Val av väggrus påverkar drift- och underhåll

Ett bra utfört grusvägsunderhåll handlar främst om två grundläggande principer: att göra en korrekt utförd hyvling av vägbanan och att använda sig av bra ytgrus (Trafikverket, 2012). Användning av väghyvel för att forma vägen på rätt sätt är uppenbart för de allra flesta, men rätt kvalité, volym och storleksfördelning på gruset som behövs är inte lika väl förstått. Ett exempel är tvättbrädor som är ett vanligt diskuterat problem när det kommer till grusvägar. Det är vanligt att tro att dem uppstår på grund av felaktigt/sällan utfört hyvlingsarbete men den största anledningen är valet av väggrus (ibid).

Kvalitén och typen av grus gör också stor skillnad när det kommer till hur mycket en grusväg dammar. Vid ett långvarigt torrt väder så kommer dock en belagd väg damma oavsett material. Det kan vara svårt att ta beslut om det är värt att införa någon slags dammbindning av vägen. Om vägen är högt trafikerad kan dammet påverka hälsan hos människor och djur, vilket motiverar investeringen (Trafikverket, 2019). Är vägen

däremot lågt trafikerad kan det bli svårare. Kostnaderna för att göra detta måste

noggrant övervägas. De flesta metoderna för dammbindning kräver årlig behandling och det måste beaktas i årliga underhållskostnader. Närmare analys av de årliga

underhållskostnaderna skulle kunna visa att kostnaderna för dammbindningsarbetet betalar för sig själv eftersom övriga underhållskostnader minskar som följd av

dammbindningen, speciellt då för vägar med högre trafik (ibid). Exempel på fördelar är minskad förlust av material från grusvägen och lägre frekvens på underhållet av

hyvlingsbladen.

Under 2000-talet har mesa använts som inblandning i grusslitlager som bindande material på vägar i Norr- och Västerbotten (Trafikverket, 2019). Mesa som är en rest från massa- och pappersindustrins kemikalieåtervinning hamnar annars på deponi. Det är därför ett bra sätt att ta till vara på avfallet genom användning till bindemedel. Enligt ett försök som gjorts efter väg 694 mellan Vitåfors och Töre, visade det sig att mesa gav ett gott resultat med avseende på driftegenskaper (Vägverket, 2005). Användningen av mesa i grusslitlager har medfört en betydlig minskning gällande förebyggande underhåll.

Underhållsbehovet i form av hyvling har i princip halverats efter de vägar som fått mesa inblandat i slitlagret (ibid). När det nya grusslitlagret lades ut, var andelen mesa 10%.

Efter vägen som är vald att studeras i denna rapport gjordes undersökningar år 2014 med slutresultatet att det behövdes nytt grus (Fredrik Bäckman, Trafikverket). Det nya gruset lades ut 2014 men visade sig innehålla för lite finmaterial. Som tillsats av finmaterial valdes mesa vilken sedan lades ut under 2015 (ibid). Mesan sprids enklast genom att den blandas med makadam och sprids med lastbil som vid vanlig grusning.

Detta då mesan är klistrig och fastnar i en sandspridare (Vägverket, 2005).

45

4.2.1 Olika bindemedel på grusvägar

I ”Drift o. Underhåll, dammbindning av grusvägar” från 2008, gjord av Vägverket har information om huruvida olika bindemedel fungerar bäst efter grusvägar undersökts.

Olika studier har gjorts i rapporten efter många olika sträckor på olika delar i landet, olika markhöjder och vid olika väderlekar. Olika bindemedel och komplettering till slitlager har studerats. I figur 27 visas alla olika kombinationer som testades.

Figur 25 - utspridda mängder per sträcka och driftområde (Drift o. underhåll, 2008).

Enligt rapport “Drift o. underhåll” är halten lerpartiklar ofta för låg hos många grusvägars slitlager. Tillgångar på lera som passar att användas efter grusvägar är geografiskt betingad och en metod för att enkelt blanda i den i slitlagret saknas. Mesan har i denna studie haft en roll som komplettering av slitlager.

Resultatet av studien tyder på att det effektivaste dammbindningsmedlet är en

saltlösning. Både kalciumklorid och magnesiumklorid anses vara nästan lika effektiva men kalciumkloriden har något högre verkan. Att använda sig av en lösning istället för flingor gav bättre dammbindning och belastningen på miljön minskade. Det beror på att det blir en mer homogen blandning i slitlagret eftersom den har bättre förmåga att tränga sig ned i materialet. Att använda sig av lösning istället för flingor innebär även att mindre mängd kan användas för att få samma effekt. Detta ger en vinst både ekonomiskt och miljömässigt. Om sammansättningen av slitlagret är korrekt, behövs en utspridning på ungefär 0,8m3/km väg om vägen är 5,5m bred.

46 Tillsatsen av mesa hoppades kunna ge en vinst i minskat behov av klorider men studien visar att samma mängd ändå behövdes och inga effektivitetsvinster gjordes. När saltet blandades med mesa istället för lera blev koncentrationen klorid lägre. Mesan gav däremot en positiv effekt i samband med blandning av lignosulfater. Möjligvis kan urlakningen också ha minskat, men det krävs ytterligare undersökningar för att kunna dra den slutsatsen. Ekonomiskt kan inte lignosulfater konkurrera med saltlösningar och skulle därför kunna användas efter kortare sträckor där kloridlösningar inte går att använda av miljöskäl. Lignosulfater skapar även en hård hinna på vägens yta vilket ger ett gott resultat till en början men efter att tag börjar denna yta spricka och blir därför nästan verkningslöst. Sträckorna har krävt fler omhyvlingar då håligheter i vägen har uppstått.

I tabell 1 har en jämförelse gjorts av att använda mesa eller lera som komplettering i slitlagret. Informationen och alla grafer kommer från rapport “Drift o. Underhåll”. Det som har jämförts är vägarnas tvärfall, jämnhet, löst grus och damm. Detta är

tillståndskontrollerat en gång per år och bedömts på en skala 1-4 om hur vägens skick är. De båda har för- och nackdelar vilket har gjort att helhetetsbedömningen blev väldigt jämn. Det går inte att dra någon slutsats i denna studie om vilket material som fungerar bättre av mesa eller lera då mesan fick 51% fördel och lera 49%, se figur 28. Utifrån vilka problem vägen tidigare har haft borde det gå att överväga genom deras

egenskaper om vilket material som ska väljas.

Tvärfall Jämnhet Löst grus Damm

Tabell 1 - Jämförelse av att använda mesa eller lera som komplettering i slitlagret.

47

Figur 26 - Summa fördel av att använda mesa eller lera som komplettering i slitlager.

4.2.2 Resultat från enkät ”Undersökning Långtjärnsvägen”

Från den egna enkäten presenteras frågorna “Görs underhåll nog ofta?” och “Görs underhåll lika ofta som förut?” i figur 25. 9 frågor gällnade hur personerna upplevt att vägens driftsäkerhet har förändrats ställdes också och presenteras i figur 26.

Figur 27 - Resultat om hur underhåll görs nog ofta och om det görs lika ofta som tidigare från undersökning hos de boende efter väg 693.

48

Figur 28 – Resultat på hur vägens driftegenskaper har förändrats sedan tidigare från undersökning hos de boende efter väg 693.

Resultatet i figur 25 säger att majoriteten tycker att underhållsarbete görs mer sällan vid användning av mesa i slitlagret men även att det inte görs nog ofta. Från figur 26

avläses att vägens driftsäkerhet har förbättrats med avseende på de flesta

egenskaperna men framförallt med avseende på spårbildning, vattensamlingar, potthål och löst grus på ytan. Dammbildning från vägbanan tycker däremot de flesta har blivit sämre.

49