Vad säger stadsbyggnadskontorets styrdokument om dialog och planprocessen?

För att skapa bättre förutsättningar för medborgarsamverkan att bära frukt menar Malmö stad att medborgarsamverkan måste initieras i ett tidigt stadie av stadsutvecklingen (Malmö stad, 2018c). Stadsbyggnadsnämnden, som är den förvaltning som ansvarar för att planera Malmö stad, samt att upprätta såväl översiktsplaner som detaljplaner, anser också att det är väsentligt att tidig dialog med medborgare etableras för att skapa ett hållbart stadsutvecklande med medborgardialog som medel (Stadsbyggnadsnämnden, 2019a). Att stärka medborgares delaktighet i planeringen av sin närmiljö är ett genomgående mål i Malmö stads dokument, och även så i Stadsbyggnadsnämndens delrapport. Att vara delaktig i planerandet av sin

38 (76)

egen omgivning, menar Stadsbyggnadsnämnden, är en av de viktigaste bidragande faktorerna till god hälsa men att det även kan ge goda synergieffekter för en mer träffsäker och effektiv planering. De goda effekterna som ett tidigt involverande av medborgare kan leda till beskriver Stadsbyggnadsnämnden i sin rapport: “Förmåga och kapacitet till tidiga dialoger kan synliggöra fler perspektiv, ge ett bättre beslutsunderlag, leda till ökad tillit inom Malmö stad och mellan boende, stärkt ansvarstagande för gemensamma angelägenheter och leder förhoppningsvis även till färre överklaganden” (Stadsbyggnadsnämnden, 2019a, s.31). Vidare menar Stadsbyggnadsnämnden också att tidig samverkan är vitalt för att delaktighet och dialog ska anses vara meningsfullt överhuvudtaget (Stadsbyggnadsnämnden, 2019a).

Som det beskrivs i översiktsplanen krävs det nya arbetssätt och metoder för att möta nya utmaningar, enligt Malmö stad (2018c). Stadsbyggnadsnämnden, som haft en stor del i processen som har resulterat i Malmö stads översiktsplan, menar även att det är väsentligt att nya metoder arbetas fram för att kunna skapa så goda möjligheter som möjligt för medborgare att delta i planeringen (Stadsbyggnadsnämnden, 2019a). Stadsbyggnadsnämnden har också påbörjat ett arbete för att utveckla sina arbetsmetoder i syfte att förbättra sina egna förmågor till att skapa goda förutsättningar för medborgardialog. Detta arbete är tänkt att resultera i ett paket som Stadsbyggnadsnämnden själv benämner som “Praktiska hjälpmedel för handläggare” (Stadsbyggnadsnämnden, 2019b, s.12). Målet med arbetet är att skapa dialogverktyg för att underlätta handläggarens arbete när det kommer till medborgardialog i planeringen, och därmed skapa bättre möjligheter för medborgare att engagera sig (Stadsbyggnadsnämnden, 2019b).

Utöver arbetet med att skapa en handbok för hur arbetet med medborgardialog ska utföras, har det även inletts planeringsprojekt i Malmö där det arbetas efter devisen fördjupad delaktighet (Stadsbyggnadsnämnden, 2019b). I arbeten

39 (76)

som präglas av fördjupad delaktighet är syftet att medborgare, fastighetsägare och andra viktiga aktörer som berörs av satsningen, i ett tidigt stadie, ska involveras i planeringsprocessen i syfte att skapa en naturligt deltagande i utvecklingen av sin närmiljö. Ett av dessa planeringsprojekt är Bunkeflostrand (Stadsbyggnadsnämnden, 2019a). Detta för att, i så hög grad som möjligt, engagera Bunkeflostrands medborgare i den kommande stadsutvecklingen i stadsdelen.

5. Fallstudie

5.1.

Bunkeflostrand

Bunkeflostrand är en stadsdel i Malmö som är beläget i de sydvästra delarna av staden, utanför yttre ringvägen som utgör den gräns där Malmö stad har som officiell ambition att förtäta staden. (Malmö stad, 2018c) I stadsdelen bor det ca 11 000 människor och som stadsdel är det en av Malmö stads ekonomiskt mer välmående delar (Malmö stad, 2019e). Vad gäller utbildningsnivå placerar sig Bunkeflostrand över snittet för hela Malmö när det kommer till människor med eftergymnasial utbildning. Stadsdelens bebyggelsetyp består, huvudsakligen, av småhus, i form av villor och radhus, samt flerbostadshus och det är i Bunkeflostrand mer vanligt att man äger sin bostad än att inte göra det (Malmö stad, 2019e).

Ur ett historiskt perspektiv har Bunkeflostrand varit starkt präglat av naturen där jordbruksmarkerna och strandängarna än idag är signifikanta för stadsdelen. Det är också ur jordbrukssamhället som Bunkeflostrand har vuxit fram under tidigt 1900-tal (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Bebyggelsen blev präglad av egnahemrörelsens ideal, där småhus utgör den huvudsakliga bebyggelsen. Senare ska även stadsbyggnadsideal som trädgårdsstaden komma att prägla Bunkeflostrands fysiska utformning. Antalet småhus har fortsatt att växa under 1900-talets gång, vilket än idag är den dominerande bebyggelsetypen. Bakgrunden till de förändringar som denna studie kommer

40 (76)

att rikta sin uppmärksamhet mot är den befolkningsökning som skett i Bunkeflostrand. 1998 var invånarantalet ca 4000, idag är de, som tidigare nämnt, runt 11000 invånare som bor i stadsdelen. Utvecklingen av Bunkeflostrand har skett utan att lokal service följt med i samma takt. Trafiklösningar har också saknats vilket gör att gatunätet i Bunkeflostrand i nuläget är överbelastad och eftersatt (Stadsbyggnadskontoret, 2019).

Figur 1: (Regionfakta, 2017)

För att kartlägga medborgarnas, och andra viktiga aktörers, uppfattning om Bunkeflostrands kvalitéer och behov var planeringsprocessens inledande idé att genomföra en förstudie. Men det blev snart tydligt att en förstudie inte skulle räcka till för att kunna ta till vara på allt det material som medborgarnas deltagande genererade. Istället upprättades en strukturplan där medborgarnas åsikter kunde kombineras med de riktlinjer som var fastslagna i Malmö stads översiktsplan (Malmö stad, 2018c). Tillsammans utgör de underlaget för stadsutvecklingen i Bunkeflostrand där strukturplanens syfte är att försöka

41 (76)

skapa en sammanhållen planering genom att kombinera medborgarnas åsikter och Malmö stads vilja för att Bunkeflostrand ska utvecklas i en gynnsam riktning (Stadsbyggnadskontoret, 2019). För att undersöka medborgarnas perspektiv genomfördes det flera event då intresserade medborgare kunde möta planeringen där frågan om Bunkeflostrands styrkor och svagheter diskuterades. Det fanns även möjlighet för medborgare att förmedla sina åsikter via internet (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Samtidigt som det går att argumentera för att man i detta planeringsprojekt har lagt stor energi på att bjuda in medborgare vid flertalet tillfällen finns det fortfarande en kritik från medborgare att antalet tillfällen för dialog har varit för få (Malmö stad, 2019b).

Vad dessa tillfällen har lett fram till är ett underlag med över 400 synpunkter från människor i Bunkeflostrand, som enligt Malmö stad sedan ska inarbetas i utvecklingen av Bunkeflostrand (Malmö stad, 2019c). Medborgarnas åsikter har skrivits samman i ett protokoll (Malmö stad, 2019a), men de sammanfattas också i strukturplanen (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Bunkeflostrands styrkor, enligt medborgarna, ligger främst i de lantliga kvalitéerna som stadsdelen fortfarande besitter. Närheten till naturen och det småskaliga som finns kvar från tiden då trädgårdsstaden var Bunkeflostrands planeringsmässiga ledstjärna (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Det är också dessa kvalitéer som orsakar medborgarnas största farhågor inför den stundande förändringen som Bunkeflostrand står inför. Invånarna pekar på att trädgårdsstadens ideal helt har försvunnit från Malmö stads översiktsplan (Stadsbyggnadskontoret, 2019).

Den nya exploatering av åkermark och naturmiljöer som kommer att ske i samband med de nya satsningarna i Bunkeflostrand menar invånarna, ytterligare, kommer att utarma Bunkeflostrands naturnära egenskaper. På grund av Bunkeflostrands kontinuerliga tillväxt och efterföljande befolkningstillväxt har stadsdelen blivit en mer anonym plats än vad den var

42 (76)

förr. De beskriver också en avsaknad av mötesplatser där Centrums brist på bland annat butiker och caféer har gjort att det har tappat sin funktion som ett socialt nav i stadsdelen (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Men det som i Strukturplanen lyfts fram som den punkt som genererat flest åsikter från involverade medborgare är Bunkeflostrands trafiksituation och tillgänglighet. Som tidigare nämnt, har Bunkeflostrand utvecklats utan att stadsdelens trafiklösningar har kompletterats för att kunna hantera det ökade trycket. Detta har gjort att trafiksituationen kring Centrum vid rusningstider blir ohållbar. Biltrafik kombinerat med busshållplatser genererar en osäker trafiksituation kring skolor, menar medborgarna. Utöver detta saknar också medborgarna cykelbanor som kopplar an till det befintliga cykelbanesystemet i Malmö stad (Stadsbyggnadskontoret, 2019).

För att möta den problematik som medborgarna pekar på, är planeringens inriktning att genomföra åtgärder som kategoriseras i fyra teman: Service, Trafik, Bebyggelse samt Natur & Rekreation (Stadsbyggnadskontoret, 2019). De åtgärder som ämnas genomföras ska ske i två separata delar av Bunkeflostrand, vilka är Norra Bunkeflostrand och Gottorp. Med satsningarna i Gottorp menar strukturplanen att syftet är att Bunkeflostrands centrum ska förflyttas till det nyetablerade området, vilket ska skapa fler och större möjligheter för etablering av service, butiker och mötesplatser som invånarna lyft fram att de saknar (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Nya trafiklösningar ska avlasta det befintliga trafiknätet, främst genom att etablera nya vägkopplingar som resulterar i att trafiken kan ledas utanför Bunkeflostrand. Prioriterade bussfiler ska öka kollektivtrafikens möjligheter till att konkurrera ut bilen som huvudsakligt färdmedel, vilket också ska avlasta trafiknätet. Nya gång- och cykelstråk ska också utvecklas (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Att bevara det naturvärde som Bunkeflostrand besitter i nuvarande tillstånd, beskrivs i strukturplanen som en viktig del i utvecklandet av Bunkeflostrand. Befintliga naturmiljöer ska skyddas. Utöver detta pekar strukturplanen också på att det ekostråk som sträcker sig från Malmös centrala delar, längs kusten och ut till

43 (76)

Bunkeflostrand ska förstärkas med tydliga kopplingar till den nya bebyggelsen genom att anlägga en park i det nya området som planeringsprojektet Gottorp utgör (Stadsbyggnadskontoret, 2019).

Figur 2: (Stadsbyggnadskontoret, 2019)