Vård vid akutsjukhus

Möjlighet finns för vårdgivare att ansöka om godkännande att bedriva verksam-het inom vårdval förlossning. En översyn av förfrågningsunderlaget inklusive ersättningsmodell och -nivå genomförs under 2013 för fortsatt utveckling under 2014.

Redan under graviditeten ska MVC hitta kvinnor som befaras få nedstämdhet i samband med förlossningen genom strukturerade frågor via ett EPDS-formulär (Edinburgh Postnatal Depression Scale). Under 2011 till 2013 togs ett nytt regi-onalt vårdprogram fram Psykisk sjukdom i samband med graviditet, förloss-ning och spädbarnstid. Vårdprogrammet börjar implementeras under 2013 för att utvärderas under 2014.

Under 2014 fortsätter Stockholms läns landsting arbetet med kunskapscentrum om våld i nära relationer. Inom ramen för kunskapscentrums verksamhet kommer även det tidigare Handlingsprogrammet för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor att omarbetas. Det nya handlingsprogrammet ska omfatta allt våld i nära relationer och inkludera samtliga berörda målgrupper. Det omarbetade handlingsprogrammet väntas bli klart under 2014.

Hedershuset (ORIGO) som startas första kvartalet 2013 inom ramen för Opera-tion Kvinnofrid är en samverkan mellan Länsstyrelsen, Länspolisen, Stock-holms län landsting, StockStock-holms stad och Kommunförbundet StockStock-holms län (KSL). ORIGO är en gemensam resurs för frågor som rör hedersrelaterat våld och ska vända sig till åldersgruppen 13 till 26 år. Under 2014 kommer verksam-heten att följas för att se vad som behöver utvecklas i det uppdrag som hälso- och sjukvården har.

5.9 Somatisk specialistvård

5.9.1 Vård vid akutsjukhus

Nya Karolinska Solna kommer att ha en central roll i ett nationellt och regionalt akademiskt sjukvårdssystem. Den högspecialiserade vården i länet ska i största möjliga mån koncentreras till Nya Karolinska Solna. Sjukvårdsuppdraget kom-mer att omfatta specialiserad och högspecialiserad vård och vara relaterat till sjukhusets forsknings- och utbildningsuppdrag och i huvudsak ansvara för landstingets riks- och regionsjukvård. Akutmottagningen ska vara utformad efter sjukhusets högspecialiserade uppdrag. Innehållet i vården vid Nya Karo-linska Solna kommer att fastställas i avtal och ägardirektiv.

Starka samband måste upprättas mellan Nya Karolinska Solna och sjukvårdssy-stemet i övrigt för att kunna skapa en god hälso- och sjukvård i nätverkssjuk-vården. Nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset i Solnas bassjukvård och specialiserade vård kommer till del överföras till övriga akutsjukhus i länet.

Akutsjukhusens verksamheter koncentreras i sin tur till hälso- och sjukvård som kräver dess kompetens och resurser. Den hälso- och sjukvård som inte behöver akutsjukhusens resurser överförs till den öppna somatiska specialistsjukvården.

NKS förändrade uppdrag med anpassad akutmottagning kommer att medföra att Danderyds sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset kommer att få förändrade uppdrag med en förskjutning mot mer akutvård, vilket kom-mer att leda till ökade uppdrag inom ett flertal olika specialiteter. Under 2013 och 2014 kommer både beslut fattas om var den elektiva vård som flyttas från nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset i Solna ska bedrivas, samt överfö-ring av vården till utpekade vårdgivare att inledas.

Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus utvecklas till integrerade verksamheter med akutsjukvård och öppen specialistvård med geriatrik och palliativ vård.

Detta skapar förutsättningar för att få till bättre vårdprocesser och en god sam-ordning med kommunal vård och omsorg. Det pågår utredning rörande den högspecialiserade ögonsjukvårdens placering i anslutning till Nya Karolinska Solna, vilket kommer påverka S:t Eriks Ögonsjukhus uppdrag. Beställningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset och de övriga akutsjukhusen kommer un-der 2014 att anpassas till respektive akutsjukhus framtida profil, verksamhets-innehåll och volym i enlighet med inriktningen i Framtidsplanen.

Andelen dagkirurgi bedöms kunna öka, både inom och utanför akutsjukhusen.

Dagkirurgi är resurseffektivt och medverkar till ett bättre utnyttjande av sluten-vårdsplatser. Incitament införs, tidigast från 2013, för att öka andelen dagkirur-gi/dagvård på akutsjukhusen för de patienter som av olika skäl kräver akutsjuk-husets resurser.

5.9.2 Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus

Befolkningsökningen och utflyttningen av vård från akutsjukhusen innebär att den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen behöver byggas ut för att klara framtida behov. Den viktigaste strategin, för att föra ut hälso- och sjukvård från akutsjukhusen, är ett fortsatt införande av vårdval inom de somatiska spe-cialiteterna, såväl inom öppen- såväl slutenvård.

Vilken vård som kommer att flyttas ut från akutsjukhuset inom opererande och medicinska specialiteter blir beroende av de förutsättningar som skapas. Olika sjukhus kan i sammanhanget ges speciella profiler och inriktas särskilt mot till exempel geriatrisk eller psykiatrisk vård, internmedicin med diabetes, ortope-di/kirurgi, smärta och smärtrehabilitering eller gynekologi.

Profilering av hälso- och sjukvården vid sjukhusen är en förutsättning för att bedriva utbildning och forskning vid dessa sjukhus. Traditionellt sett har en stor del av utbildning och forskning skett vid akutsjukhusen och framförallt vid Ka-rolinska Universitetssjukhuset. Genomförandet av Framtidsplanen förutsätter att hela hälso- och sjukvården engageras i forskningen och i utbildningen av

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher

Utvecklingsarbetet med att införa aktiv hälsostyrning med vårdcoacher fortsät-ter under 2014. Syftet är att bättre tillgodose vård- och omsorgsinsatser hos pa-tienter med komplexa och omfattande vårdbehov. Det forskningsinriktade ut-vecklingsarbetet under 2014 syftar till att utvärdera långtidseffekter av aktiv hälsostyrning med vårdcoach både ur ett patientperspektiv och utifrån effekter på hälso- och sjukvårdssystemet. Samtidigt utökas identifieringen av eventuella nya målgrupper samt antalet deltagande patienter i befintliga målgrupper. Lika-så fortsätter utvecklingen av vårdcoachtjänstens innehåll och dess organisation samt hur konceptet aktiv hälsostyrning ska integreras i Framtidsplanen och användas i styrningen av framtidens hälso- och sjukvård.

5.10 Prehospital vård och akut omhänderta-gande

Verksamhetsinnehållet vid Nya Karolinska Solna och den övriga strukturen för akut omhändertagande fortsätter att preciseras. Inom ramen för arbetet med Framtidsplanen ska den prehospitala styrningen utvecklas i syfte att stödja Nya Karolinska Solnas och övriga vårdgivares uppdrag. Den åtgärdsplan som tas fram för att förbättra patientsäkerheten och omhändertagandet av patienterna på akutmottagningarna genomförs.

En viktig åtgärd för att förbättra den prehospitala styrningen är att skapa en enkel och överskådlig vårdstruktur för akut omhändertagande. Utveckling av telefonrådgivningsfunktioner, e-hälsotjänster för invånare och patienter och andra typ av tjänster som kan tillhandahållas via 1177 Vårdguiden och Mina vårdkontakter är en andra viktiga delar i utvecklingen av den prehospitala styr-ningen.

Ett nytt system och utrustning för journalföring samt EKG-undersökningar är under införande inom ambulanssjukvården. De nya möjligheter som därmed skapas samt nytt avtal för tjänsten av dirigering och prioritering, ska utnyttjas.

En viktig del av uppdraget är att säkerställa patientsäkra bedömningar och diri-gering av hög kvalitet. Under 2014 fortsätter utvecklingen av ambulanssjukvår-den med inriktningen mot ökad andel direktintag till geriatrik och andra alter-nativa vårdenheter, samt utveckling av direktintag på avdelning på akutsjukhus.

Under november 2014 kommer kapaciteten att utökas med ytterligare tre am-bulanser. Sammanlagt innebär detta en förstärkning av kapaciteten under 2013 och 2014 med tio nya ambulanser.

Akut omhändertagande

Inom ramen för arbetet med Framtidsplanen pågår ett utvecklingsarbete med syfte att utveckla strukturen för det akuta omhändertagandet. Utgångspunkten är den kommande anpassade akutmottagningen vid NKS. Uppdraget kommer att innebära betydligt mindre volymer än idag. Med hänsyn till den kommande befolkningsökningen är det nödvändigt att de övriga akutsjukhusens akutmot-tagningar dimensioneras och fokuseras på dem som behöver akutsjukhusens

resurser. Patienterna måste informeras och stödjas att söka andra alternativ.

Akutsjukhusen behöver bygga upp särskilda spår med ett anpassat, mera re-surssnålt, omhändertagande för sökande som har en polikliniskt åtgärdbar akut sjukdom eller skada.

För att styra patientströmmarna för akut omhändertagande till annan vård än vid akutsjukhus behövs kraftfulla förändringar. Målet är en struktur som är tydlig och begriplig för vården, för patienterna och för allmänheten.

5.11 Cancervård

Stockholms läns landstings cancerplan för åren 2013 till 2015 ska säkerställa att målen i den nationella cancerstrategin uppnås inom angiven tid. Den regionala cancerplanen inriktas på tre huvudsakliga områden: patientens perspektiv med jämlik, effektiv vård av högsta kvalitet, utbildning och kunskapsstyrning samt väl sammanhållna patientprocesser.

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och tidig upptäckt av can-cer är en del av cancan-cerplanen. När det gäller screening sker en successiv utveck-ling genom att fler personer inkluderas i screeningprogrammen och känsligare testmetoder införs. Det projekt som arbetar för bildandet av ett diagnostiskt centrum fortsätter under 2014.

Ett av de övergripande målen i cancerplanen är att utveckla väl sammanhållna patientprocesser där alla patienter med behov får en individuell vårdplan, stöd från kontaktsjuksköterska samt tillgång till rehabilitering. De processledare för tumörspecifika och övergripande processer som tillsatts under 2012 fortsätter sitt arbete. Olika lösningar kommer att provas i projektform för att förbättra de tumörspecifika vårdprocesserna inom cancerområdet. Ett exempel är vårdpro-cessen för barncancer, där en uppföljningsmottagning för seneffekter¹⁰ ska ut-redas under 2013 inför en eventuell start 2014. Arbetet inom ramen för bröst-cancerprocessen och 4D-projektet (se avsnitt 4.8) bildar modell för resten av vårdprocessarbetet. Analysen inkluderar samtliga av de viktigaste aspekterna inom bröstcancervården som kvalitet, effektivitet, tillgänglighet, kompetensför-sörjning och FoUU. Målet är att föreslå en framtida struktur för mer samordnad styrning och organisation av bröstcancervården i Stockholms län. Kontaktsjuk-sköterskefunktionen utvärderas under 2013 och resultaten implementeras un-der 2014.

Utveckling av övergripande processer inom cancerområdet innefattar bland an-nat utveckling av IT-stöd och -system för att underlätta för patienterna, telefon-rådgivningstjänst och palliativa konsultteam.

5.12 Övriga områden

Läkemedel

Läkemedelsarbetet inom Stockholms läns landsting bygger på kvalificerad vär-dering av läkemedel och spridning av kunskap som kombineras med ekonomis-ka incitament för bästa resultat mätt i kvalitet och kostnadseffektivitet.

Utgångspunkten för läkemedelsarbetet är Läkemedelsstrategi för Stockholms läns landsting 2013-2017. I läkemedelsstrategin betonas vikten av att identifie-ra och ageidentifie-ra mot underbehandling och ojämlik vård. Under 2014 görs en sär-skild satsning på att utveckla och implementera en process där Stockholms läns läkemedelskommitté och dess expertråd identifierar terapiområden där under-behandling och ojämlik vård är särskilt prioriterade att åtgärda. Processen ska också inkludera aktiviteter som till exempel kompetensutveckling för att påver-ka förskrivarna. En satsning görs även på att förbättra tillgången till strukture-rade vårddata för att följa upp effekt och säkerhet med läkemedelsbehandlingen oavsett var patienterna vårdas.

I läkemedelsstrategin betonas vidare vikten av patientens medverkan för att nå en mer ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning. Under 2014 analyseras de områden där följsamhetsproblem är störst, och följsamheten förbättras ge-nom aktiviteter som ökar patientens medverkan i läkemedelsbehandlingen.

Den förändrade hälso- och sjukvårdsstrukturen som genomförandet av Fram-tidsplanen innebär ställer krav på utveckling av stödstrukturer kring läkemedel.

En särskild satsning görs för att utveckla strukturer för kommunikation om evi-densbaserad kunskap om läkemedelsbehandling. När specialiserad vård flyttas ut från akutsjukhusen till andra vårdgivare måste det också säkerställas att lä-kemedelsförsörjningen fungerar på dessa sjukhus.

En statlig utredning har föreslagit att landstingen bör ha möjlighet att överens-komma med läkemedelsföretag om uppföljning, utvärdering och rabatt för vissa läkemedel. Under 2014 kommer en särskild satsning att genomföras för att kla-ra av det uppdkla-raget.

Kostnadsansvaret för läkemedel utvecklas och tydliggörs i avtalen med vårdgi-varna. Regelbunden uppföljning av effekter och bieffekter av kostnadsansvaret genomförs.

För att ge förskrivaren bästa möjliga förutsättningar vid val av läkemedelsbe-handling fortsätter utvecklingen av förskrivarstöd under 2014.

Medicinsk service

Under 2014 planeras för införande av vårdval inom klinisk neurofysiologi och gastro-intestinal endoskopi. Verksamheterna har koppling till det planerade införandet av vårdval inom neurologi och gastro-enterologi och en samordning

kommer därför att ske. Även inom andra områden, bland annat klinisk fysiolo-gi, påbörjas utredning om införande av vårdval. Inom klinisk laboratoriemedi-cin och medilaboratoriemedi-cinsk röntgen påbörjas arbetet med förberedelse inför nya avtal från och med 2016. Även här kommer förutsättningarna för att införa vårdval att prövas.

Inom ramen för Kömiljarden fortsätter arbetet med att följa ledtider inom me-dicinsk service i syfte till att förbättra vårdflöden och korta vård- och väntetider.

Utvecklingen av IT -stöd inom framför allt medicinsk röntgen och klinisk labo-ratoriemedicin fortsätter, för att därigenom få möjlighet till snabbare och säkra-re flöden mellan säkra-remittent och utförande enhet av medicinsk service.

I takt med införandet av vårdval inom olika delar av hälso- och sjukvården fort-sätter överföringen av kostnadsansvar för medicinsk service till medicinskt an-svarig vårdgivare.

Habilitering

En satsning på att ge habiliteringens målgrupper ökad tillgång till jämlik vård genomförs under 2014. Inom ramen för satsningen kommer övriga verksamhe-ter inom hälso- och sjukvården informeras om målgruppens särskilda behov.

Utvecklingen inom habiliteringen ska ha fortsatt fokus på att göra brukarna del-aktiga i sin habilitering. Insatserna ska ges i samverkan med andra berörda vård- och omsorgsgivare. Vidare utreds en utvidgning av målgruppen för habili-tering.

Habilitering för personer med flerfunktionsnedsättning och för dem med för-värvad hjärnskada ska utvecklas ytterligare. En koordinator/lots för personer med förvärvad hjärnskada permanentas och en koordinator/lots för personer med flerfunktionsnedsättning inrättas.

Habiliteringen har ett fortsatt stort inflöde av personer som har fått diagnosen ADHD och/eller ett autismspektrumtillstånd. En fortsatt satsning och utveck-ling av habiliteringen för att tillgodose målgruppens behov av individuella insat-ser görs.

Tre upphandlingar med planerad avtalsstart 2014 genomförs under 2013. En volymökning kommer att ske på grund av stor efterfrågan på vårdtjänsterna.

Under 2014 startar Sundbybergs kommun och Upplands Bro kommun språk-förskolor med logopedstöd från Stockholms läns landsting.

Rehabilitering och sjukskrivning

vara sammanhållen från skade- eller sjukdomstillfället till ett stabilt funktions-tillstånd, vilket innebär att samverkan måste stärkas och respektive vårdgivares uppdrag klart definierat. Dessa faktorer ska fortsättningsvis beaktas i uppdra-gen.

I översynen av rehabilitering inom Framtidsplanen framgår också ett behov av att i framtiden utöka uppdraget avseende specialiserad rehabilitering i sluten vård efter vård på akutsjukhus. En sådan förstärkning skulle förutom den direk-ta patientnytdirek-tan även kunna vara ett effektivt sätt att avlasdirek-ta akutsjukhusen.

Avtalstiden för de tidigare upphandlade avtalen inom specialiserad rehabiliter-ing löper till och med den 31 december 2013 med möjlighet till två års förläng-ning. Förfrågningsunderlag utarbetas inför ett ställningstagande om förnyad upphandling alternativt införande av vårdval för akut specialiserad rehabiliter-ing.

För personer med långvarig smärta och psykisk ohälsa kommer vårdval att infö-ras. Ryggcentrums verksamheter kommer fasas ut i takt med att vårdvalet in-förs. Resultat från projektet KBT och arbetsåtergång i primärvården ska integ-reras i ordinarie uppdrag.

Vårdval för primärvårdsrehabilitering och specialiserad sjukgymnastik kommer att följas upp under 2013 framförallt avseende effekterna på tillgänglighet till rehabilitering, följsamhet till det prioriterade uppdraget (hemrehabilitering) och det utökade uppdraget för neuroteamen. Utifrån resultatet av uppföljningen införs vid behov justeringar i förfrågningsunderlaget 2014.

Under 2014 intensifieras insatserna utifrån de överenskommelser som reger-ingen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tecknat om sjukskriv-ningsprocessen. Kompetensutveckling i försäkringsmedicin, handläggningsru-tiner för en jämställd sjukskrivningsprocess och införandet av elektroniska sjuk-intyg fortsätter. Nya satsningar är till exempel webbaserad lärplattform och in-teraktivt elektroniskt beslutsstöd vid läkarintyg. Landstinget deltar i den natio-nella utvecklingen av elektroniska intygstjänster.

Förskrivning av hjälpmedel

En omarbetning av Hjälpmedelguiden kommer att genomföras. Hjälpmedels-guiden införlivas även i VårdgivarHjälpmedels-guiden.

För att få en likartad hantering av alla hjälpmedel ska en utredning genomföras för att undersöka om hörselhjälpmedel kan överflyttas till hjälpmedelscentrals-verksamheten.

Utvecklingen av hjälpmedel inom områdena kognition och kommunikation har medfört att hjälpmedlen blivit mer tekniskt avancerade. Som resultat av en genomförd översyn av hjälpmedelsverksamheten kommer en länsövergripande hjälpmedelscentral för dessa områden att startas 2014. Vissa synhjälpmedel, framförallt databaserade synhjälpmedel, inkluderas också i verksamheten.

Nya avtal för ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet, hjälpmedelscentral för medicinteknisk apparatur i hemmet samt hjälpmedelscentraler för rörelse-hjälpmedel med mera startar under 2014.

Avtal om hjälpmedelsverksamhet för förbrukningshjälpmedel har förlängts till och med den 31 december 2014. En upphandling av verksamheten genomförs under 2014. Avtalsstart planeras till den 1 januari 2015.

Hälso- och sjukvård för asylsökande

Antalet asylsökande i Stockholms län minskar, en av orsakerna är bristen på bostäder. Trots minskningen av antalet asylsökande ökar sjukvårds- och tand-vårdsbehovet eftersom de asylsökande kommer från länder där befolkningen inte har tillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård. Arbetet för att underlätta de administrativa rutinerna runt målgruppen fortsätter. Samverkan sker med Mi-grationsverket och andra landsting.

Hälsokommunikatörernas insatser fortsätter i några av länets kommuner. Målet är att ytterligare kommuner ska välja att delta och att antalet språk som erbjuds ska öka. Arbetet följs och utvecklas fortlöpande utifrån behovet hos kommuner-na.

Tandvård

Sedan 2003 ersätts tandvården för barn och ungdomar med en områdesdiffe-rentierad ersättning efter förväntat vårdbehov – tandvårdspeng med vårdbe-hovstillägg. Syftet med att införa ett vårdbehovstillägg var att ge vårdgivare i länet ekonomiska förutsättningar att ge vård på lika villkor och därmed minska bortfallet i områden med sämre tandhälsa. Dessa syften har till stor del upp-nåtts. En översyn genomförs med syfte att klargöra om nuvarande vårdbehovs-indelningen fortfarande speglar skillnaderna i tandhälsan.

Under 2013 startas ett projekt inom barn och ungdomstandvården där 13-åriga barn med stort vårdbehov kommer att följas till och med 19 års ålder med avse-ende på tandhälsoutvecklingen. Ett av syftena är att bedöma om den vård som utförts varit adekvat i förhållande till behoven.

Tolkverksamhet Språktolkverksamhet

Under 2013 implementeras den beställningsportal som utvecklats för att skapa en mer effektiv beställnings - och faktureringshantering. Genom införandet av beställningsportalen ökar möjligheterna att följa upp verksamheten. Fokus 2014 blir att följa upp utfallet av portalen, effekter på kostnader och tillgänglighet

bättrad ersättningsmodell som stärker möjligheten till auktoriserad språktolk inom hälso- och sjukvården.

Tolk för personer med dövhet, dövblindhet och hörselnedsättning Efterfrågan av tolk för personer med dövhet, dövblindhet och hörselnedsättning har ökat under en längre tid. Under 2014 kommer förvaltningen att följa upp att tolkverksamhetens kapacitet anpassas till efterfrågat behov.

6 Miljöarbete i hälso- och sjukvården

I enlighet med målen i landstingets miljöprogram Miljöutmaning 2016 höjs suc-cessivt miljökraven i vårdavtalen. Det gäller bland annat nyttjande av förnyelse-bart bilbränsle, energi- och kemikalieanvändning samt avfallshantering. Insat-ser genomförs för att begränsa miljöbelastningen från läkemedel inklusive kli-matpåverkande medicinska gaser.

En ny krav- och ersättningsmodell för miljö utvecklas successivt för att imple-menteras i avtalen med akutsjukhusen från och med 2016. Den innebär att in-satserna följs upp och preciseras kontinuerligt under året i nära samarbete med sjukhusen. Effekten blir att nyckeltal stegvis utarbetas vilket ökar en konkur-rensneutral bedömning av miljöprestanda. Sjukhusens miljöbelastning förvän-tas därmed att minska på sikt. De nya adekvata nyckeltalen kan även överföras till avtal med andra vårdverksamheter. För att stimulera vårdgivarna till att be-driva ett aktivt miljöarbete finns det i vårdavtalen ett ekonomiskt incitament som motsvarar 0,5 procent av ersättningen. En särskild ekonomisk påföljd är kopplad till krav på destruktion av lustgas.

Särskilda ansträngningar görs för att minska miljöbelastande halter av läkeme-delsubstanser i naturen. Ett nytt nationellt miljöbedömningssystem, som utar-betas i samverkan med bland andra Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Tand-vårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Sveriges Kommuner och

Särskilda ansträngningar görs för att minska miljöbelastande halter av läkeme-delsubstanser i naturen. Ett nytt nationellt miljöbedömningssystem, som utar-betas i samverkan med bland andra Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Tand-vårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Sveriges Kommuner och