8. Slutsats och diskussion
8.3 Vårt critical literacy-arbete
I inledningen skriver vi att lärare av flera anledningar gärna använder läromedel. De flesta menar att tiden inte räcker till för att skapa eget material till varje lektion. De läromedel som vi har sett användas i svenskundervisningen har i princip sett likadana ut sedan vi var små och bidragit till en formalisering av undervisningen. Vi har försökt att ta fram ett nytt sorts arbetsmaterial som kan skapa möjligheter till språk- och kunskapsutveckling i en critical literacy-kontext. Samtidigt har vi blivit medvetna om att varje lärare tolkar arbetsmaterialet utifrån sitt förhållningssätt och undervisningen blir därefter. Vår förhoppning är däremot att arbetsmaterialet ska inspirera och ge lärare idéer till vidare arbeten med olika texter.
På ett sätt har detta utvecklingsarbete varit vårt critical literacy-arbete. Vi har identifierat ett problem som vi har analyserat och dekonstruerat. Sedan har vi skrivit om texten och nu är vi tillbaka på första steget i Janks (2010) förändringsmodell. Detta innebär att det nu är upp till er läsare att fortsätta identifiera problemen i vår text, ana- lysera och förändra för att göra den ännu bättre. På så sätt kan vi tillsammans arbeta för att utveckla undervisningen och skapa ett mer demokratiskt samhälle och klassrum med kritiskt tänkande individer.
40
8.4 Vidare forskning
Under rubriken Undersökningens tillförlitlighet (5.6) för vi ett resonemang om huruvida den begränsade studien vi genomfört kan leda till generella slutsatser angående arbets- materialets möjligheter till elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det skulle därför vara intressant att forska vidare på hela arbetsmaterialet för att undersöka mer långsiktiga effekter. För att göra en rättvis bedömning av arbetsmaterialets möjligheter skulle prövningen då genomföras i flera olika klasser och över en längre period. Vi hade då kunnat jämföra om eleverna utvecklat sina strategier till kritiskt textarbete och om läraren förändrat sitt förhållningssätt eller sätt att undervisa.
41
Referenser
Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Göran Ahrne & Peter Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Alkestrand, Malin. (2016). Magiska möjligheter. Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln
i skolans värdegrundsarbete. Göteborg; Stockholm: Makadam.
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med en kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Aspán, Margareta & Balldin, Jutta. (2017). FörUndran: Barns rätt och estetiska uttryck i utbildning. I Margareta Aspán, Jutta Balldin, Charlotte Engel & Anna Röing Hellberg (Red.), Estetiska uttryck och barns rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups.
Bamford, Anne. (2006). The Wow Factor: global research compendium on the impact of
the arts in education. Münster; New York: Waxmann.
Barnes, Douglas. (2008). Exploratory Talk for Learning. I Neil Mercer & Steve Hodgkinson (Red.), Exploring talk in school. London: SAGE publications.
Barton, David. (2007). Literacy - an Introduction to the Ecology of Written Language (2nd ed.). Hämtad från https://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/reader.action? docID=5123425&ppg=21
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin. (2012). Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber.
Bryman, Alan. (2016). Social Research Methods (5. ed.). Oxford: Oxford University Press.
Bråten, Ivar. (2008). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I Ivar Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Eckeskog, Helena. (2013). Varför knackar han inte bara på?: En studie om arbete med
läsförståelse i åk 1–2. (Licentiatavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad från
http://umu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?language=sv&pid=diva2%3A629481&dswid=3609 Eckeskog, Helena. (2015). Läsa och förstå: arbete med läsförståelse i tidig läs- och
skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Englund, Boel. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk
forskning i Sverige, 4(4), 327–348. Hämtad från https://open.lnu.se/index.php/PFS/
article/view/1076/927
Freebody, Peter & Luke, Allan. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: An Australian Journal of TESOL, 5(3), 7–16.
Freire, Paulo. (2000). Pedagogy of the Oppressed (30th Anniversary ed.). New York: Continuum.
Hillman Pinheiro, Mona. (2004, 16 februari). Självklart behöver skolan läromedel!.
Pedagogiska magasinet. Hämtad från https://pedagogiskamagasinet.se/sjalvklart-
behover-skolan-laromedel/
Janks, Hilary. (2010). Literacy and Power. New York: Routledge.
Janks, Hilary. (2013). Critical literacy in teaching and research. Education Inquiry, 4(2), 225-242. DOI: 10.3402/edui.v4i2.22071.
42
Janks, Hilary. (2014). Introduction. I Hilary Janks (ed.), Kerry Dixon, Ana Ferreira, Stella Granville & Denise Newfield. Doing Critical Literacy: text and activities for students
and teachers. New York: Routledge.
Jönsson, Karin. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i
årskurs F–3 (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Malmö, Malmö studies in
educational sciences; 33). Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf?sequence=1&isAll owed=y
Källström Carter, Åsa. (2015). Att intervjua barn. I Göran Ahrne & Peter Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Lane, Holly. B. & Wright, Tyran. L. (2007). Maximizing the Effectiveness of Reading Aloud. The Reading Teacher, 60(7), 668–675.
Langer, Judith. A. (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och
litterär förståelse (2. uppl.). Göteborg: Daidalos.
Liberg, Caroline. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för
elevers läsförståelse: fördjupad analys av PIRLS 2006. Stockholm: Skolverket.
Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:311528/FULLTEXT01. pdf
Liberg, Caroline & Säljö, Roger. (2014). Grundläggande färdigheter: att bli medborgare. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning:
grundbok för lärare (s. 357–377). Stockholm: Natur & Kultur.
Lundgren, Ulf P. (2014). Det livslånga lärandet: att utbilda för ett kunskapssamhälle. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning:
grundbok för lärare (s. 101–135). Stockholm: Natur & Kultur.
Molloy, Gunilla. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla. (2017). Svenskämnets roll: om didaktik, demokrati och critical literacy. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Jan. (2007). Tematisk undervisning (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Oscarsson, Lars. (2008). Interventionsforskning. I Anna Meeuwisse, Hans Swärd, Rosmari Eliasson-Lappalainen & Katarina Jacobsson (Red.), Forskningsmetodik för
socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur.
Palinscar, Annemarie Sullivan & Brown, Ann L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension-Monitoring Activities. Cognition and
Instruction, 1(2), 117–175.
Sannino, Annalisa, Engström, Yrjö & Lemos, Monica. (2016). Formative Interventions for Expansive Learning and Transformative Agency. Journal of the Learning
Sciences, 25(4), 599–633. DOI: 10.1080/10508406.2016.1204547.
Skolverket. (2006). I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2018). Stockholm: Skolverket.
Street, Brian V. (2017). New Literacies, New Times: Developments in Literacy Studies. I Brian V. Street & Stephen May (Red.), Literacies and language education (3. ed)
(s. 3–15). Hämtad från https://link-springer-
com.proxy.mau.se/content/pdf/10.1007%2F978-3-319-02252-9.pdf
Säljö, Roger. (2014). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning: grundbok för lärare (s. 251–309). Stockholm: Natur & Kultur.
43
Taube, Karin, Fredriksson, Ulf & Olofsson, Åke. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och
skrivundervisning för yngre elever (Delrapport från skolforsk-projektet). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/kunskapsoversikt- om-las-och-skrivundervisning-for-yngre-elever/
Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin. (2015). Grundad teori. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Trelease, Jim. (1989). Jim Trelease speaks on reading aloud to children. Reading Teacher,
43(3), 200–206.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.
44
Bilaga 1
45
s.2(12)
KAPITEL 1
Jag stod på bergstoppen. Tårna stack ut och det kittlade till under fotsulorna av
de kalla vindarna. Jag andades in den svala luften, sträckte ut mina armar och
hoppade. Jag föll och jag kände hur det bildades en tunnel av luft runt min
kropp. Molnen som nyss varit så nära, svävade längre och längre bort. Jag bara
föll utan rädsla med händerna utsträckta på varsin sida. För jag visste att det
snart skulle hända. Där kom han, med breda vingar och fjädrar av guld. Min
örn. I rask takt kom han mot mig och precis innan jag nådde klipporna fångade
han upp mig på sin rygg. Som så många gånger förr tog jag tag i hans nackfjädrar
och hakade fast fötterna runt hans mage. Tillsammans vände vi oss om i luften
och tog sats upp mot himlen och molnen igen. Vi flög genom det fuktiga, vita
diset och jag njöt av att känna det kalla vattnet smeka min hud. Örnen och jag
for fram och tillbaka utmed molntäcket. Jag älskade att testa de breda vingarna
till fullo. Den stora fågeln andades snabbt av kraftansträngningen. Mina ögon
tårades av farten men jag log. Här var jag den jag ville vara. Men mitt i lyckan
så hörde jag ett avlägset rop:
– Hallå! Hallå! Hör du mig?
Jag kände igen rösten och styrde örnen förbi molnen för att ta sikte mot
marken. Örnen drog ihop sina vingar så de låg längs med kroppen, för att öka
farten. Jag ropade tillbaka:
– Men hallå var är du? Jag ser dig inte! Fortsätt ropa på mig!
Jag spetsade mina öron och lyssnade så hårt jag kunde. Det lät som en
viskning men jag hörde honom.
– Jag sitter i trädet. På den tjockaste grenen. Hitta mig, jag behöver dig.
Jag kisade med ögonen för att kunna se mellan trädgrenarna och örnen
bredde ut sina vingar för att bromsa in farten. Då såg jag honom. Han
hoppade upp och ner och viftade med sina små armar. Hans yviga svans rörde
sig från sida till sida medan örnen landade mjukt bredvid honom.
– Men Ratatosk vad är det? undrade jag och såg bekymrat på honom.
Han flåsade ut orden av andfåddhet.
– Du... måste... rädda... henne...
– Rädda vem då? frågade jag.
– Hon är i fara…
– Men var? Ratatosk ta ett djupt andetag, annars kommer jag aldrig förstå.
Ratatosk andades in genom näsan och blev rödare och rödare i ansiktet.
– Ratatosk, andas ut också!
46
s. 3(12)
Jag slog honom i ryggen lite försiktigt. Ratatosk blåste hastigt ut luften
genom munnen.
– Du kan ju inte bara säga till mig att ta ett djupt andetag! Vill du ta kål på
mig? En ekorre måste också andas.
– Men Ratatosk, kan du snälla berätta nu. Vad är det som har hänt. Vi har
inte tid för det här, dum-korre!
Ratatosk såg på mig med skräck i blicken.
– Det är din syster. Draken har tagit henne. Jag är ledsen, men jag vet inte
om du kommer försent.
Jag tog Ratatosk i handen och såg honom djupt in i ögonen.
– Det är aldrig för sent Ratatosk. Hoppa upp!
Ratatosk kilade upp på min axel. Jag tryckte till med fötterna runt örnens
mage, som en signal för start. Örnen tog sats och hoppade av grenen så hela
trädet skakade.
– Håll i dig, Ratatosk! Det är nu eller aldrig!
Örnen svävade med så kraftiga vingtag att träden nästan vek sig. Jag höll
krampaktigt i fjädrarna för att inte ramla av. Det gjorde ont ända ut i
fingerspetsarna. Ratatosk flög som en vante medan hans små klor borrade in
sig i min axel. Jag tänkte på min syster.
– Vi måste hinna, vi bara måste. Vem är jag annars, utan henne?
– Dyk ner här innan draken ser oss! skrek Ratatosk.
Långt där framme såg jag det. Slottet. Dess torn var lika höga som bergen
och i murarna gapade svarta hål där kanonkulor träffat. Men det var något
som inte var som det brukade. Det hängde ut något från fönstret i det ena
tornet. Jag kisade med ögonen för att kunna se vad det var. Det var något
långt och glansigt som blänkte i solljuset. Var det en planka, ett stuprör, nä
vad kunde det vara? Plötsligt piskade den till och taket började spricka.
Ratatosk nöp mig i skinnet så att det stramade.
– Draken… Dyk!
I snabb hastighet styrde jag örnen runt slottet för att försöka hitta en väg in.
Vi hörde ett avgrundsvrål och såg hur tjock svart rök bolmade ut från tornet.
– Snabbare! skrek Ratatosk och tryckte naglarna mot min hud.
Jag kände hur luften blev varmare och det började lukta… sockervadd. Och
då såg jag det, en ingång. Det fanns en lagom stor spricka på andra sidan
tornet.
47
s. 4(12)
Jag styrde mot sprickan. Örnen drog upp sin ena vinge mot himlen och den
andra pekade ner mot marken. Ratatosk blundade och skrek när vi for igenom
öppningen. Med en duns landade örnen på det kalla stengolvet och både jag
och Ratatosk trillade av. Jag kände hur den lilla ekorren tappade greppet om
min axel och såg honom rulla rätt in i stenväggen.
– Oj, gick det bra?
Ratatosk såg på mig och kom vinglande mot mig på ostadiga ben.
– Jaaa, men en fråga bara… Varför finns det två av dig?
Jag skakade på huvudet.
– Du mår kanske inte så bra ändå, svarade jag och lyfte upp Ratatosk med
min hand. Kom, du kan få sitta en stund till på axeln. Vi måste fortsätta
framåt.
Så fort jag kunde sprang jag ner för stentrappan och in i den stora salen.
Längs med väggarna låg stora högar av något som såg ut som små vita
snöbollar.
– Men vad tusan, viskade jag. Det där är ju… marshmallows?
Ratatosk tittade yrvaket upp och skrek:
– ELD!
Jag hann precis vika undan. Draken hade hittat oss. Samtidigt hörde jag hur
min syster skrek. Det gick en ilning genom min kropp.
– Där! pekade Ratatosk.
Lea stod bakom en pelare. Jag skyndade mig mot henne men bromsade
tvärt då vi möttes av elden. Det sved till på mina ben och jag kastade mig mot
marken och Ratatosk lika så. Jag blundade så hårt jag kunde och förberedde
mig på att det skulle göra ont. Men det gjorde det inte. Det gjorde inte ont. Jag
vågade knappt titta. Jag undrade om jag hade kommit till himlen. Jag öppnade
ena ögat försiktigt och möttes av min systers leende. Hon lyfte upp mig och
sa:
– Ni kan ju inte ligga på min marshmallowshög. Det kommer smaka
ekorrbajs, fattar du väl.
Förundrat såg jag på henne och när jag vände bort blicken möttes jag av
drakens elaka ögon. Jag gav till ett vrål och kastade mig framför Lea, redo för
strid. Lea bara skrattade så att magen studsade.
– Men sluta. Du behöver inte skydda mig. Han grillar ju bara mina
marshmallows. Dessutom har jag honom i ett koppel.
48
s. 5(12)
Jag vände mig om och såg på min syster Lea. Där stod hon och i hennes
ena hand höll hon en kedja som ledde hela vägen runt drakens hals. I andra
handen hade hon en pinne med en perfekt grillad marshmallows.
– Men Lea, jag skulle ju rädda dig!
– Jag bli räddad? fnös Lea. Skulle inte tro det. Jag har alltid klarat mig själv.
Men du kan få en marshmallow om du vill?
Hon tryckte på den kladdiga skumgummigodisen på en grillpinne och satte
den i min hand.
– Håll den framför lågan bara.
Tvekande höll jag den framför drakens nos och väntade på att den skulle
öppna munnen. Långsamt såg jag den öppna gapet och...
– Har du hört något av vad jag har sagt? Men hallå hör du mig? Ska du vara
med i mitt klassrum så får du faktiskt också lyssna på oss andra.
Jag tittar upp och möts av lärarens uppspärrade ögon och kaffeandedräkt.
Alla andra har tystnat och riktar blickarna mot mig. Jag känner hur en
svettdroppe bildas i pannan och hjärtat börjar slå fortare.
– Här är vi mot andra som vi själv vill bli behandlade, fortsätter hon och
vänder huvudet mot Mia. Varsågod Mia, nu kan du fortsätta berätta om vad
du gjorde i helgen.
Det är fortfarande samma gamla klassrum, med samma gamla lärare och
samma gamla klass. Mia pratar till och med fortfarande. Som om någon skulle
tycka det var intressant att veta vad hon gjorde på helgen.
– Tack så mycket Mia. Jaha, då är det bara din tur kvar.
Läraren tittar på mig och återigen vänder sig alla mot mig. Munnen känns
torr och rösten stockar sig i halsen. Jag tittar ner i knäet på de röda byxorna
och sväljer.
– Jag sa, kan du vara snäll att berätta om din helg för oss andra. säger
läraren otåligt. Vi vill gärna veta då vi ska skriva om det sen.
Jag stryker undan det långa håret som fallit ned framför ögonen och harklar
mig. Medan jag kniper ihop ögonen funderar jag över vad Ratatosk skulle ha
sagt. Sedan tar jag sats och med min tunna röst försöker jag berätta:
– I lördags var jag hemma… Det regnade ju så jag var inne och spelade
spel med min syster...
Egentligen hade jag velat gå ut. Gå ut och springa i det blöta gräset med
Lea. Jag ville att hon skulle hitta på något tokigt och roligt som hon brukade,
49
s. 6(12)
som när vi hade byggt ett nyckelpigs-dagis i en glasburk. Men Lea var trött. Så
därför stannade vi inne hela dagen. Men det kan jag ju inte berätta.
– Ja, och i söndags var jag hos mormor…
– Jaha hos din mormor, sa läraren. Vad trevligt. Vad gjorde ni då?
– Trevligt? tänker jag. Inte så trevligt direkt.
Det var inte så trevligt att bli väckt mitt i natten och utschasad till bilen i
bara pyjamasen. Det var inte första gången men det var nog något man aldrig
riktigt vande sig vid. Mamma lämnade sedan av mig hos mormor som stått i
porten och väntat, innan hon fortsatte iväg med Lea. Mormor hade bäddat åt
mig på soffan men jag kunde inte riktigt somna om. Så söndagen var inte så
trevlig. Ja, mormor är snäll, så det är inte det, men det finns inte så mycket att
göra där. Hon har inga spel, inget lego, inget hopprep. Bara en gammal kortlek
som saknar ruter dam och klöver fyra. Och så mormor, som vankade av och
an vid telefonen som står på ett bord med vit spetsduk, i hallen. Men det kan
jag ju inte berätta. Och det som hände lite senare på kvällen kan jag ju
verkligen inte berätta om.
– Mmmm, det var trevligt, svarar jag och undviker lärarens blick. Vi åt
köttbullar.
50
s. 7(12)
Skor med vingar
Jag önskar jag hade
skor med vingar.
Då skulle jag hoppa
högt upp i luften.
Jag skulle springa ifrån
alla som retas.
Jag skulle plocka
de rödaste körsbären
högst upp i trädet.
Jag skulle hoppa upp
till de översta fönstren
och trycka näsan mot rutan och skrika
BUUU!
Jag skulle kika
ner genom skorstenarna
och jag skulle leka gömme
bland molnen.
51
s. 8(12)