1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Handläggare:
Gunilla De Geer
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-06
Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, p 3
HSN 1211-1415
Budgetunderlag för 2014 samt planering för 2015-2016
Ärendebeskrivning
Föreliggande ärende utgör förslag till Underlag till budget 2014 och plane- ring för 2015 till 2016 för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Förslaget till bud- getunderlag för Hälso- och sjukvårdsnämnden är upprättat inom ramen för Landstingsstyrelsens direktiv från juni 2012. Förslaget till budgetunderlag framgår närmare av bilagd promemoria med redovisning av ekonomiska förutsättningar samt strategiska frågor och utvecklingslinjer.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-03-06
Promemoria Underlag till budget 2014 samt planering 2015 – 2016
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta
att överlämna budgetunderlag 2014 och planering för 2015 till 2016 till Landstingsstyrelsen
att godkänna förslaget till investeringsplan 2014 – 2018 för Hälso- och sjukvårdsnämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna
att godkänna Hälso- och sjukvårdsdirektörens avrapportering gällande uppdrag från Landstingsfullmäktige såsom anpassning av vårdavtal och utveckling av ersättningssystem och vårdvalsmodeller, utveckling av specialiserad vård utanför akutsjukhusen, utbyggnad av geriatriska vårdplatser, översyn av strukturen för rehabilitering, planering av psykiatrins behov av framtida och andra slutenvårdsenheter, utveck- ling av vårduppdragen för stödjande vård, prehospital styrning och akutsjukhusens barnklinker samt tillsammans med kommuner och andra medaktörer undersöka alternativa lösningar på lokaler för sjukhus
2 (3)
TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1211-1415
att överlämna rapporteringen som underlag till Landstingsstyrelsens redovisning av åtgärder i arbetet med Framtidsplanen för behandling i budgetärende till Landstingsfullmäktige
att omedelbart justera beslutet
Förvaltningens motivering till förslaget
Föreliggande förslag avser Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetunderlag för 2014 och planering för 2015 till 2016. Enligt direktiven från landstings- styrelsen omfattar Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2014 totalt 49 122 miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läke- medel för länets drygt två miljoner invånare. Hälso- och sjukvårdsnämn- dens uppdrag utförs främst genom upphandlade avtal med privata vårdgi- vare och vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare.
Landstingsfullmäktige har beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjukvården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjuk- vården i länet. Dessutom ska medborgarna och patienterna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet.
Vid sitt sammanträde den 14-15 juni 2011 fastställde Landstingsfullmäktige inriktningen för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting genom antagandet av Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Framtids- planens inriktning bekräftades återigen vid budgetfullmäktige den 12-13 juni 2012 samtidigt som Hälso- och sjukvårdsnämnden gavs nya uppdrag för genomförandet av Framtidsplanen. I budgetunderlaget avrapporteras det arbete som hittills har genomförts samt förslag till vårdutbudskarta för den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län.
Budgetutrymmet enligt Landstingsstyrelsens direktiv innebär en ökning med 3,0 procent eller 1 422 miljoner kronor jämfört med 2013 års budget.
En riskanalys med en framskrivning av medelsbehovet 2014 utifrån prisök- ningar, befolkningsökningar, medicinsk utveckling samt kostnadsökningar för beslutade eller kända förändringar pekar på ett medelsbehov motsva- rande en kostnadsökning på 4,5 procent.
Förvaltningen bedömer att delar av skillnaden i riskanalysen mot budget- ramen kan hanteras genom att inte göra prisuppräkningar för befintlig verksamhet, till exempel för vårdvalsområden som startat under de senaste åren och för verksamheter i övrigt där prisjusteringar inte redan är fast-
3 (3)
TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1211-1415
de beräknade kostnadsökningarna inte kommer att få fullt genomslag eller kommer att kunna balanseras med lägre kostnader i andra delar.
Beräkningarna ger dock vid handen att för en ekonomi i balans 2014 kom- mer riktade effektiviseringsuppdrag krävas som ger kostnadsminskningar.
Under 2013 bör Hälso- och sjukvårdsnämnden eftersträva att ha en eko- nomistyrning som är i överensstämmelse med de tilldelade ramarna för 2014 och i nivå med det långsiktiga ekonomiska utrymmet.
Budgetunderlaget innehåller vidare ett förslag till investeringsplan för ut- veckling av hälso- och sjukvården för 2014 till 2018 omfattande cirka 17 miljarder kronor.
Den övergripande inriktningen för 2014 (2015- 2016) är att fortsätta ge- nomförandet av den förändrade hälso- och sjukvårdsstrukturen i enlighet med Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Utöver detta vill Hälso- och sjukvårdsförvaltningen särskilt lyfta fram följande prioriterade utvecklings- områden:
- Förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården genom fortsatta satsningar på förkortande av väntetider till besök och behandling
- Förbättra patientsäkerheten med målsättningen att inga patienter ska drabbas av vårdskador
- Fortsatt samarbete med länets kommuner kring överföring av ansvaret för viss hemsjukvård
- Utveckla styrningen av hälso- och sjukvården bland annat genom fram- tagande av ny styrmodell för akutsjukhusen
- Stärka det hälsofrämjande arbetet bland annat genom öppnande av nya specialistmottagningar för goda levnadsvanor
- Utveckla cancervården i enlighet med beslutad cancerstrategi
- Utreda nya vårdvalsområden samt genomföra redan beslutade vårdval, samt genomföra ett antal beslutade upphandlingar enligt LOU
Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör
Henrik Gaunitz
Avdelningschef
BUDGETUNDERLAG FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2014 samt planering för 2015-2016
Inledning
Detta budgetunderlag har utarbetats utifrån de budgetdirektiv för 2014 som Landstingsfullmäktige fastslog i Mål och budget 2013 med planår 2014 till 2015 för Stockholms läns landsting vid sitt sammanträde den 12 till 13 juni 2012.
Av central betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län under de närmaste åren är det beslut som Landstingsfullmäktige fattade vid sammanträdet i juni 2011 och som sedan bekräftades vid Landstingsfullmäkti- ges sammanträde den 12 till 13 juni 2012 beträffande fortsatt inriktning för Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Genom detta beslut har inrikt- ningen för den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen i Stockholms län lagts fast och är därmed styrande för inriktningen av underlag till budget.
Innehållsförteckning
1 Mål och uppdrag för hälso- och sjukvården ... 6
1.1 Lång- och kortsiktiga mål ... 6
2 Befolkningsutveckling och vårdbehov ... 9
2.1 Befolkningstillväxt ... 9
2.2 Behovsanalys ... 9
3 Framtidsplan för hälso- och sjukvården ... 11
3.1 Uppdraget ... 11
3.2 Programarbete ... 11
3.3 Målbilder ... 11
3.4 Nätverkssjukvården i framtiden ... 12
3.5 Effektiviseringsområden för att möta behoven ... 13
3.6 Förutsättningar och vårdutbudskartan ... 15
4 Styrning av hälso- och sjukvården ... 17
4.1 Effektiv hälso- och sjukvård ... 17
4.2 Patientens möte med hälso- och sjukvården ... 17
4.3 Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nätverk – ändamålsenlig informationshantering ...18
4.4 Hälso- och sjukvårdsuppdragen ska bygga på kunskap ... 19
4.5 Hälso- och sjukvårduppdragen baseras på avtal ... 19
4.6 Jämförelser av kvalitet ... 21
4.7 Avtalsuppföljning ... 22
4.8 Utveckling ... 22
5 Inriktning 2014 (2015-2016) för utveckling av hälso- och sjukvården... 23
5.1 En tillgänglig vård för alla invånare ... 23
5.2 Patientsäkerhet... 24
5.3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd ... 25
5.4 Husläkarmottagningar ... 26
5.5 Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar ... 27
5.6 Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom ... 28
5.7 Hälso- och sjukvård för äldre ... 29
5.8 Hälso- och sjukvård för kvinnor ... 30
5.9 Somatisk specialistvård ... 31
5.9.1 Vård vid akutsjukhus ... 31
7 Verksamhetens ekonomi ... 41
7.1 Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt ... 41
7.1.1 Budget per verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt ... 43
7.2 Riskanalys ... 44
7.3 Investeringar ... 45
7.3.1 Hälso- och sjukvården ... 45
7.3.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden ... 48
7.4 Framtidens hälso- och sjukvård – kostnader ... 49
8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ... 52
Bilageförteckning
Bilaga 1 Översikt omvärldsbevakning
Bilaga 2 Översikt upphandlingar enligt LOU och LOV Bilaga 3 Investeringar i sjukvården 2014 - 2018
Bilaga 4 Nya investeringsobjekt över 100 miljoner kronor Bilaga 5 Budgeterad resultaträkning 2014-2016
Bilaga 6 Landstingsfullmäktiges uppdrag till Hälso- och sjukvårdsnämnden från budgetfullmäktige i juni 2012
Sammanfattning
Föreliggande förslag avser Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetunderlag för 2014 och planering för 2015 till 2016. Enligt direktiven från landstingsstyrelsen omfattar Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2014 totalt 49 122 miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel för länets drygt två miljoner invånare. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utförs främst genom upphandlade avtal med privata vårdgivare och vårdavtal med lands- tingsdrivna vårdgivare.
I Stockholms län bor cirka 22 procent av landets befolkning. Antalet invånare uppgick till cirka 2 127 000 individer per den sista december 2012. Under de kommande åren förväntas befolkningen öka med cirka 1,6 procent per år.
Landstingsfullmäktige har beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjuk- vården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i länet. Dessutom ska medborgarna och patienterna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet.
Genomförandet av Framtidsplan för hälso- och sjukvården är ett arbete som bedrivs i flera faser utifrån fastställda målbilder för 2015 och 2025. I den fram- tida hälso- och sjukvården arbetar vårdens olika verksamheter i nätverk runt patienten med hela sjukvårdsuppdraget, såväl kring förebyggande insatser, kli- nisk verksamhet, forskning och utbildning. Vården utvecklas närmare invånar- na vid sjukhus där det finns mottagningar och dagvård inom specialistsjukvår- den och i vissa fall vårdplatser som erbjuder slutenvård. Utvecklingen av hälso- och sjukvårdens struktur med förändring av vårdvolymer på en översiktlig nivå beskrivs i en vårdutbudskarta.
Budgetunderlaget innehåller vidare ett förslag till investeringsplan för utveck- ling av hälso- och sjukvården för 2014 till 2018 omfattande cirka 17 miljarder kronor.
Budgetutrymmet enligt Landstingsstyrelsens direktiv innebär en ökning med 3,0 procent eller 1 422 miljoner kronor jämfört med 2013 års budget. En risk- analys med en framskrivning av medelsbehovet 2014 utifrån prisökningar, be- folkningsökningar, medicinsk utveckling samt kostnadsökningar för beslutade eller kända förändringar pekar på ett medelsbehov motsvarande en kostnads- ökning på 4,5 procent.
Förvaltningen bedömer att delar av skillnaden i riskanalysen mot budgetramen kan hanteras genom att inte göra prisuppräkningar för befintlig verksamhet, till
Beräkningarna ger dock vid handen att för en ekonomi i balans 2014 kommer riktade effektiviseringsuppdrag krävas som ger kostnadsminskningar. Under 2013 bör Hälso- och sjukvårdsnämnden eftersträva att ha en ekonomistyrning som är i överensstämmelse med de tilldelade ramarna för 2014 och i nivå med det långsiktiga ekonomiska utrymmet.
Den föreslagna utvecklingen av hälso- och sjukvården är i linje med Landstings- fullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Följan- de områden är särskilt i fokus under 2014:
■ Fortsätta genomförandet av den förändrade hälso- och sjukvårdsstrukturen i enlig- het med Framtidsplan för hälso- och sjukvården
■ Förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården genom förkortande av vänteti- der till besök och behandling
■ Förbättra patientsäkerheten med målsättningen att inga patienter ska drabbas av vårdskador
■ Fortsatt samarbete med länets kommuner kring överföring av ansvaret för viss hemsjukvård
■ Utveckla styrningen av hälso- och sjukvården bland annat genom framtagande av ny avtalsmodell för akutsjukhusen
■ Stärka det hälsofrämjande arbetet bland annat genom öppnande av nya specialist- mottagningar för goda levnadsvanor
■ Utveckla cancervården i enlighet med cancerplanen
■ Utreda nya vårdvalsområden samt genomföra redan beslutade vårdval, samt genomföra ett antal beslutade upphandlingar enligt LOU
1 Mål och uppdrag
för hälso- och sjukvården
Målet för hälso- och sjukvården är, enligt hälso- och sjukvårdslagen, en god häl- sa och vård på lika villkor för hela befolkningen. De övergripande målen för god vård innebär att, utifrån behov, ge en patientfokuserad vård i rimlig tid som är säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv och som bidrar till ett förbättrat hälsoläge bland länets invånare.
Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög kvalitet och hel- hetssyn kring patienten. Landstingsfullmäktige har, i policydokumenten Vård i dialog och Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting fastställt gällande riktlinjer. Patient och närstående ska ges ett värdigt omhän- dertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vidare ska häl- so- och sjukvårdens resurser användas på ett effektivt sätt och verksamheten ska ständigt förbättra och utveckla sina resultat. Effekter av förebyggande, utre- dande och behandlande åtgärder ska utvärderas och bedömas. Resultaten ska göras tillgängliga för befolkningen. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och befolkningen i länet ska vara nöjd med och ha tillit till den hälso- och sjuk- vård inklusive tandvård som bedrivs i länet.
1.1 Lång- och kortsiktiga mål
Landstingsfullmäktige har satt upp två långsiktiga mål för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting:
■ Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården
■ En ekonomi i balans
För att styra verksamheterna i riktning mot de långsiktiga målen har ett antal kortsiktiga mål brutits ned från de långsiktiga målen. Avseende det långsiktiga målet ”Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården” har följande kortsiktiga mål formulerats:
- Nöjda medborgare - Nöjda patienter
- Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården - Likvärdig behandling av alla invånare
Till det långsiktiga målet ”En ekonomi i balans” är följande kortsiktiga mål kopplade:
- En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning - Stolta medarbetare
- Hållbar miljö
De kortsiktiga målen följs upp kontinuerligt med hjälp av indikatorer som visar graden av måluppfyllelse.
Nöjda medborgare
Medborgarna ska ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården och tillgäng- ligheten ska vara god. Målet om nöjda medborgare mäts i den så kallade Vård- barometern genom följande indikatorer:
■ Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka1
Nöjda patienter
Målet om nöjda patienter innebär att ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets invånare. Nöjda patienter mäts genom följande indikatorer ur huslä- karmottagningarnas årliga patientenkät och telefontillgänglighetsmätning:
■ Andelen patienter som efter besök på husläkarmottagning skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka2
■ Antal patienter inom husläkarverksamheten som fått rådgivning kring levnadsva- nor enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska succes- sivt öka3
Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården
Patienterna ska ges ökade möjligheter att välja vårdgivare. Genom att patien- terna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för sker en posi- tiv utveckling av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i hälso- och sjukvården. Ökad valfrihet och mångfald mäts genom indikatorn:
■ Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka
I bilaga 2 redovisas de 24 vårdområden där upphandling i enlighet med Lagen om Valfrihetssystem (LOV) hittills har genomförts och inom vilka områden ut- veckling av sådan upphandling pågår.
Likvärdig behandling av alla invånare
Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invå- nare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller
1 Andelen nöjda medborgare var 2012 65 procent (2011 var andelen 67 procent)
2 72 procent uppgav 2012 att de skulle rekommendera mottagningen till andra (2011 var andelen 71 procent)
3 Mäts första gången 2013
andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger. Därför ska:
■ Könsuppdelad statistik analyseras ur ett verksamhetsperspektiv och nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas
■ Alla belägg för ojämlik behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning
God ekonomisk hushållning
Stockholms läns landsting ska ha en ekonomi i balans. För att uppnå och upp- rätthålla detta över tid krävs att samtliga verksamheter i landstinget uppvisar en god ekonomisk hushållning med tilldelade resurser.
■ En ekonomi i balans4
Stolta medarbetare
Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Stolta, delaktiga och ansvarsta- gande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås.
Stolta medarbetare följs upp genom indikatorn:
■ Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka5
Hållbar miljö
För miljöarbetet i Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av lands- tinget beslutade miljöpolitiska programmet Miljöutmaning 2016, som gäller från 2012 till 2016. Målen fokuserar på klimateffektivt, resurseffektivt och häl- sofrämjande miljöarbete. Insatserna påverkar både den externa miljön och även invånarnas hälsa, patienterna, medarbetarna samt landstingets ekonomi. Där- för ska:
■ Samtliga nämnder och styrelser arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljö- program
2 Befolkningsutveckling och vårdbehov
2.1 Befolkningstillväxt
Stockholms län har haft en positiv befolkningsökning sedan mitten av 1970- talet. Från 2000 till 2010 har Stockholms län årligen haft en stabil befolknings- tillväxt motsvarande nästan hälften av rikets totala befolkningsökning under perioden. Under 2012 ökade befolkningen med cirka 35 500 personer i Stock- holms län och uppgick vid årsskiftet till 2 127 000 personer. De kommande åren kan en generell årlig befolkningstillväxt kring 1,6 procent förväntas. Befolkning- en i de högre åldrarna ökar något mer än de yngre.
Befolkningsprognoserna har överlag hög tillförlitlighet även om oväntade för- ändringar kan ske. Exempel på sådana är förbättrade förhållanden i utlandsföd- das ursprungsländer, vilket kan leda till större återflyttning än vad som progno- stiserats. Å andra sidan kan politiska omvälvningar i omvärlden leda till oplane- rade flyktingströmmar. Under 2012 tog exempelvis Sverige och Stockholms län emot många flyktingar från Syrien.
2.2 Behovsanalys
De senaste åren har ett flertal prognoser för de kommande årens vårdbehov gjorts, bland annat inom ramen för utredningen om Framtidsplan för hälso- och sjukvård (se avsnitt 2) och tidigare års budgetarbete. Framskrivningarna utgår från antagandet om oförändrat sjukdomspanorama och oförändrat vård- konsumtionsmönster i befolkningen, kallad rak framskrivning. Dessa progno- ser visar samfällt att behovet av slutenvård de kommande decennierna kommer att öka relativt mer än befolkningstillväxten, framför allt till följd av att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Behoven av öppenvård ökar inte lika mycket.
Uppskattningsvis kommer vårdbehoven generellt att öka med cirka 1,8 procent per år.
När befolkningen lever längre uppstår nya sjukdomsmönster. Utvecklingen talar därför för att sjukdomar som cancer och demens får större betydelse som andel av den totala sjukdomsbördan och vårdbehoven framöver.
Faktorer, utöver den demografiska utvecklingen, som påverkar vårdbehovens utveckling är bland annat hälsoutvecklingen i befolkningen, utvecklingen av den kommunala omsorgen för de äldre, den medicinsk-tekniska utvecklingen och förändrade efterfrågemönster för hälsa och sjukvård i befolkningen.
Vad gäller hälsoutvecklingen förväntas den fortsatt vara positiv. Utvecklingen hitintills har visat att vårdbehoven har minskat successivt i varje åldersgrupp.
Det finns en betydande potential för att förbättra folkhälsan ytterligare genom minskad rökning och alkoholkonsumtion, ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor.
Ökad kunskap är en viktig del i att minska vårdefterfrågan för tillstånd som inte kräver sjukvård och kan skötas i hemmet. Vårdsökningsmönster kan påverkas genom till exempel information från landstinget till invånarna via 1177 Vård- guiden6 och andra e-hälsotjänster.
Den medicinsk-tekniska utvecklingen kommer fortsatt att möjliggöra fler inter- ventioner, men bidrar också till att befintliga interventioner blir mindre resurs- krävande. Teknikutvecklingen kan medföra att tyngre vårdbehov kan minska till förmån för lättare. Åkommor som förr krävde kirurgisk behandling, behandlas idag medicinskt. Medicinsk teknik kan således både öka och minska vårdbeho- ven.
Sammantaget bedöms en prognos för de närmaste årens vårdbehov baserad på en rak framskrivning vara tillräckligt tillförlitlig för att vägleda planeringen av hälso- och sjukvården.
3 Framtidsplan för
hälso- och sjukvården
3.1 Uppdraget
Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde den 14-15 juni 2011 in- riktningen för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting.
Därmed beslutades genomförandet av Framtidsplanen, ett program som be- drivs i flera faser utifrån fastställda målbilder för 2015 och 2025. Framtidspla- nens inriktning bekräftades återigen vid budgetfullmäktige den 12-13 juni 2012.
3.2 Programarbete
För att genomföra Framtidsplanen inrättade Stockholms läns landsting under 2011 ett programkontor. Det har till uppgift att koordinera och driva fram pro- gramarbetet utifrån de beslut som har tagits för Framtidsplanens genomföran- de. I arbetet deltar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Landstingsstyrelsen för- valtning, Locum AB, Karolinska Institutet (KI) och ett stort antal vårdgivare.
Dessutom medverkar personalfunktioner, fackliga företrädare, patient-, brukor- ganisationer, kommuner och representanter från universitet och högskolor.
Samverkan sker även med akutsjukhusens programkontor till exempel pro- gramkontoret vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Under 2012 till 2013 har arbetet bedrivits inom ramen för nedanstående fem huvudområden:
■ Struktur och profilering
■ Kompetensförsörjning
■ Styrning
■ Lokaler
■ Innovation och utveckling
3.3 Målbilder
Målbilden för 2015 är att patientens och invånarens samlade behov och fria val möts av ett flexibelt vårdutbud där hälsofrämjande perspektiv och patientens önskemål och medicinska behov står i centrum. En kunskapsbaserad, ända- målsenlig, säker och tillgänglig vård ges på lika villkor för alla.
De mål som definierats för att uppnå målbilden för 2015 är:
■ Hög tillgänglighet: vård i rätt tid
■ God kvalitet och delaktighet: säker vård till rätt patient på rätt plats
■ Hög effektivitet: säker vård i rätt tid, till rätt patient, på rätt plats till rätt kostnad Målbilden för 2025 står på dessa tre grundpelare. Målbilden för 2025 säger dessutom att länets befolkning är friskare och har ett än större förtroende för hälso- och sjukvården. Patientens vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja. Den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård som erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen och säker information om sin vård och hälsa. Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerhe- ten i fokus. Med beaktande av patientens integritet utförs all offentligt finansie- rad vård i en sammanhållen struktur för eHälsa.
3.4 Nätverkssjukvården i framtiden
För att uppnå de målbilder som presenteras i Framtidsplanen krävs föränd- ringar såväl i vårdens struktur och organisation som i dess arbetssätt. Visionen är att vården ska utformas utifrån tankegångar runt begreppet nätverkssjuk- vård, som innebär att individen med stöd av e-hälsotjänster erhåller vård av vårdgivare som arbetar i en nätverksstruktur. Ett nätverk karaktäriseras av en platt struktur där alla ses som likvärdiga parter och tar ansvar för samt ger sitt bidrag till det gemensamma resultatet. Nätverkssjukvård baseras på fyra grund- läggande principer.
■ Individens hälsa är i fokus vid varje möte med vården
I centrum står hälsoperspektivet utifrån individens behov och förutsättningar.
Hälsan är i fokus i varje möte mellan individen och vården. Detta gäller alla be- sök såväl vid återbesök vid långvarig sjukdom som vid besök på barnavårdscen- tral eller om en person söker vård på grund av livsstilsrelaterade problem. Med- inflytande, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet är nyckelord.
■ Oavsett vart individen vänder sig ska denne få stöd att komma rätt
Oavsett vilken kontaktpunkt i nätverket som individen själv, dennes närstående eller vårdare vänder sig till ska den aktuella vårdgivaren tillsammans med övri- ga nätverket säkerställa att individens möte med vården blir så enkelt, säkert, jämlikt och effektivt som möjligt. Så få kontaktpunkter som möjligt ska involve- ras i patientens möte med vården. Den första kontakten initieras via individen själv, närstående eller kommunernas vård och omsorg. Om den vårdgivare som
ternativ till att individen ska vägledas rätt är att vårdens personal flyttar sig till individen oberoende av var denne befinner sig.
■ Tillräcklig samt adekvat information och kompetens finns i hela vården
Tillsammans säkerställer nätverket kompetens genom att information och kun- skap skapas, delas och ackumuleras i hela vårdsystemet. Detta görs genom de- lade personalresurser, gemensam plan för kompetensförsörjning, via patient- journaler, via IT-stöd och e-hälsotjänster, via handledning och konsultation, telefon och mobila tjänster, gemensamma vård och handlingsprogram samt be- slutsstöd. Detta säkerställs genom kvalitets- och prestandamått som mäter det samlade resultatet.
■ Individens samlade7 behov är utgångspunkt för den vård som erbjuds
Patientens behov det vill säga medicinska behov, omvårdnadsbehov och behov utifrån funktionsförmåga ska vara utgångspunkt för den vård som erbjuds. Ut- ifrån dessa behov och individens egna val och önskemål angående vård och be- handling anpassas nätverket.
3.5 Effektiviseringsområden för att möta be- hoven
För att klara av utmaningarna inom hälso- och sjukvården i framtiden måste resursutnyttjandet effektiviseras. Några exempel på utvecklingsområden och åtgärder för att möta det ökade behovet av hälso- och sjukvård samtidigt som vården utvecklas är:
■ Utnyttjande av kapaciteten på sjukhusen. Befintliga vårdplatser, operations- salar, mottagningsrum med mera kan under nya omständigheter utnyttjas bättre.
Ökad samverkan mellan vårdgivare kring infrastruktur, administrativa resurser och jourlinjer kan förbättra resursutnyttjandet
■ Stöd för vårdgivarnas interna och externa processer. Utveckling av evi- densbaserade beslutsstöd, en gemensam informationsinfrastruktur och IT-system som är kompatibla och enkla att hantera ger vårdgivare ökade möjligheter att för- bättra sina processer
■ Nya arbetssätt. Ökad följsamhet till befintliga riktlinjer och nya arbetssätt kan till exempel medföra att antalet vårdrelaterade infektioner och läkemedelsbiverkningar minskar, att vården polikliniseras ytterligare och att vården utförs i hemmet i stället för på en vårdinrättning.
■ Samverkan med kommuner om hälso- och sjukvården. Samverkan med kommunerna som från och med 2015 kommer att ansvara för den basala hemsjuk- vården är av stor betydelse för att vården i hemmet ska kunna utvecklas. Ett
7 Behoven är medicinska, funktionsrelaterade och omvårdnadsrelaterade
gemensamt arbete innebär till exempel att akuta inläggningar kan undvikas genom förbyggande insatser och att patienter kan vårdas i hemmet istället för på sjukhus.
■ Hälsofrämjande arbete. Leder på sikt till ett minskat sjukvårdsbehov. Priorite- rade satsningar är att minska antalet rökare, minska andelen av befolkningen som har ett riskbruk av alkohol, öka andelen av befolkningen som motionerar och att minska andelen av befolkningen med fetma.
■ Effektivitet i patientens möte med vården. I den utvecklade nätverkssjukvår- den kommer patienten oftare till ”rätt vårdgivare” vid första besöket. IT-baserade utbudskataloger ger möjlighet för 1177 Vårdguiden, vårdgivare och patient att iden- tifiera den eller de vårdgivare som är mest lämpade att ta emot patienten givet vän- tetider och patientens fria val.
■ Utveckling av e-hälsotjänster för patienter. Patientens delaktighet och egenmakt i vården kan stärkas ytterligare. Befolkningens förutsättningar att klara sin egenvård vid akuta behov kan öka genom förbättrad information på internet och via andra media. Samtal med 1177 Vårdguiden ska ge vägledning till fortsatt vård, vid behov kan en snabb tid bokas för besök på mottagning vilket leder till att patien- ten inte behöver söka till akutmottagning. Riktad information kan ges i olika former till kända patienter. Patienter med kroniska sjukdomar kan ges ökade möjligheter att ansvara för sina egna medicinska kontroller och först vid en avvikelse bokar pa- tienten själv ett besök hos sin vårdgivare.
■ Styrning av hälso- och sjukvården. Basen i styrningen är väl definierade vård- uppdrag, systematiska uppföljningar och utvärderingar samt ersättningsmodeller utformade för att ge rätt incitament till en effektiv vård. En viktig grund för att klara detta är införandet av nationella termer och begrepp och nationella beskrivningssy- stem inom alla vårdområden samt väl utvecklade IT-system som möjliggör att rele- vant information om den utförda vården kan samlas in.
3.6 Förutsättningar och vårdutbudskartan
I arbetet med Framtidsplanen arbetas årligen en vårdutbudskarta fram, det vill säga en inriktning av planerade förändringar i vårdutbudet fram till 2018.
Vårdutbudskartan åskådliggörs på övergripande nivå i tabellen nedan och kommenteras i den därpå följande texten.
Årlig förändring av utbudet inom sluten vård (antal vårdtillfällen)
Utfall 1) Planering utökad produktion2)
År 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt 2018
Karolinska Solna avvecklas 58 400 -58 400 0
Karolinska Solna, ny vårdstruktur 0 56 000 56 000
Övriga akutsjukhus inkl K Huddinge 201 700 21 700 223 400 Övrig somatisk specialistvård 12 500 250 3 250 3 250 3 250 3 250 3 250 29 000
Stödjande vård 0 0 2 000 0 2 000 0 0 4 000
Geriatrik 29 200 1 250 475 4 700 600 650 650 37 525
ASIH, palliativ vård 2 900 100 850 850 100 100 100 5 000 Specialiserad rehabilitering 6 050 150 400 400 150 150 150 7 450
Psykiatri 35 750 2 750 38 500
Övrigt 200 200
TOTALT 346 700 401 075
Detaljplanering pågår avseende såväl det nybyggda sjukhuset som
andra byggnader vid K Solna Detaljplanering pågår avseende
förändringar i vårdinnehåll
Detaljplanering pågår
1) Samtliga registrerade vårdtillfällen per uppdragstyp i VAL-databasen 2012. Tiohundra är inkluderad liksom även vårdtillfällen som ersättning inte utgår för.
2) Planering av årlig utökning av antal vårdtillfällen. Denna är ungefärlig och utgår från antaganden om verksamhetshetsinnehåll och medelvårdtider.
Tabell: Förändring av slutenvårdstillfällen på översiktlig nivå per vårdom- råde mellan 2012 och 2018.
Utredning pågår i enlighet med Landstingsfullmäktiges beslut från 2012 gällan- de användningen av den byggnad som rymmer nuvarande Astrids Lindgrens barnsjukhus i Solna (”Q-huset”) samt byggnaden som rymmer nuvarande tho- raxverksamheten (”N-huset”). Vad gäller Nya Karolinska Solna bedöms den år- liga volymen av slutenvård uppgå till cirka 56 000 vårdtillfällen när sjukhuset är i full drift 2018. Detta innefattar såväl den nya NKS-byggnaden som andra in- tilliggande byggnader. Det innebär att kapaciteten vid det nybyggda sjukhuset i stort sett bedöms komma att uppgå till dagens volymer.
Det inriktningsbeslut som fattades i juni 2012 om strategiska investeringar vid akutsjukhusen kvarstår. Investeringarna innebär kapacitetsökningar i enligt med tidigare beslutad vårdutbudskarta. Investeringarna innebär också att ope- rationssalarna vid akutsjukhusen i länet rustas upp eller att det byggs nya. Des- sa kommer huvudsakligen ligga samlade inom respektive akutsjukhus och vara standardiserade för ett möjliggöra ett effektivare arbete.
När det gäller utbyggnad av somatisk specialistvård utanför akutsjukhus (i ta- bellen ovan benämnt som övrig somatisk specialistvård) har en försöksverk-
samhet vid Sabbatsbergs sjukhus inletts. Planeringen av övriga sjukhus fortsät- ter i enlighet med tidigare vårdutbudskarta. Tänkbara platser för ytterligare ut- byggnad av somatisk specialistvård utanför akutsjukhus är Löwenströmska sjukhuset, Sollentuna sjukhus, Sophiahemmet, Ersta sjukhus, Nacka Närsjuk- hus och Dalens sjukhus. Genom de vårdval som införts och kommer att införas ökar den somatiska specialistvårdens volymer kontinuerligt, både inom öppen- och sluten vård. Inom alla vårdområden finns privata vårdgivare som planerar för utökade verksamheter i egna lokaler.
Den särskilda satsning på utbyggnad av geriatrisk vård som redovisades i före- gående års vårdutbudskarta kvarstår, det vill säga en ökning med cirka 6 600 vårdtillfällen från 2011 till 2016. Satsningen avser patienter som idag vårdas på akutsjukhus men som är i behov av geriatrisk vård. Utbyggnaden sker bland annat vid Bromma sjukhus, Dalens sjukhus, Löwenströmska sjukhuset och Ja- kobsbergs sjukhus samt av den geriatrik som idag bedrivs vid Danderyds sjuk- hus. Även utbyggnaden av palliativ vård, avancerad sjukvård i hemmet, speciali- serad rehabilitering och stödjande vård med start under 2014 kvarstår i enlighet med tidigare beslutad vårdutbudskarta och väntas innebära att patienter som idag vårdas på akutsjukhus skulle kunna få sina behov tillgodosedda inom dessa vårdområden. Antalet slutenvårdstillfällen inom dessa vårdområden ökas också med anledning av befolkningsökningen.
Detaljplaneringen gällande utbyggnaden av den psykiatriska vården fortsätter under 2013 och 2014.
Utbyggnaden av hälso- och sjukvårdsystemet innebär en ökning av slutenvården med sammanlagt knappt 16 procent eller cirka 54 000 vårdtillfällen. Ökningen fram till 2018 innebär en viss överkapacitet, vilken väntas tas i anspråk då om- byggnationer med mera som sker under 2016 till 2018 kommer innebära behov av evakueringslokaler.
4 Styrning av hälso- och sjukvården
4.1 Effektiv hälso- och sjukvård
Utmaningen att inom ramen för det framtida finansiella utrymmet säkerställa god hälso- och sjukvård till en ökande och åldrande befolkning ställer höga krav på att hälso- och sjukvårdssystemet i alla delar har en effektiv utformning.
Många faktorer måste samverka för att detta mål ska kunna nås:
■ Hälso- och sjukvården ska erbjudas invånarna på ett tillgängligt och ändamålsenligt sätt (4.2)
■ Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nätverk, vilket ställer nya krav på bland annat IT-stöd (4.3)
■ Hälso- och sjukvården ska baseras på kunskap (4.4)
■ Hälso- och sjukvården ska styras via avtal (4.5)
■ Medborgarna ska kunna välja vård utifrån kvalitetsjämförelser av vårdgivarna (4.6)
■ Avtalsuppföljningen ska vara kvalitetssäkrad (4.7)
■ I en föränderlig omvärld måste finansiären/beställaren av hälso- och sjukvård vara proaktiv och ta tillvara möjligheter till utveckling av vårdtjänsterna och vara lyhörd för innovationer (4.8)
4.2 Patientens möte med hälso- och sjukvår- den
Patienten ska uppfatta vården som tillgänglig, trygg och tydlig i alla dess delar samt vara en medaktör i sin vård. Patienten ges stöd att göra informerade val för att rätt vård, på rätt plats i rätt tid. Det ska vara lätt för patienter och invånare att hitta information om hälso- och sjukvården och egenvård.
För att uppnå detta utvecklas verktyg, till exempel olika typer av IT-stöd, för både patienter och vårdgivare, som gör det möjligt att hitta i och till hälso- och vården. Information om vårdgivare, vilka typer av vårdtjänster respektive vård- givare kan utföra, var i länet vårdtjänsterna utförs, vilka öppettider och vänteti- der mottagningar har är exempel på information som görs tillgänglig för invå- narna. Inom vissa vårdområden ges medborgarna även möjlighet att boka tid för ett besök via nätet. 1177 Vårdguidens olika kanaler inklusive Vårdguiden på telefon har tillgång till samma information, som ett verktyg för att guida och hänvisa patienten rätt. Dessa har även möjligheter att boka tider till vissa vård-
givare, exempelvis närakuter, husläkarmottagningar och gynekologmottagning- ar.
En rad självservicetjänster via Mina vårdkontakter (MVK) har skapats, och fler är under utveckling. Formulär för självskattning av levnadsvanor är exempel på en sådan tjänst som utvecklats under senare tid. Ett försök där patienter själva kan initiera provtagning, boka tid och ta del av provsvar genomföras. Flera ehäl- sotjänster för rapportering av hälsostatus och levnadsvanor planeras, bland an- nat är hälsodeklaration inför operation under utveckling.
4.3 Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nät- verk – ändamålsenlig informationshantering
I en nätverkssjukvård ingår alla vårdgivare i ett nätverk kring den enskilda pati- enten. I den decentraliserade vårdstruktur som planeras inom ramen för arbetet med Framtidsplanen kommer ofta flera vårdgivare att utföra olika delar i vår- den av samma patient. Detta ställer bland annat ökade krav på informations- hanteringen. I syfte att möta de nationella kraven, de regionala strategierna samt de vårdgivar- och patientrelaterade e-tjänsterna är följande programom- råden aktuella för att säkerställa ändamålsenlig informationsinfrastruktur un- der 2014:
■ Elektronisk samverkan: Fortsatt utveckling av delad information mellan olika or- ganisatoriska enheter inom och utanför Stockholms läns landstings gränser
■ Säkerhet/samordning: Syftar till att stödja arbetet kring stark autentisering och följsamhet mot patientdatalagen (PDL)
■ Strukturerat vårdutbud: Behov av nya informationsmängder från och mellan vård- givare till patienter utifrån vårdutbudet. Detta är nödvändigt för att förenkla för medborgaren och vårdgivarna att hitta det mest effektiva omhändertagandet (LEON- principen)
■ Data mining/Lärtorg: Interaktiva lärometoder som bland annat omfattar beteen- deinformation ur vårdprocesser som kunskapsstöd till vårdgivare
■ Informationssäkerhet: Arbetet med att ha en säker informationshantering enligt informationssäkerhetspolicyn
■ Regional tjänsteplattform: En väl fungerande informationsinfrastruktur innehål- lande nationella och regionala tjänster möjliggör övergångar i vården
■ Under 2014 kommer arbete pågå med att förbereda ett breddinförande av E-remiss, en regional gemensam bild- och funktionstjänst samt Nationell Patientöversikt
4.4 Hälso- och sjukvårdsuppdragen ska byg- ga på kunskap
Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär en styrning där val och beslut i hälso- och sjukvåren i möjligaste mån baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens. Det bidrar till att hälso- och sjukvården kan utföras med så effektiv högkvalitativ vård som möjligt för givna skattemedel. Kunskapsstyrningen inom Stockholms läns landsting bedrivs på såväl lokal som nationell nivå. En viktig del av kun- skapsstyrningen är att kontinuerligt utveckla och underhålla olika webb-
baserade kunskaps- och beslutsstöd till vårdgivarna. Kunskapsstyrningen integ- reras i allt högre grad med arbetet för att utveckla vårdavtalen och följa upp des- sa. Eftersom kunskaperna och kompetensen utvecklas fortlöpande ska forskning och utbildning alltid beaktas vid framtagande av nya avtal.
4.5 Hälso- och sjukvårduppdragen baseras på avtal
Hälso- och sjukvården i Stockholms län baseras på avtal med ett stort antal vårdgivare, såväl landstingsdrivna som externa. Avtalen anpassas och utvecklas successivt för att stödja en utveckling av hälso- och sjukvården i Stockholms län mot den målbild som finns beskriven i Framtidsplanen. Detta sker till exempel genom att fler vårdområden upphandlas i enlighet med Lagen om valfrihetssy- stem (LOV), genom utveckling av ersättningsmodeller för förbättrad styrning samt genom större flexibilitet av beställda volymer i direktavtal och upphandla- de avtal enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).
Avtal som främjar effektivitet
En viktig utmaning för finansiären/beställaren av hälso- och sjukvården i Stockholms län är att både ta tillvara konkurrensen på marknaden och i avtalen bygga in incitament för att tillhandahålla hög kvalitet på ett sätt som är säkert och patientfokuserat. Lagarna för upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster ger förutsättningarna för avtal med externa aktörer. Beskrivnings- och informa- tionssystem ger förutsättningarna för ersättningsmodeller som i sin tur stimule- rar kvalitet, produktivitet och innovationer.
Former för att sluta avtal
När nya avtal tecknas, nya vårdval införs eller upphandlingar planeras ska dessa utformas efter de förändringar av vården som följer av Framtidsplanen. Nya avtal ska vara flexibla på sådant sätt att strukturer som behöver förändras inte är fastlåsta, samtidigt som stabila förutsättningar finns för vårdgivare och fi- nansiär/beställare. När avtal med vårdgivarna tecknas sker det utifrån följande lagar:
• Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval
• Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar
• Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och Lag om ersättning för sjukgym- nastik (LOS), används för ersättningsetablering av läkare och sjukgym- naster som arbetar enligt statliga taxan
Med den vård som drivs av landstinget i egen regi och som inte omfattas av vårdval tecknas direktavtal.
Inriktningen är att all hälso- och sjukvård där det är lämpligt ska omfattas av vårdval. Vårdval syftar till att utveckla patientens möjlighet att påverka sin häl- so- och sjukvård och öka kvaliteten i vården genom att patienterna har möjlig- het att välja var de vill få sin vård utförd. Vårdval är också ett styrinstrument i arbetet med att renodla akutsjukhusens verksamhet mot den vård som kräver dess resurser och föra ut annan vård till andra vårdgivare. Med nya vårdval inom den specialiserade somatiska vården kommer denna utveckling att stär- kas.
Under 2014 fortsätter arbetet med att ta fram former för att på ett ändamålsen- ligt sätt förvalta och vidareutveckla de redan existerande vårdvalsområdena. För vårdområden där vårdval inte är lämpligt är upphandlingar enligt LOU den me- tod som används om vårdavtal ska tecknas med privata vårdgivare. Vid upp- handlingar ska alltid kvalitetsaspekterna beaktas. Tydliga krav ska ställas på att vårdgivarna uppfyller de kvalitetskrav som ställs på verksamheten.
Se bilaga 2 för en uppställning över genomförda och planerade vårdtjänstupp- handlingar enligt LOV samt de större vårdtjänstupphandlingar som genomförs under 2014.
Beskrivningssystem
Ett enhetligt beskrivningssystem för hälso- och sjukvård, med väl definierade termer och begrepp, är en förutsättning för den framtida utvecklingen av ersätt- ningsmodeller och uppföljning av utförd vård.
Under 2014 fortsätter arbetet med att införa nationella beskrivningssystem i de vårdområden som ännu inte tillämpar detta samt att medverka till en fortsatt vidareutveckling av systemet och dess regelverk både regionalt, nationellt och internationellt. Utvecklingen av öppenvårds-DRG kommer särskilt att priorite- ras.
För att säkerställa prissättningen i vårdavtal behövs en ökad tillgång till kost- nadsdata per patient (KPP) för olika vårdkontakter som komplement till be- skrivningssystemet. En utveckling där allt fler vårdgivare involveras i detta ar- bete prioriteras under 2014.
Ersättningsmodeller
Under 2014 kommer arbetet med att utveckla ersättningsmodeller för vårdepi- soder/vårdkedjor att prioriteras. Detta arbete tillsammans med utvecklingen av värdebaserade ersättningsformer kommer att vara i fokus då nya ersättnings- modeller arbetas fram. Nya ersättningsformer för eHälsotjänster kommer att införas under 2014.
Informationssystem till stöd för ersättningsprocessen
Kopplat till beskrivningssystemen behövs även väl fungerande informationssy- stem för hantering av den information som ligger till grund för ersättning. In- formationssystemen måste utvecklas till att kunna hantera beskrivning av vård- episoder och vårdkedjor där flera aktörer är involverade kring samma patient.
Det måste vara möjligt att fakturera vårdprocesser där flera aktörer är involve- rade. Vidare måste uppföljning och ersättning kunna ske utifrån flera dimensio- ner än idag. Bland annat är det angeläget att i utökad omfattning kunna följa upp hälsoutfall och ge ersättning utifrån detta. Utmaningarna kring framtida ersättningsformer kräver en särskild satsning under 2014 för att rationalisera hanteringen av de IT-system som stödjer ersättning så att kostnaderna för fort- satt förvaltning kan hållas nere.
Avtalsstyrning och omställning av hälso- och sjukvårdsstrukturen Avtalen med akutsjukhusen (exklusive S:t Görans sjukhus) löper ut i slutet av 2015. Ett förslag till ny avtalsmodell presenteras under 2014. Modellen ska hantera den framtida sjukvårdsstrukturen med en lösning för den högspeciali- serade vården och en gemensam avtalsmall för den specialiserade akutsjukvår- den vid de övriga akutsjukhusen. Modellen ska också hantera forskning och om- struktureringskostnader för perioden fram tills det att Nya Karolinska Solna är helt etablerat. Dessutom behöver ett arbete göras som tar fram den mest ända- målsenliga kombinationen av avtalsstyrning och ägarstyrning. Ett sådant arbete sker i samverkan mellan alla berörda aktörer.
4.6 Jämförelser av kvalitet
Kvalitetsjämförelser avser att underlätta för patienterna att göra kunskapsbase- rade val, bidra till kvalitetsförbättringar och öka den demokratiska insynen.
Inom samtliga pågående vårdval planeras publicering av information om vård- utbudet på 1177 Vårdguiden, som underlag till patienter och deras närstående.
Planerad publicering inkluderar patienterfarenheter, tillgänglighet samt vård- specifika och medicinska resultat.
Fler vårdområden med fler resultat kommer att redovisas för allmänheten. Sve- riges Kommuner och Landstings (SKL) arbete med de nationella jämförelserna fortsätter och Stockholms läns landsting deltar aktivt i utvecklingen av Öppna jämförelser.
4.7 Avtalsuppföljning
De vårdavtal som Stockholms läns landsting har tecknat följs upp och granskas i enlighet med den strategi med därtill hörande handlingsplan som tagits fram för uppföljning och granskning. Inga oegentligheter med skattebetalarnas peng- ar får förekomma.
Avtalsuppföljningen omfattar den löpande uppföljningen med månatlig upp- följning av produktion, tillgänglighet och ekonomi via fakturor och statistik ur de gemensamma vårddatabaserna. Uppföljningen ska säkerställa att vårdgi- varen fullgör sitt uppdrag enligt avtalet med en hög tillgänglighet, hög kvalitet och delaktighet samt hög effektivitet. Kontinuerlig utveckling av rutiner och sig- nalsystem ska prioriteras liksom analys av hälso- och sjukvårdens resultat. Sär- skilda uppföljningsmöten sker med vårdgivarna minst en gång per år. Då av- talsuppföljningen, signalsystemen eller stickprovskontroller indikerar fel och brister tas en åtgärdsplan fram och det kan bli aktuellt med fördjupade uppfölj- ningar och revisioner.
4.8 Utveckling
Mot bakgrund av det finansiella utrymmet och den demografiska utvecklingen behöver finansiären/beställaren av hälso- och sjukvård ha ett proaktivt förhåll- ningssätt och ta tillvara nya möjligheter som tillkommer att på ett effektivt sätt tillhandahålla hälso- och sjukvård till invånarna. Det kan röra sig om såväl änd- rade förutsättningar i lagstiftning och regler som nya innovationer beträffande e-hälsotjänster.
4D- projektet är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och industrin. Fyra diagnoser inom våra vanliga folksjukdomar ingår i projektet. De är diabetes, bröstcancer, hjärtsvikt och tromboembolism samt ar- triter. Därutöver är informatik är en central del i 4D-projektet. Projektet syftar till att snabbare kunna omsätta resultat av forskning till nya och förbättrade behandlingar genom ökad standardisering och att stärka patientens insyn, del- aktighet och ansvar genom utveckling av till exempel e-hälsotjänster. Projektet ska även bidra till ny forskning och till att göra Stockholm till ett ledande life science-kluster8 genom förbättrade kvalitetsregister och utökade biobanker.
5 Inriktning 2014 (2015- 2016) för utveckling av häl- so- och sjukvården
5.1 En tillgänglig vård för alla invånare
Alla invånare ska ha samma möjligheter att få tillgång till god hälso- och sjuk- vård. Hälso- och sjukvården ska präglas av hög tillgänglighet i form av exempel- vis korta väntetider, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och informa- tion anpassad till var och ens förutsättningar och behov.
De senaste åren har stora ansträngningar gjorts inom Stockholms läns landsting för att korta väntetiderna och därmed öka tillgängligheten till hälso- och sjuk- vården. Det ledde till att Stockholms läns landsting under 2012 fick ta del av den prestationsbaserade stimulansersättning som går under namnet Kömiljarden9 för både mottagningsbesök och behandling. Under 2013 och 2014 görs fortsatta ansträngningar för att korta väntetiderna till hälso- och sjukvården. Med kopp- ling till 2013 års krav i Kömiljarden påbörjas ett projekt för att mäta och rap- portera ledtider inom bild- och funktionsmedicin och detta kommer att vidare- utvecklas under 2014. Uppföljningen av väntetider till återbesök ska utvecklas och implementering av automatiserad inrapportering av väntande till husläkare fortsätter.
I avtalen för akutsjukhusen finns krav på tillgänglighet i enlighet med vårdga- rantin och en informationsplikt gentemot patienterna om vårdgarantin. För öv- riga vårdgivare inom somatisk specialistvård sker en översyn av pris och voly- mer, tydligare uppföljning av leverans av både grund- och tilläggsbeställningar samt överföring av beställda volymer till annan vårdgivare vid behov.
Kommunikationen med länets invånare ska stödja enklare och snabbare kontakt med hälso- och sjukvården och underlätta för patienten att välja vårdgivare.
Vårdgivarna ges konkreta underlag för sin dialog med patienterna i form av tryckt eller digitalt material. Arbetet med att förbättra kommunikationen om vårdgarantin och patientens rättigheter samt hur patienten väljer hälso- och sjukvård som passar det egna behovet fortsätter. Även kunskapshöjande insat- ser för dem med låg kunskap om hur vården fungerar fortsätter för att göra vår- den mer tillgänglig för alla invånare. Beslut om hälso- och sjukvården som berör
9 Överenskommelsen tecknades för första gången i slutet av 2008 mellan Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL) och regeringen. Från början en treårig satsning i syfte att korta väntetiderna, som sedan har förlängts genom årliga omförhandlingar mellan parterna. 2013 har 988 miljoner kronor avsatts för presta- tionsbaserade stimulansmedel till landstingen. Om satsningen fortsätter 2014 och i så fall hur villkoren ser ut, fattas beslut om under senare delen av 2013.
många patienter och vårdgivare ska kommuniceras snabbt, begripligt och at- traktivt till invånare, vårdgivare och medier.
Arbetet med jämställd och jämlik hälso- och sjukvård inriktas på kartläggning, analys, implementering av handlingsprogram och verksamhetsutveckling. För- djupade uppföljningar av hälso- och sjukvårdens insatser baseras på könsupp- delad statistik och beskrivs ur ett jämlikhetsperspektiv. Inom ramen för Sveri- ges Kommuners och Landstings projekt Hållbar Jämställdhet planeras fortsatta satsningar för att ta fram kunskapsunderlag och analyser av könsskillnader inom bland annat läkemedelsanvändningen.
Vårdgivare kommer under perioden 2014 till 2015 att erbjudas utbildning och kompetenshöjning i HBT-policyn genom Stockholms läns landstings framtagna webbutbildning.
5.2 Patientsäkerhet
Vården som ges till patienter i Stockholms läns landsting ska vara säker. Mål- sättningen är att vårdskadorna ska minimeras med syfte att på sikt nå den na- tionellt fastställda nollvisionen.
Stockholms läns landsting deltar sedan 2007 i Sveriges Kommuner och Lands- tings (SKL) arbete för att förbättra patientsäkerheten samt i den nationella pati- entsäkerhetssatsning som överenskommits (tidigare benämnd patientsäker- hetsmiljarden) mellan staten och SKL för perioden 2011 till 2014. Överens- kommelsen, som omfattar all landstingsfinansierad vård, syftar till att, med hjälp av ekonomiska incitament minska antalet vårdskador. Under 2013 med fortsättning 2014 kommer följande insatser att prioriteras:
■ Breddinförande och användning av Nationell patientöversikt (NPÖ)
■ Genomförande av strategi och handlingsplan för att minska förekomsten av vårdre- laterade infektioner. Implementering av handlingsplanen sker stegvis med början 2013. Införande av infektionsverktyget vid akutsjukhusen kommer att påbörjas ef- ter genomförda och utvärderade piloter inom något/några verksamheter
■ Insatser för att minska överförskrivning av antibiotika i öppenvården med tio pro- cent per år, vilket inkluderar att följa, analysera och återkoppla uppgifter om anti- biotikaresistens och antibiotikaanvändning till vårdgivare samt att utarbeta lokalt anpassade rekommendationer för antibiotikabehandling och profylax med bevak- ning av följsamheten till dessa
Andra insatser som genomförs inom den nationella satsningen är fortsatt arbete med patientsäkerhetsberättelser och markörbaserad journalgranskning, upp-
Inom satsningen för de mest sjuka äldre och inom läkemedelsområdet kommer ytterligare aktiviteter inom patientsäkerhetsområdet att genomföras.
För att nå målen krävs kompetensutveckling och träning inom patientsäker- hetsområdet för ledare och medarbetare i vården. Upphandling pågår av ett flerårigt fortbildningsprogram. Stockholms läns landstings patientsäkerhets- konferens, Patientsäkerhetsdagen, fortsätter att genomföras årligen.
Utveckling och uppföljning inom säker vård är viktiga satsningsområden. Stra- tegiska uppgifter är därför användning av nationella verktyg och metoder som exempelvis att kunna mäta patientsäkerhetskulturen, utföra risk- och händels- analyser liksom fortsatta mätningar av vårdrelaterade infektioner och andra nationella mätningar som rör patientsäkerheten. Kostnadsytterfall ska följas upp för att hitta metoder för att minska undvikbara komplikationer och vård- skador.
5.3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd
En hälsofrämjande hälso- och sjukvård arbetar både hälsofrämjande och sjuk- domsförebyggande för patienter, medarbetare och samhälle. Ett aktivt och framgångsrikt hälsofrämjande arbete, som på sikt leder till minskade sjuk- vårdsbehov i befolkningen, är en viktig förutsättning för utvecklingen av framti- dens hälso- och sjukvård.
Aktuella hälsoutmaningar enligt Folkhälsorapport 2011 rör ungas psykiska häl- sa, riskabla alkoholvanor, övervikt och fetma, rökning samt ojämlikheten i häl- sa. Prioriterade insatser anges i handlingsplanen till landstingets folkhälsopoli- cy, Handling för hälsa 2012 till 2014. Huvudstrategierna i handlingsplanen är hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samverkan kring hälsa med andra aktörer i länet samt kommunikation. Under 2015 ska arbetet med handlingsplanen följas upp och en ny plan tas fram för kommande period.
Stöd till landstingets folkhälsoarbete utgår sedan 2012 från tre centrumbild- ningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Centrumbildningarnas uppdrag innefattar kunskapsutveckling, kunskapsspridning, patient- och be- folkningsinriktat folkhälsoarbete. Den strategiska utmaningen ligger i att om- sätta ny kunskap och erfarenhet till praktiskt folkhälsoarbete i olika verksamhe- ter.
Inom Stockholms läns landsting bedrivs utveckling inom olika områden för att minska ojämlikheten i hälsa, bland annat genom en pågående satsning på be- folkningsinriktade hälsofrämjande insatser vid sex vårdcentraler. I uppdraget ingår att samverka med kommunen, andra myndigheter, organisationer och föreningar. Avsikten är att erfarenheter från denna satsning ska integreras i den dagliga hälso- och sjukvården runt om i länet. Under 2014 fortsätter också arbe-
tet med att öka andelen asylsökande, tillståndslösa och anhöriginvandrare som genomgår en hälsoundersökning.
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är ett viktigt stöd i hälso- och sjukvårdens arbete för att stödja människors förändring av ohälso- samma levnadsvanor. För framgång i den pågående implementeringen av rikt- linjerna krävs utveckling inom såväl avtals- som kunskapsstyrning. Flertalet vårdgivare berörs och stora personalgrupper behöver ökad kunskap för arbete med riktlinjerna. Kvalitetsindikatorer, ersättningsmodeller, dokumentationssy- stem och beslutsstöd måste utvecklas under kommande år.
De första Hälsomottagningarna, specialistmottagningar för goda levnadsvanor, öppnas under våren 2014. Målgruppen är patienter med omfattande behov av hälsofrämjande insatser. Verksamheten är ny och information om verksamhe- ten behöver kommuniceras till både befolkning och andra vårdgivare.
Högt blodtryck är ännu den mest betydande enskilda orsaken till svår sjukdom, till exempel stroke, och förtida död. En satsning på utbildning, förebyggande arbetet, bättre diagnostik och behandling av högt blodtryck kommer att medfö- ra stora hälsovinster inom Stockholms läns landsting.
Handlingsprogram övervikt och fetma 2014-2018 med fokus på förebyggande och behandlande insatser för barn och unga genomförs. Utmaningen ligger i att vårdgivarna tar till sig de aktiviteter och erfarenheter som genereras utifrån handlingsprogrammet. Utbildningsinsatser och stöd till vårdgivare kring för- skrivning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) fortsätter.
Att influensavaccinera individer i medicinska riskgrupper är ett effektivt sätt att minska sjukvårdsbehovet för redan utsatta individer. Genom ökad tilltro i be- folkningen till att säsongsinfluensavacciner är säkra och skyddande ska andelen influensavaccinerade individer i medicinska riskgrupper öka.
5.4 Husläkarmottagningar
Genomförandet av Framtidsplanen kommer att kräva en utveckling av primär- vården. Under 2014 kommer arbetet särskilt att fokuseras på husläkarverksam- heten.
Husläkarverksamheten kan med rätt förutsättningar ta ett större helhetsansvar för sina listade patienter. Ersättning för resurskrävande insatser införs 2013 i husläkarverksamheten. Uppföljning och utvärdering av förändringen görs och fler resurskrävande insatser kan komma att ingå i ersättningsmodellen från
