Vägledning utifrån ett samhällsperspekt

Att bedriva vägledning utifrån ett samhällsperspektiv var vägledarna överlag tveksamma till. För en del var det helt otänkbart medan någon annan resonerade kring vad det skulle innebära och på vilket sätt detta skulle vara möjligt. Kerstin berättar att hon inte anser att det är önskvärt att bedriva vägledning utifrån ett samhällsperspektiv och att det ansvaret inte bör ligga på studie- och yrkesvägledare i skolan. Hon menar att det är ett nationellt problem som kräver statliga insatser. Studie- och yrkesvägledarnas bidrag är enligt henne att tala om för elever att det finns bristyrken. Hur vägledning skulle kunna bedrivas utifrån ett samhällsperspektiv beskriver Kerstin som följande:

...då får man ju i princip beordra oss att vägleda på ett sådant sett att vi fick elever intresserade av att utbilda sig inom dem här områdena där det finns bristyrken. Och jag tycker inte det skulle vara någon bra idé. Men alltså möjligheten finns ju. Vi är ju anställda av kommunen och har en huvudman. Huvudmannen, vår arbetsledare sen rektor skulle ju kunna säga att nu ska ni jobba på det här sättet. Och det skulle gå emot våra etiska regler, men det är ingen lag, det är våra, det har vi själv kommit på våra etiska regler.

Margareta uttryckte sig såhär i frågan om att bedriva vägledning utifrån ett samhällsperspektiv: “Det finns inte för min del, den dagen slutar jag jobba här”. Margareta menar att för henne är det alltid elevens intressen som står i fokus och att det är Arbetsförmedlingen som arbetar styrande mot arbetsmarknaden. Samma resonemang för Martin: “...det hade inte ens varit lika roligt. [...] då är man ju inte vägledare längre. Då är

man ju matchare. Så för min del så tycker jag ju inte det. Sen om det vore bättre för samhället, det är ju också väldigt svårt att säga. Jag tror inte det skulle hålla i längden.”.

Johan tycker att om han ska vägleda utifrån ett samhällsperspektiv behöver eleven vara med på att det är det fokuset kommer hamna på. Men Johan säger att de flesta som söker en vägledare vill ha hjälp utifrån sig själva och inte från ett samhällsperspektiv. Han tycker att vägledaren kan erbjuda information men att det är eleven som avgör vad samtalet ska handla om. Johan påtalar också att det möjligtvis är lättare att bedriva vägledning utifrån ett samhällsperspektiv med individer som är över 20 år och har hunnit delta mer i samhällslivet. Erfarenheten som kommer med åldern, menar han, skulle kunna bidra till att individerna lättare ser vinsterna med detta vägledningsperspektiv. Johan menar också att individer som hamnat utanför arbetsmarknaden möjligtvis skulle se fördelarna med denna vägledning, då det kan öppna upp för ett annat sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Denna vägledning, menar Johan, bedrivs bäst utanför skolan.

5.2.5 Analys

Vägledarna beskriver flera exempel på hur elever tänker kortsiktigt istället för långsiktigt. Ett exempel på elevernas kortsiktighet är att de inte alltid ser den långsiktiga lönsamheten med att avsluta sina gymnasiestudier. Ett annat exempel är att en del elever drar sig från att vidareutbilda sig på grund av att de inte vill ta studielån. Det visar sig också i form av att vissa elever undviker att söka sig till längre utbildningar då de inte kan föreställa sig själva så långt fram i tiden. Humankapitalteorin beskriver hur individens investeringar idag ger dem avkastning imorgon (Eklund 2017, 208). Att inte fullfölja sin utbildning och fatta beslut på grund av kortsiktiga prioriteringar beskriver TRV som irrationellt tänkande (Aakvaag 2011, 114). Vägledarens roll i detta blir att förklara för och informera eleverna så att de kan fatta mer rationella beslut.

Irrationaliteten hos eleverna visar sig också genom deras önsketänkande. Enligt TRV påverkas individens uppfattningar av önsketänkande (Aakvaag 2011, 119). Önsketänkandet kan göra att elever väljer bort att ta hänsyn till relevant information då informationen inte stämmer överens med deras önskemål, därmed förvränger de verkligheten. En informant

beskriver detta önsketänkande som att en del elever “lever i en dröm” när de väljer ett högskoleförberedande gymnasieprogram, som i deras ögon öppnar upp för möjligheter efter gymnasieexamen. När de efter examen inser att utbildningen inte gett dem någonting konkret slås eleverna av tankar om hur de ska kunna försörja sig. Sammantaget visar detta att eleverna inte har eller tar till sig tillräckligt med information vilket är en förutsättning för att kunna göra rationella val.

Hur vägledarna arbetar kring arbetsmarknaden och hur mycket information de delger eleverna skiljer sig åt. Detta kan delvis förklaras genom vägledarnas olika tjänstgöringsgrader - alla har inte samma förutsättningar. På en av skolorna finns det en rektor som investerar mycket resurser i studie- och yrkesvägledningsverksamheten vilket enligt humankapitalteorin kan ses som att samhället investerar i individer för att sedan få en avkastning på individernas utveckling (Eklund 2017, 208). En annan resursfråga som framkommit i resultatet är frågan om tid. Två informanter menar att det behöver påbörjas tidigare med att informera om yrken och arbetsmarknaden. Som tidigare nämnt behöver en individ enligt TRV tillräckligt med information för att kunna göra rationella val, om informationen inte är tillräcklig anses individens handling vara irrationell (Aakvaag 2011, 117). Skillnaderna i vilken information vägledarna ger och hur mycket de arbetar gör att eleverna får olika mycket information beroende på vilken skola de går på, vilket påverkar deras förutsättningar att fatta rationella beslut.

Det vägledarna har gemensamt är att de alla pratar varmt om yrkeshögskolan, något de ser att eleverna gärna lockas av då utbildningarna på yrkeshögskolan nästan garanterat leder till ett arbete och försörjning. Lön framstår som en viktig fråga för de flesta elever. Detta visar att eleverna tänker utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Humankapitalteorin beskriver människan som en rationell varelse som gör val baserade på ekonomiska faktorer (Eklund 2017, 50). Marginalnytta är den vinst som en investering av tid och ansträngning ger och i detta fall kan utbildningen ses som en investeringen. Om avkastningen efter avslutade studier är positiv blir individen mer motiverad av att utbilda sig (Eklund 2017, 50, 217). Den i stort sett garanterade vinsten som följer en examen från yrkeshögskolan motiverar eleverna att välja denna utbildningsväg. Detta rationella ekonomiska tänk är förenligt med statsindividualismen då individualism förutsätter rationalitet. Berggren och Trägårdh skriver att individen i ett samhälle där statsindividualism råder vänder sig till marknaden

för att tillfredsställa sina behov, ekonomisk trygghet och självförverkligande istället för till familjen (Berggren och Trägårdh 2015, 82). Samtidigt blir individen mer beroende av staten och blir lättare att styra (ibid.). Yrkeshögskolans syfte är att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbrist och står under statlig tillsyn. Detta är en statlig insats som syftar till att styra individer mot yrken där det råder brist på kompetens. Att eleverna gärna väljer denna utbildningsväg kan ses som att de låter sig styras av staten. Yrkeshögskolan förenar samhällsnyttan med individens självförverkligande eftersom individen får ekonomisk trygghet samtidigt som kompetensförsörjningen tillgodoses.

Samtidigt som vägledarna pratar varmt om yrkeshögskolan, vars syfte är att tillgodose kompetensförsörjningen, sätter vägledarna sig emot tanken att bedriva vägledning ur ett samhällsperspektiv. Informanterna beskrev vägledning utifrån ett samhällsperspektiv som både otänkbart och inte önskvärt. De ser det som en statlig insats som vägledarna inte ska ha något ansvar för men att deras bidrag är att informera om vilka bristyrken det finns. En informant beskrev att vägledning ur ett samhällsperspektiv i gymnasieskolan skulle förutsätta att vägledarna blev beordrade att arbeta på detta sätt. Informanten menar att detta arbetssätt skulle gå emot de etiska riktlinjerna om att sätta individen i fokus. Dock poängterades det att Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer inte är lagstadgade utan formulerade av vägledarna själva. Som tidigare nämnt blir individen lättare att styra när statsindividualism råder eftersom individen är beroende av staten (Berggren och Trägårdh 2015, 82). Genom politiska åtgärder kan både individer och vägledning påverkas.

5.3 Sammanfattning

Resultatet av vår studie visar att vägledarna har ett arbetssätt där individens intressen står i centrum. Vägledarna utgår ifrån elevens vilja utan att värdera eller styra utifrån andra intressen. I förhållande till spänningsförhållandet mellan individ och samhälle tenderar vägledarna att luta sig mot att vara individens företrädare. Det märks tydligt att vägledarna är påverkade av individualismen genom att sätta individen i fokus. Individualism förutsätter rationalitet, vilket innebär att individer behöver ha tillgång till tillräcklig och rätt information för att kunna göra rationella val. Vägledarna beskriver hur eleverna brister i

kunskap på många områden och att de inte alltid tänker rationellt angående sina pågående utbildningar och framtida utbildningsval. De nämner även att deras mognadsnivå påverkar deras förmåga att vara rationella negativt. Samtidigt är eleverna rationella när de väljer utbildningar inom yrkeshögskolan eller andra yrken där det råder brist på kompetens när de fått information om dessa. Detta bekräftar att information är en avgörande faktor för elevernas förmåga att göra rationella val.

Nyanlända elever har inte samma valfrihet som andra elever då de har krav på sig för att få stanna i Sverige. Dessa elever omfattas inte av det skyddsnät som övriga elever. Här får vägledningen ett annat fokus. Dessa elever väljer huvudsakligen utbildningar och arbeten där kompetensbristen är stor vilket ökar deras chanser att få ett arbete och bli självförsörjande. Enligt TRV innebär det att dessa elever är rationella då de väljer utbildningar och yrken där efterfrågan är stor.

Vägledarna tar avstånd från att bedriva vägledning utifrån ett samhällsperspektiv men pratar samtidigt varmt om yrkeshögskolan. Detta är något motsägelsefullt då yrkeshögskolan är en statlig insats för att råda bot på kompetensbristen i samhället. I frågan om kompetensförsörjningen inom välfärden betonade vägledarna att det inte är deras ansvar - det är samhällets och statens. Det är individen som vägledarna fokuserar på och inte på vad arbetsmarknaden efterfrågar. Vägledarna menar att deras bidrag i kompetensförsörjningen inom välfärden är att ge eleverna information. Arbetet med att ge information skiljer sig åt mellan informanterna vilket kan vara problematiskt. Om eleverna får rätt och tillräcklig information förekommer ingen konflikt mellan individ och samhälle om individen är rationell. Detta eftersom individen då kan göra val som både tillgodoser samhällets behov och individens önskan om ekonomisk trygghet och självförverkligande.

6. Diskussion

I följande kapitel diskuteras resultat i förhållande till tidigare forskning följt av en diskussion om de teoretiska utgångspunkterna. Därefter lyfts övriga reflektioner. Slutligen ges förslag på framtida forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma i gymnasieskolan resonerar angående Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer om att sätta individen i fokus samtidigt som samhället har ett behov av specifik arbetskraft inom välfärden i Sverige idag. Studien visar att vägledarna har ett starkt individfokus där individens intressen och önskemål är i centrum och att vägledarna inte anser sig vara en del av kompetensförsörjningen utan lämnar över det ansvaret till staten. Forskning visar att karriärbegreppet kan ses utifrån olika perspektiv. Ett sätt är att se karriär som en form av självförverkligande och ett annat sätt är som en anpassning efter samhällets behov (Bergmo-Prvulovic 2014, 389). Utifrån vad informanterna uttryckt framstår det som att vägledarna ser karriären ses som en form av självförverkligande. Beroende på vilken kontext vägledningens bedrivs inom får karriärbegreppet olika betydelser. Sverige utmärker sig kulturellt från resten av världens länder genom starka värderingar av självuttryckande, autonomi och självförverkligande (World Values Survey, u.å.). Vägledarnas syn på karriärbegreppet visar på att de kulturella värderingarna i Sverige påverkar vägledarnas arbete och förhållningssätt. Vägledning med individualister bör utgå från personcentrerad vägledning för att individen ska kunna utveckla självkännedom (Hartung et al. 2010, 43). Detta är också så våra informanter beskriver att de arbetar med vägledning.

Både den senaste utredningen från regeringen om vägledning och en undersökning från SKL visar vilka förväntningar det finns på studie- och yrkesvägledningen.

Undersökningarna beskriver hur studie- och yrkesvägledning både är en väg till självförverkligande för individen och som lösning på kompetensförsörjningen (Jutdal 2015, 119; SOU 2019:4, 115-117). Det behöver inte finnas någon konflikt mellan individ och samhälle eftersom de skilda perspektiven kan gå hand i hand. Så länge eleverna får tillräcklig och rätt information får eleverna de förutsättningar de behöver för att göra rationella val som både kan leda till ett självförverkligande för individen och tillgodose samhällets behov. Vår studie behandlar vägledarnas perspektiv och vägledarnas arbete med informationsgivande och arbetsmarknaden vilket kan ses som bred vägledning. Bred vägledning ska bedrivas som hela skolans ansvar och inte vara en uppgift enbart för den enskilde vägledaren. Tidigare studier visar på att den breda vägledningen som hela skolans ansvar aldrig har implementerats (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 6). Ansvaret för denna kunskapsöverföring kan inte läggas på enskilda studie- och yrkesvägledare och de kan därför inte heller beskyllas för kunskapsbristen hos eleverna. I det postmoderna individualistiska kunskapssamhälle vi lever i idag finns oändligt med valmöjligheter. För att en individualist ska kunna vara rationell och rangordna sina alternativ behöver individen information, frågan är vad som är tillräcklig och rätt information. Välfärdssystemet i Sverige är uppbyggt på att individer gör rationella val. Om individerna inte är rationella genom att välja det bästa valet kollapsar hela välfärdssystemet.

6.2 Teoridiskussion

Teorierna vi valt att använda för vår analys sträcker sig utanför den ram av teorier som studie- och yrkesvägledarutbildningen behandlar. De valda teorierna är enligt vår mening relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Både humankapitalteorin och TRV gifter sig väl med statsindividualismen då individualismen förutsätter rationalitet, något som både humankapitalteorin och TRV belyser.

Det man kan ha invändningar emot är synen på människan som enbart rationell. Människan agerar inte alltid rationellt utan är många gånger styrda av känslor och impulser. Detta är också vad som framkommer i kritiken om humankapitalteorin och TRV. Således

individens tendens att inte välja att utbilda sig till yrken där det råder brist på arbetskraft. Ett område som skulle kunna komplettera är psykologin och psykologisk ekonomi. Beteendeekonomisk teori hade kunnat komplettera förståelsen om varför individer gör val som inte är rationella. Även psykologiska teorier som berör människans utveckling hade kunnat ge en djupare förståelse. Detta för att förklara det informanterna också nämner, att det finns en mognadsfaktor som påverkar eleverna i deras val. Det krävs en viss mognad för att agera rationellt, unga människor tenderar att vara mer impulsstyrda då deras hjärnor ännu inte är fullt utvecklade. En annan del av psykologin som skulle vara intressant att beakta är faktorer relaterade till relationer och skam. Individer kan utifrån behov av gemenskap eller anknytning påverkas till att göra val utifrån andras synpunkter och viljor i rädsla av att bli avvisade. Maslows behovstrappa hade även kunnat ge en mer nyanserad analys, inte minst i relation till de nyanlända som har ett ökat trygghetsbehov. Vi har också valt att bortse från sociologiska teorier som behandlar klass, kön och etnicitet. Ett tillägg av dessa teorier skulle emellertid kräva en mer omfattande studie.