För att besvara frågan vilka faktorer lärarna upplever som viktiga för att be-döma elevers kunskaper vid undersökande arbetssätt genom NTA, ombads re-spondenterna besvara flervalsfrågan gällande vad de anser vara en förutsätt-ning för att göra en god bedömförutsätt-ning. I relation till vad de anser vara betydande, ombads de även svara på en fråga gällande vad de anser sig sakna för att göra en god bedömning av elevers kunskaper. Resultatet presenteras genom figur 7 visar lärarnas svar på frågorna och hur svaren förhåller sig till varandra. I dia-grammet (figur 7) syftar staplarna behöver till de faktorer lärarna anser är en förutsättning för att göra en god bedömning och staplarna saknar syftar till vad de anser, vid tidpunkten, sig sakna för att kunna göra en god bedömning.
Nästintill alla lärare i denna studie anser att samtal med eleverna är en förut-sättning för att göra en god bedömning, vilket uppges av var tredje lärare som en faktor de saknar. Hälften betraktar lektion i halvklass som en betydande utgångspunkt för bedömningen, men i relation till det anger två av fem lärare sig sakna möjligheten till lektion i halvklass. Större möjlighet till efterarbete samt stöd av någon form av bedömningsmatris är även faktorer som större de-len av lärarna anser som betydande för att göra en god bedömning, vilket även är faktorer som i liknande utsträckning uppges saknas.
Sammantaget kan av resultatet utläsas att samtal med elever, lektion i halvklass samt större möjlighet till efterarbete utgör de tre faktorer som lärarna i störst utsträckning angivit som viktiga faktorer för att bedöma elevers kunskaper vid undersökande arbete genom NTA. Fem av de faktorer som angavs som bety-delsefulla för att göra en god bedömning var även de som i större utsträckning angavs som de faktorer som lärarna saknade för att göra detsamma. Faktorerna som berörs är möjligheten att samtala med elever, extra resurs i klassrummet, lektion med halvklass, färdig bedömningsmatris samt möjlighet till efterarbete (figur 7). Detta resultat förefaller oväntat i förhållande till att lärarna i stor ut-sträckning upplever bedömningen som övervägande lätt (figur 3).
40
Figur 7. Respondenternas svar gällande vilka faktorer de anser sig behöva samt vilka de saknar för att göra en god bedömning.
I anslutning till att lärarna uppger sig sakna faktorer som anses som viktiga för att göra en god bedömning är det intressant att uppmärksamma resultatet gäl-lande vad de anser försvårar bedömningen (figur 8).
En återkommande aspekt i studiens resultat är klasstorleken. Majoriteten av respondenterna angav klasstorlek som en faktor som försvårar bedömningen av elevers kunskaper. En av fem lärare anger bristen på resurser i klassrummet, övriga arbetsuppgifter samt den fysiska arbetsmiljön som faktorer som försvå-rar bedömningen. Endast en av tio upplever att det är det undersökande arbets-sättet i sig som utgör ett hinder för bedömningen av elevers kunskaper gente-mot kunskapskraven (figur 8).
Figur 8. Respondenternas svar gällande vad de upplever försvårar bedömningen.
I relation till att majoriteten av lärarna uppger klasstorlek som en faktor som försvårar bedömningen (figur 8), samt att hälften anser att möjligheten till undervisning i halvklass är en viktig faktor för att göra en god bedömning
(fi-41 gur 7) finns relevans i att lyfta resultatet gällande omfånget på den genomsnitt-liga klasstorleken, i vilket respondenterna undervisar under en NTA-lektion (figur 9).
Närmare hälften av lärarna uppger att de undervisar mellan 20–25 elever vid ett och samma tillfälle. I jämförelse undervisar drygt en av fem lärare i relativt små klasser, om 0–5, 6–10 samt 11–15 elever. Denna grupp lärare kan under-visa en elevgrupp som från början utgör en mindre klass eller så kan det indi-kera att dessa lärare undervisar i halvklass. Sammantaget visar resultatet att nästintill tre av fyra lärare bedriver NTA-undervisning där elevgruppen består av mellan 16–25 elever, vilket i relation till resultatet gällande att mer än en tredjedel av lärarna anser sig sakna möjlighet till lektion i halvklass för att göra en god bedömning (figur 7), kan tydliggöra varför lärarna främst lyfter klas-storleken som den faktor som försvårar bedömningen (figur 8). Detta resultat är intressant att ställa i förhållande till att lärarna trots allt i stor utsträckning upplever bedömningen som övervägande lätt (figur 3).
Figur 9. Respondenternas svar gällande hur många elever de i genomsnitt undervisar samtidigt under en NTA-lektion.
4.2.1 Klasstorleken som försvårande faktor och dess inverkan på bedömningen
Ovan presenterade resultat visar en upplevd problematik gällande klasstorle-ken under NTA-lektionerna och möjligheten till en god bedömning. Därför presenteras här resultatet gällande vad lärarna upplever upptar störst del av de-ras fokus under en NTA-lektion, vilket kan ge en indikation till varför elevan-talet upplevs komplicera bedömningen.
Vad som upplevs uppta störst fokus under en NTA-lektion angav majoriteten av respondenterna rör någon form av interaktion med eller mellan elever (figur 10). En tredjedel av lärarna uppgav att gå mellan elevgrupper och lyssna upptar
42 störst fokus, medan drygt en fjärdedel angav samtal med elever som främsta fokus. Två av fem lärare upplever att störst fokus går till olika aspekter som rör organiseringen av undervisningen. En av aspekterna är att ge elever in-struktioner och att upprepa dem, vilket nästintill en av fem lärare upplever upp-tar övervägande del av deras fokus under en NTA-lektion. Något färre uppger att upprätthålla arbetsro samt ordning i klassrummet som mest uppmärksam-hetskrävande.
Figur 10. Respondenternas svar gällande vad de upplever upptar störst del av deras fokus un-der en NTA-lektion.
Resultat gällande vad som upptar störst del av lärarnas fokus under en NTA-lektion (figur 10) kan sorteras in i två kategorier, utefter huruvida de fokuserar på aspekter som rör det praktiska arbetet eller bedömningspraktiken. Med be-dömningsaspekter avses att samtala med elever, lyssna på elever samt doku-mentera under lektionens gång. Praktiska aspekter avser de runtliggande fak-torerna i ett klassrum, såsom att hålla ordning och arbetsro, ge och upprepa instruktioner samt att dela ut undersökningsmaterial och stenciler. Drygt tre av fem lärare anger att deras främsta fokus ligger på vad som faller inom bedöm-ningsaspekten. I led med detta är det intressant att uppmärksamma resultat gäl-lande vilka bedömningsmetoder lärarna anger att de huvudsakligen använder sig av, då olika bedömningsmetoder kräver att läraren fokuserar på, för meto-den, rätt saker i klassrummet för att kunna göra en god bedömning.
Vid frågan gällande vilka bedömningsmetoder lärarna huvudsakligen använ-der sig av vid bedömning genom NTA-konceptet angav nästintill alla lärare att de använder sig av en formativ bedömningsmetod. Trots möjlighet till flerval angav endast en av fyra att de använder sig av kamratbedömning och summativ bedömning av elevers kunskaper vid arbete genom NTA (figur 11).
I diagrammet (figur 11) kan utläsas att nästintill alla lärare huvudsakligen an-vänder sig av formativ bedömning, där det i svarsalternativet tydligt framgår
43 att bedömningen bygger på exempelvis återkoppling. Återkoppling förutsätter en dialog, vilket i förhållande till resultatet presenterat i figur 10, där endast drygt en fjärdedel av lärarna anger att de lägger störst fokus på att samtala med elever, skapar en oklarhet gällande huruvida goda förutsättningar ges för be-dömning genom vald bebe-dömningsmetod.
Figur 11. Respondenternas svar gällande vilka bedömningsmetoder de huvudsakligen använ-der sig av vid bedömning genom NTA-konceptet.
En stor andel av lärarna uppger lektion i halvklass som en viktig faktor för att göra en god bedömning av elevers kunskaper, vilket vidare även uppges saknas av en betydande del av lärarna (figur 7). Sambandet däremellan samt att klas-storleken anges som en faktor som försvårar bedömningen (figur 8) och att den formativa bedömningsmetoden, som nästan alla lärare i huvudsak tillämpar (fi-gur 11), kan bli svår beroende på vart lärarna lägger sitt huvudsakliga fokus (figur 10). Detta leder till presentation av resultat gällande huruvida det före-ligger en önskan hos lärarna om ökad kunskap och verktyg gällande bedöm-ning genom NTA-konceptet (figur 12).
Respondenterna ombads ange huruvida de önskar mer kunskap och verktyg för bedömning genom NTA. Lärarna som till viss del önskar mer kunskap och verktyg utgörs av drygt hälften av respondenterna. De lärare som upplever att de i hög grad samt instämmer helt att de är vid behov av mer kunskap och verktyg utgörs av nästan en fjärdedel av lärarna, en något större andel angav att de inte önskar något mer. Av resultatet går att utläsa att lärarna inte i någon större utsträckning är intresserade av mer kunskap och verktyg för att bedöma genom NTA (figur 12).
44
Figur 12. Respondenternas svar gällande huruvida de önskar mer kunskap och verktyg för bedömning genom NTA.