6 Resultat och analys
7.2 Vidare forskning
Något som överraskade var att fyra av sex respondenter uttryckte en positiv inställning till bedömningar, då förutfattade meningar fanns om att förskollärare generellt sett är negativa till bedömningar. De förutfattade meningarna baserades på tidigare erfarenheter från yrkeslivet och utbildning. En vidareutveckling av denna studie kan vara att göra en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. I enkätundersökningen möjliggörs att ett stort antal förskollärares uppfattningar om begreppet bedömning i förskolan undersöks, för att uppmärksamma hur stor andel av Sveriges förskollärare som är positiva till begreppet bedömning. Utifrån egna erfarenheter och de olika svar som framkommit från respondenterna kan bedömningsbegreppet tolkas vara nödvändigt att definiera för att skapa en samsyn och ett tydligt syfte med hur begreppet sätts in i förskolans kontext. För att definiera begreppet bedömning behövs vidare forskning med fokus på hur bedömningsbegreppet kan och bör användas som verktyg i förskolans verksamhet. Forskning kring hur bedömningsbegreppet kan hjälpa barnen och förskollärare i förskolans verksamhet för att kunna bedriva en undervisning som är lärorik och utvecklande behövs.
34
Referenser
Alatalo, T., Meier, J. & Frank, E. (2014). Överlämningar från förskola till förskoleklass.
Forskning om undervisning och lärande 13(2014). ss. 30-52
https://forskul.se/tidskrift/nummer-13-september-2014/overlamningar-fran-forskola-till-forskoleklass/
Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för
psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur AB.
Björkdahl Ordell, S. (2007). Etik. I Dimenäs, Jörgen (red.) (2007). Lära till lärare - Att
utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber AB. ss. 21-28
Buldu, M. (2010). Making learning visible in kindergarten classrooms: Pedagogical documentation as a formative assessment technique. Teaching and Teacher Education 26(2010). ss. 1439-1449.
https://doi.org/10.1016/j.tate.2010.05.003
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Föräldrasamverkan. I Engdahl, I. &
Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare - Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber AB. ss. 32-35.
Erickson, G. & Gustafsson, J.-E. (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande,
skola, bildning - grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. ss. 559-589.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Håkansson, J. (2017). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur AB.
Insulander, E. & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det
systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Nordic Early
Childhood Education Research Journal Vol 7(12). ss. 1-18.
https://doi.org/10.7577/nbf.779
Johansson, E. M. (2016). Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget: en etnografisk
studie om bedömning i förskolekontext. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/46830/6/gupea_2077_46830_6.pdf
Kaya, I. (2018). Examination of Preeschool Teachers’ Opinion on Alternative Assessment. Universal Journal of Educational Research Vol 6(10). ss. 2294-2299.
35
Kihlström, S. (2007). Observation som redskap. I Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare - Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber AB. ss.30-45
Liberg, C. (2014). Att vara lärare-den didaktiska reliefen. I: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red). Lärande Skola Bildning. Tredje utgåvan. Natur och Kultur:
Stockholm.
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pd f4001.pdf
Markström, A.-M. (2008). Förskolans utvecklingssamtal - ett komplex av aktiviteter i
tid och rum. University of Linköping: Department of Social and Welfare Studies.
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/8182/Forskolans%20utvecklingssamtal.pdf? sequence=3&isAllowed=y
Markström, A.-M. (2011). “Soft governance” i förskolans utvecklingssamtal. University of Linköping: Department of Social and Welfare Studies.
http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1397850/FULLTEXT01.pdf
Markström, A.-M. & Simonsson, M. (2018). Utvecklingssamtal - kommunikation
mellan hem och förskola. Lund: Studentlitteratur AB.
Selander, S. (2012). Didaktik-undervisning och lärande, I: Lundgren U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red). Lärande Skola Bildning. Tredje utgåvan. Natur och Kultur. Stockholm. Simonsson, M. & Markström, A-M. (2013). Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar. Nordic Early
Childhood Education Research Journal - tidsskrift for nordisk barnehageforskning. Vol
6(12): 1-18.
DOI:10.7577/nbf.355
Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande -
Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Skolinspektionens rapport 2012:7. Diarienummer 400-2011:2600.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och
möjligheter. Stockholm: Fritzes.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2011/kunskapsbedomning-i-skolan---praxis-begrepp-problem-och-mojligheter?id=2660
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning - grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. ss. 251-309.
36
Vallberg Roth, A-C. (2009). Styrning genom bedömning av barn. Educare Vol 2009(2-3), ss. 195-219
http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1400488/FULLTEXT01.pdf
Vallberg Roth, A.-C. (2014). Bedömning i förskolors dokumentation - fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige Vol 19(4-5), ss. 403-434.
https://forskola.kvutis.se/wp-content/uploads/2015/02/Bedömning-i-förskolors-dokumentation.pdf
Vallberg Roth, A-C. (2015). Om läroplaner, dokumentation och bedömning. I Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare - Mångfacetterad
komplexitet. Stockholm: Liber AB. ss. 56-60.
Vallberg Roth, A.-C. & Månsson, A. (2010). Dokumentation och bedömning i förskolan. I Riddersporre, B. & Persson, S. (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för
förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. ss. 229-252.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Wehner-Godée, C. (2012). Lyssnandets och seendets villkor - pedagogisk
i
Bilagor
Bilaga I: Missivbrev
Hej!
Vi heter Yasmin och Sandra och vi skriver vårt examensarbete tillsammans på
förskollärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö nu. Utbildningen är på distans, 75 % och vi närmar oss alltså slutet. Vi hade varit väldigt tacksamma om just du ville ställa upp på en intervju med någon av oss. Vi har valt att skriva om bedömningar i förskolan och skulle vilja ha en bild på hur förskollärare uppfattar begreppet samt hur bedömningar ligger till grund inför ett utvecklingssamtal.
Vi kommer att intervjua 5-6 förskollärare och företrädesvis använda oss av zoom eller liknande videochatt, med tanke på rådande Coronapandemi. Vi önskar att spela in samtalet, gärna genom själva chattprogrammet, då sparas hela videon, för att kunna få en så korrekt bild av vad du säger och kunna transkribera samtalet. För att kunna göra detta behöver vi få ditt godkännande och godkänner du ditt deltagande har du, närhelst du vill, rätt att avbryta ditt deltagande. Vi kommer att använda fingerade namn för att dölja din och de andra förskollärarnas identiteter, men examensarbetet kommer att bli en offentlig handling. Just dina uttalanden kan komma att användas som exempel i vårt arbete, men den inspelade intervjun kommer endast att användas av oss två (Yasmin och Sandra) för analys och användande till examensarbetet. Vi är även tacksamma om vi får lov att kontakta dig vid eventuella frågor som kan dyka upp efter intervjun. När examensarbetet är godkänt kommer videoinspelningarna att raderas. Du erhåller en kopia av detta dokument. Originalet sparar vi tills arbetet är publicerat.
Tack för din tid. Vi hoppas att just du har möjlighet att ställa upp på en intervju. Med vänliga hälsningar,
Yasmin Aboutaka och Sandra Birgisdóttir
Jag ställer upp på intervju: ❏ Ja
❏ Nej
Jag godkänner inspelning av ljud: ❏ Ja
❏ Nej
Jag godkänner inspelning av ljud och bild (inspelning av vår intervju via chatten): ❏ Ja
❏ Nej
Datum: __________
ii