Hur våldet tar sig uttryck

Det är vanligt förekommande att våldshandlingarna existerar jämsides med varandra och intersekterar vilket leder till upplevelser av att våldet och förtrycket förstärks (Baianstovu et al. 2019). Att de olika formerna av våld pågår parallellt med varandra samt är sammanflätade, är något som samtliga kvinnor beskriver i berättelserna. Nedan återberättar Melissa en av hennes dagar som präglades av våld.

Jag hade en stark bild från en sommardag när jag var fem år: hur pappa, med ett stadigt grepp i min tröja, släpade in mig i mitt rum och sedan slog mig med skärpet på benen och ryggen. Och detta bara för att jag stått och pratat med min barndomskompis bror.

(Delir 2019, ss. 17-18)

I citatet beskriver Melissa hur hon blivit utsatt för fysiskt våld som i detta fall utspelade sig genom misshandel i form av slag med skärp. Fysiskt våld i de hedersrelaterade kontexterna som beskrivs i texterna handlar oftast om att straffa kvinnan. Kvinnan kan straffas för något som tolkas som olydnad eller brott mot familjens normer som anses äventyra familjens heder (Björktomta 2019). En annan våldsform som Melissa beskriver är socialt våld. Det sociala våldet kan ta sig uttryck genom begränsningar av någons rörelse- och handlingsutrymme. Forskning visar att det kan handla om att föräldrarna på olika sätt vill kontrollera kvinnorna och deras sociala liv, exempelvis när det kommer till pojkvänner och vänner (Eldén & Westerstrand 2004; Sedem 2012;

Baianstovu et al. 2019; Schlytter & Linell 2010). Melissa förklarar hur hennes handlingsutrymme begränsades av familjen genom att hon inte fick umgås med vänner vars föräldrar hade en lägre status och maktposition än hennes.

Detta eftersom det ansågs hota familjens heder. Melissa berättar vidare hur hennes föräldrar straffade henne för att de skulle upprätthålla och bevara sin heder samt för att Melissa inte skulle dra skam över familjen. Även i Marias och Shahrazads berättelser beskrivs hur deras sociala liv kontrollerades av deras män genom att de inte fick träffa eller prata med andra män. Maria berättar hur den sociala kontrollen kombinerades med fysiskt och psykiskt våld.

VARFÖR respekterar du mig inte? Dundrade det i mina öron innan jag slog i golvet med en duns. ¨Ditt jävla äckel!¨ Slaget knockade mig medvetslös.

(Omsén & Rashidi 2018, s. 35)

Marias man ville helst att hon skulle vara isolerad från andra människor. Han avlyssnade hennes telefonsamtal, kontrollerade vad hon hade i sin väska och i adressboken. En gemensam erfarenhet av makt och kontroll för Donya, Maria och Shahrazad var att de blev kontrollerade när de gick i skolan genom att deras familjer såg till att de skötte sig och inte hade fel umgänge. Maria uttrycker att hon kände en ständig rädsla över att råka ge något tecken som skulle leda till att hennes man blev arg och utövade fysiskt våld mot henne.

Detta är ett exempel på hur det sociala och fysiska våldet intersekterar i kvinnornas berättelser.

Det psykiska våldet i berättelserna kommer till uttryck genom verbala övergrepp, isolering, tystnad och hot. Vanligt förekommande är emotionell utpressning där kvinnorna påförs känslor av skuld och skam samt utpressas till lydnad och få ett begränsat handlingsutrymme (Björktomta 2019). Detta är något som förekommer i samtliga analyserade självbiografiska berättelser.

Hur det psykiska våldet kan ta sig uttryck framgår av Ahlams berättelse, hon berättar följande om sin mamma:

Hon slutade prata med mig och gav mig bara order om det mest nödvändiga hon ville att jag skulle göra. Hon slutade fråga vad jag ville ha till lunch. Hon kallade inte ens på mig när hon dukat bordet till middag.

(Wallin 2019, s.144)

Ahlam beskriver att hon efter att ha brutit mot en hedersnorm blivit isolerad i kombination med att hon frystes ut. Ahlam blev ständigt bemött av sin mamma med tystnad och ignorans – som om hon inte existerade (Wallin 2019). Likt Ahlam beskriver Shahrazad hur hon blev isolerad i hemmet, hennes man ville ha fullständig kontroll över henne när han inte var hemma.

Vid ett tillfälle hade han satt en tändsticka mellan dörren och dörrkarmen för att se till att Shahrazad inte hade öppnat dörren. Trots att hon inte öppnat dörren hade tändstickan ramlat i golvet. Reaktionen från mannen blev stark:

Jag ser att någon varit här! Om du varit med någon annan ska jag slakta dig som ett lamm och torka golvet med ditt ansikte. Om jag inte gör det själv, betalar jag någon för att göra det. Det svär jag på!

(Shahrazad 2011, s.20)

Den ständiga kontrollen i form av isolering och frihetsberövande var något som dagligen skedde i Shahrazads liv. När Shahrazad och hennes man flyttade in i sin nya enrumslägenhet fick hon tydliga instruktioner om att inte befinna sig i närheten av fönstret eller dörren. Vilket innebar att hon inte ens var fri i sitt eget hem. För att Shahrazads man skulle få makt och kontroll ville han inte att hon skulle integreras i det svenska samhället vilket innebar att hon fick tjata sig till att få börja studera svenska. Att Shahrazad ville lära sig svenska var inte en tillräckligt bra anledning enligt hennes man, hon använde därför sig av studiebidraget som argument för att få studera – då det kunde bidra till deras ekonomi. Varken studiebidraget eller hennes lön såg hon dock aldrig till, pengarna tog hennes man hand om i ett utövande av ekonomiskt våld. Den ekonomiska kontrollen var även något som Melissa beskriver då hennes far genom hot och tvång tog hand om de pengarna hon tjänade. Trots att hon hade flytt hemmet hade han fortfarande makten över henne och hennes ekonomi.

Hans kontroll över pengarna skulle ses som ett straff och som betalning för det hon utsatt familjen för. Den ekonomiska begränsningen av kvinnor i hederskontexter är något Björktomta (2019) belyser i termer av ekonomiskt våld. Det innebär tex att kvinnor inte får ta ansvar över sin ekonomi utan måste be sin man om lov för att få pengar (Eriksson & Ulmestig 2017).