom ledsna? Så att det är en aspekt som jag tycker är viktig att föräldrarna liksom ska känna att dom har tryggheten när dom lämnar sina barn hos oss (Förskollärare, Sofie).

Och så kommer man ju alltid in på det här, äta, sova, trivas och kompisar (Förskollärare, Jonna).

Utöver tryggheten lyfter Jonna och Sofie som arbetar med åldrarna ett till tre år att vårdnadshavarna mest intresserar sig för att veta om deras barn ätit, sovit, bajsat eller varit ledsna. Jonna lyfter att vårdnadshavarnas intresse för hur barnens sociala tillvaro på förskolan ser ut och hur intresset blir större när barnen närmar sig treårsåldern och ska vidare till nästa avdelning. Det sociala beskriver de fyra respondenter som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år som en viktig aspekt att ta upp under utvecklingssamtalet.

Och det som oftast kommer upp är det. Trivs mitt barn på förskolan? Har mitt barn roligt?... Har dom kompisar? Vi upplever inte att dom specifikt frågar hur jobbar ni enligt läroplanen, hur gör ni? Hur jobbar ni mot kränkande behandling eller den biten. Den första frågan som man brukar få är, trivs barnet? Har dom roligt hos er? Vill dom vara med? har dom kompisar? Kompisrelationerna är väldigt viktiga för föräldrarna verkar det som (Förskollärare, Benny).

Egentligen är det väl alla läroplansmålen, men den sociala biten tycker jag är kanske absolut den viktigaste punkten att lyfta. Var står mitt barn... i det sociala? Är det problematik som kanske... som är i det sociala samspelet så är det ju många saker som sen kan bli svårt vidare med. Så för mig är det ju en sak som har varit väldigt viktig och som vi har lyft mycket i våra arbetslag men som då har gjort att vi kanske har glömt bort andra grejer (Förskollärare, Anna).

Samtliga respondenter beskriver att vårdnadshavarna inte själva efterfrågar hur de arbetar på förskolan eller vilka mål de arbetar efter, utan snarare vill de veta om deras barns trygghet och trivsel. Respondenterna berättar att de lyfter barnets utveckling och lärande samt verksamhetens mål oavsett om de anser att det är något vårdnadshavarna efterfrågar eller inte. Anna beskriver hur det sociala tar över samtalet till den gräns att det kan hända att de ibland “glömmer bort andra grejer” som arbetslaget planerat att lyfta.

6.3.2 Utvecklingssamtalets utmaningar och syfte

Samtliga respondenter lyfter att barnets utveckling och lärande är det som ska framföras under ett utvecklingssamtal, men att det sociala också är en viktig aspekt. Nina arbetar på en mångkulturell förskola och hon uttrycker att det är svårt att kommunicera med vårdnadshavarna då de saknar det svenska språket. Nina berättar att förskollärarna på hennes arbetsplats får ta hjälp av tolk under utvecklingssamtalet för att kunna samtala med vårdnadshavarna kring deras barns utveckling och lärande. Hon berättar att förskollärarna under samtalet kan få hjälp av tolk att berätta och beskriva den svenska förskolans verksamhet och hur arbetet utgår från läroplanen.

27

Vi har många föräldrar som inte kan det svenska språket där vi då har bokat tolk till dom och då är det tolken som tolkar allt. Och ibland har det hänt när vi har bokat tolk så får dom en bättre bild av vad det är vi jobbar med (Förskollärare, Nina).

Nej men alltså det dom oftast frågar efter är ju alltså just det här som jag sa tidigare om dom har varit ledsna, om dom har ätit, om dom har sovit. Det är oftast det, så att där får vi ju gå in och förklara vad vi har gjort och så hära, för det är oftast inte det föräldrarna frågar om. Dom vill bara veta tryggheten, äta, sova. Hos oss i alla fall (Förskollärare, Sofie).

Nina och Sofie beskriver att alla vårdnadshavare inte känner till förskolans uppdrag. Anna beskriver hur det sociala kan ta tid från annat och hon lyfter, likt Nina och Sofie, att vårdnadshavarna kanske inte vet vilket uppdrag pedagogerna i förskolan har gentemot deras barn.

Så de är de men det har ju också gjort att man lyfter ju alltid alla dom här sakerna för det vill ju alltid föräldrarna veta men sen är det ju då liksom där ser man ju då litegranna. Vet alla föräldrar om detta, vårt uppdrag i förskolan va? Det är ju det jag tänker ibland att inte man gör (Förskollärare, Anna).

Jag kan ju ha min bild av ett barn på förskolan. Men det är ju inte den hela, det är ju inte den sanna bilden, utan den sanna bilden är ju på nåt sätt det föräldrarna ser hemma och det jag ser på förskolan, helheten, och det viktigaste av allt är ju att få med föräldrarna också på det hela. Så att man når föräldrarna framförallt alltså utveckling och lärande. Vad kan vi se här nu? Jag vill kunna visa att men här har vi. Nu så har vi fokuserat på det här med teknik (Förskollärare, Ines).

Ines lyfter att pedagogerna på förskolan behöver vårdnadshavarnas hjälp för att få en helhetsbild av barnets utveckling och lärande. Ines beskriver att vårdnadshavarna och pedagogerna kan ha olika uppfattningar om barnets utveckling och lärande, då de möter barnet i olika situationer. Ines uttrycker att det kan skilja sig hur vårdnadshavare uppfattar barnet hemma, jämfört med hur pedagogerna uppfattar barnet på förskolan.

6.3.3 Bedömningsverktyg och underlag för utvecklingssamtal

Samtliga respondenter beskriver att de använder någon form av mall för att synliggöra barnets utveckling och lärande. Nina och Ines beskriver olika digitala dokument som används för att dokumentera det individuella barnets utveckling och lärande. Dokumenten följer barnen från att de börjar på småbarnsavdelning tills de slutar på förskolan, vilket innebär att oavsett avdelning kan en progression hos barnet synliggöras. Respondenterna beskriver att eftersom dokumentationen skrivs digitalt, kan vilken annan förskollärare på avdelningen ta del av den. Det innebär att om en ansvarspedagog skulle vara sjuk då inbokat utvecklingssamtal är planerat kan en annan pedagog ta del av dokumentationen och därmed utföra samtalet.

Ja det har vi, vi har något som heter processmap, och det är i den processmappen vi jobbar varje vecka. Där vi går tillbaka och reflekterar över vad gjorde barnen, vilket intresse har barnen, hur vill vi att barnen

28

ska utmanas vidare. Vad har vi mer… vilka indikator vill vi... veckans ord till exempel. Vilka ord vill vi att barnen ska lära sig denna veckan, det kan vara både tecken och det kan vara ord... det kan jaaa, det kan vaaa allt... Men vi försöker att det inte ska va för många veckans ord för barnen, kanske bara två ord dom ska lära sig (Förskollärare, Nina). Ja, vi har den här “Dokumentation av enskilt barn” som är bestämt där jag jobbar och även två andra förskolor som är under chefen eller rektorns. Alltså jag skulle tro att dom jobbar med detta i hela kommunen men att det ser olika ut beroende på vilken rektor man har men att det ska ändå liksom grunden ska finnas där. Sen är detta relativt nytt projekt. Detta drog bara i gång i höstas så att det är under liksom vad ska man säg. Det kan komma frågor, det kan dras ifrån frågor. Det är inte helt färdigt, men vi har en mall där vi kan fylla i. [...] Och så samlar vi ihop det här och så lägger vi till det lite smått i den här “Dokumentation av det enskilda barnet” (Förskollärare, Ines).

I intervjun berättar Sofie att de arbetar med lärplattformen Unikum på hela förskolan, där de publicerar ett bifogat dokument för vårdnadshavarna. Dokumentet utgår från alla läroplanens mål där barnets utveckling och lärande synliggörs. På Sofies arbetsplats har ledningen tillsammans med en utvecklingsgrupp tagit fram tio frågor som förskollärarna ska koppla till läroplanens mål samt utgå från när de förbereder sitt utvecklingssamtal.

Vi har underlag att utgå ifrån med alla läroplansmål som ska bearbetas. [...] Där finns säkert en variation för att vi har ju bara fått att det ska utgå ifrån dom här läroplansmålen... och sen ska vi då bygga barnens utvecklingssamtal efter dom här olika tio punkter eller vad vi nu har i det. Så sen liksom vad man fyller ut är ju upp till var och en ju (Förskollärare, Sofie).

Där finns kommunövergripande mallar i unikum, men dom är mer generella och våra kan ibland vara mer specifika. Till exempel att till femåringarna som ska börja i skolan använder vi den här mallen, kanske lite formulerade på andra sätt... och dom blir inte framåtsyftande på samma sätt eftersom dom lämnar vår verksamhet (Förskollärare, Benny).

Förskolläraren Benny berättar, likt Sofie, att de på hans arbetsplats utför sina samtal genom lärplattformen Unikum. På hans arbetsplats skriver de direkt i Unikums samtalsmallar. Han berättar att mallarna som finns i Unikum är kommunövergripande, dock gör varje förskola sina egna justeringar i mallarna för att anpassa efter sin egen verksamhet. Benny beskriver att de har olika samtalsmallar utifrån barnens ålder och att mallarna för femåringarna formuleras på ett sätt så att de inte blir framåtsyftande då femåringarna lämnar verksamheten.

6.3.4 Analys av utvecklingssamtalet som ett konkret exempel för bedömningshandlingar

Det lärande barnet är på väg mot bedöms genom en formativ bedömning, som görs under lärandeprocessen (Erickson & Gustafsson 2014). Vid ett utvecklingssamtal förklarar respondenterna att en formativ bedömning lyfts fram, där de under utvecklingssamtalet

29

berättar för vårdnadshavarna om hur barnet tagit till sig av undervisningen. Innan utvecklingssamtalet beskriver respondenterna, att det individuella barnets utveckling och lärande dokumenteras digitalt med hjälp av olika mallar utifrån läroplanens mål. Underlaget från dokumentationen utgör sedan grunden för det som tas upp i relation till barnets utveckling och lärande under utvecklingssamtalet. En summativ bedömning lyfts fram som summerar hur barnets resa sett ut från att de börjat på förskolan eller avdelningen fram tills ett nuläge. Erickson och Gustafsson (2014) menar att en summativ bedömning är en bedömning av vad barnet redan kan (a.a.). Den summativa bedömningen som görs används för att vidareutveckla undervisningen. I intervjuerna beskriver respondenterna att de gör bedömningar för att få ökad kunskap kring hur barnen tar till sig av det som undervisas samt för att kunna utveckla och anpassa undervisningen utifrån barnens förutsättningar. Hwang och Nilsson (2011) beskriver utveckling och lärande utifrån Piagets stadieteori, som blir åldersadekvat eftersom stadierna trappas upp i linje med barnets ålder (a.a.). Utvecklingssamtalets uppbyggnad utgår från det mognadsstadie barnet befinner sig i. Samtalen ser olika ut, beroende på barnets ålder. När barnen är ett till tre år handlar utvecklingssamtalet mer om att synliggöra barnets trygghet och trivsel. När barnen närmar sig tre års ålder blir upplägget av utvecklingssamtalet mer avancerat, för att slutligen summera vad barnet kan vid fem års ålder inför förskoleklassen. Förskolläraren Benny arbetar i femårsverksamhet och lyfter att det sista utvecklingssamtalet som erbjuds, mer handlar om att summera vad barnet kan då barnet sedan lämnar förskolans verksamhet.

Utvecklingssamtalet är en viktig samtalsarena mellan förskola och hem och används som ett relationsskapande verktyg för att samarbeta mot barnets bästa (Simonsson & Markström 2013). Utifrån respondenternas svar, framkommer att barnen behöver känna sig trygga på förskolan för att kunna utvecklas och lära, vilket samtliga respondenter beskriver att de lyfter under ett utvecklingssamtal. Benny förklarar att tryggheten är viktig för att barnen ska kunna ta till sig av undervisningen. Jonna och Sofie beskriver hur tryggheten är grundläggande för de yngsta barnen på förskolan, medan de sociala interaktionerna blir mer synliggjorda under ett utvecklingssamtal när barnen närmar sig tre års ålder. De sociala interaktionerna synliggörs även under utvecklingssamtalet, enligt de fyra andra respondenterna som arbetar med barn i åldern tre till fem år. Benny, Ines, Nina och Anna lyfter det sociala som en viktig aspekt i relation till barnets utveckling och lärande. Utifrån den åldersgrupp respondenterna arbetar med framkommer att de sociala relationerna är mer framträdande under utvecklingssamtalen hos de som arbetar med barn i åldern tre till fem år, medan tryggheten är något som följer med i utvecklingssamtalen i alla åldrar. Säljö (2014) beskriver Piagets tanke om att utvecklingen går före lärandet, vilket kan kopplas till respondenternas svar. Respondenterna uttrycker att barnet först behöver utveckla sin trygghet till pedagogerna på förskolan innan barnet kan ta in undervisningens budskap.