Synen på hur väntetiden bör utnyttjas har förändrats Parallellt med att boendet för asylsökande har förändrats har också Parallellt med att boendet för asylsökande har förändrats har också

den verksamhet som erbjuds under väntetiden förändrats. Under 1980-talet var inställningen att vistelsetiden på anläggningarna skulle vara kort och att det därför inte fanns anledning att påbörja någon verksamhet under väntetiden.²¹ En asylsökande hade under denna period inte rätt att arbeta under väntetiden.²²

I takt med att vistelsetiderna blev längre ändrades även inne-hållet i den verksamhet som erbjöds de asylsökande. Statens in-vandrarverk byggde bland annat upp ett system för samhällsinfor-mation samtidigt som utbudet av fritidsaktiviteter och verksamhet riktad till barn blev större. Undervisning i svenska påbörjades redan under tiden på en anläggning och de asylsökande deltog i skötseln av anläggningarna. I mångt och mycket var verksamheten inriktad mot att erbjuda en meningsfull sysselsättning.

I början av 1990-talet förändrades delvis politikens syn på asyl-tidens betydelse och innehållet i verksamheten.²³ Ett bra och effek-tivt mottagandesystem där de asylsökande själva fick ta ansvar ansågs bidra till en snabbare framtida integration i det svenska samhället och underlätta återvändandet för de som inte fick stanna.²⁴ Aktivi-teterna under asyltiden skulle därför både förbereda för ett fortsatt liv i Sverige och för ett återvändande.

År 1992 ändrades regelverket²⁵ så att asylsökande kunde undan-tas från kravet på arbetstillstånd om deras asylärende inte kunde av-göras inom fyra månader. Detta var slutpunkten på en lång dis-kussion om de asylsökandes rätt att arbeta och den passiviserande inverkan som de långa väntetiderna hade.

21 Ds A 1981:11 och Ds A 1983:10.

22 Prop. 1983/84:124.

23 Se till exempel SOU 1992:133 och prop. 1993/94:94.

24 Regeringens skrivelse 1993/94:127.

25 4 § utlänningsförordning (1989:547).

År 2008 infördes krav på att asylsökande skulle uppvisa identi-tetshandlingar eller medverka till att klargöra sin identitet för att kunna undantas från kravet på arbetstillstånd. Denna förändring var en konsekvens av att andelen asylsökande som inte uppvisade identitetshandlingar ökade från 65 procent 1999 till 94 procent 2007.²⁶ År 2010 infördes nuvarande ordning där rätten till undantag från arbetstillstånd är oberoende av om asylärendet bedöms kunna av-göras inom viss tid.

Tidigare anordnades undervisning för asylsökande barn inom ramen för anläggningsverksamheten. Från höstterminen 1993 fick dock asylsökande barn i grundskoleåldern möjlighet till undervis-ning i det offentliga skolväsendet. Vistelsekommunen blev huvud-man för skolverksamheten.²⁷

Den 1 juli 2008 trädde lagen om hälso- och sjukvård åt asylsök-ande med flera²⁸ i kraft som reglerar landstingens skyldigheter att erbjuda asylsökande hälso- och sjukvård samt tandvård. Innan 2008 fanns det särskilda överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting.

Asylsökande barn ska erbjudas samma hälso- och sjukvård som barn som är bosatta i landet. Vuxna asylsökande ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och rådgivning om preventivmedel.

3.2.8 Staten tar över ansvaret för nyanländas etablering År 2010 genomfördes etableringsreformen. Bakgrunden till reformen var att många nyanlända hade haft svårt att etablera sig på arbets-marknaden och i samhällslivet.²⁹

Reformen innebar att staten tog över det samordnande ansvaret för introduktionen av flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga från kommunerna. Genom reformen tog staten också över ansvaret för ersättningen till individen under introduktions-tiden. Det grundläggande syftet med reformen var att åstadkomma en snabbare etablering på arbetsmarknaden genom att sätta arbete i

26 Prop. 2007/08:147.

27 SOU 2009:19.

28 Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera.

29 SOU 2008:58.

centrum för insatserna och genom att ge Arbetsförmedlingen ansva-ret för samordningen av insatserna.

Reformen skulle stärka förutsättningarna för etablering genom att villkora den nyanländes ersättning med aktivt deltagande i eta-bleringsinsatser. Reformen skulle också minska de inlåsningseffekter som gjorde att det inte lönade sig att arbeta för många nyanlända.

Utöver detta skulle reformen öka individens egenmakt genom ökat inflytande och eget ansvar att göra egna val inför framtiden.

Under den tid som etableringslagen med tillhörande förord-ningar har varit i kraft har flera aktörer uppmärksammat att regel-verket för etableringsuppdraget i vissa avseenden är svårt att tillämpa, mindre effektivt och onödigt arbetskrävande att administrera.³⁰ Därtill har andelen individer som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier varit relativt låg, särskilt bland kvinnor, där an-delen har legat på i genomsnitt drygt 20 procent per år under peri-oden 2013–2017. För män har andelen ökat något under samma period, från 35 procent år 2013 till 41 procent år 2017.³¹

Regeringen aviserade 2015 sin avsikt att se över regelsystemet i syfte att minska onödig administration och skapa förutsättningar för en ökad flexibilitet och effektivitet i uppdraget.³² I januari 2018 trädde ett nytt regelverk för vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet i kraft.³³

Syftet med ändringarna är att harmonisera reglerna för nyan-lända invandrare som omfattas av etableringslagen med det regel-verk som gäller för övriga arbetssökande. Harmoniseringen innebär bland annat att materiella bestämmelser om etableringsinsatser och individersättningar för nyanlända i större utsträckning läggs på för-ordningsnivå i stället för i lag, att rätten till etableringsplan tas bort och ersätts med anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Därutöver införs ett proportionerligt åtgärdssystem för nyanlända motsvarande det som i dag gäller för övriga arbetssökande. Hand-läggningen av etableringsersättningen flyttas också från Arbetsförmed-lingen till Försäkringskassan.

30 Riksrevisionen (2015).

31 Arbetsförmedlingen (2016a) och skriftlig uppgift från Arbetsförmedlingen 2018-02-06.

32 Prop. 2015/16:1 utgiftsområde 13.

33 Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.