Följande avsnitt behandlar hur säker och precis studien är, alltså studiens hållbarhet. Denna studie utgår från en induktiv forskningsansats, vilket innebär att vi dragit generella slutsatser utifrån det empiriska materialet. Enligt Torsten Thurén (2016) “kan man alltså komma fram till större eller mindre sannolikhet – verifiering – men aldrig uppnå hundraprocentig visshet” (s .26).
En viktig aspekt av en studie är huruvida den är valid, vilket innebär svar på frågan om, den för studien använda metoden, verkligen mäter, studerar eller undersöker det som den påstår sig undersöka (Kvale & Brinkmann, 2014). En studies validitet stärks av god
hantverksskicklighet som intervjuare och för att förbättra denna skicklighet utförde vi en provintervju och diskuterade därefter både genomförande och innehåll. Enligt Martyn
Denscombe (2018) ger intervjuer ansikte mot ansikte en chans att kontrollera tillförlitligheten genom att läsa av kroppsspråk och möjligheten att ställa följdfrågor. Vår tydliga
- 28 -
rollfördelning intogs med målet att stärka validiteten. Däremot finns det ingen garanti att den tillfrågade svarar sanningsenligt på intervjufrågorna. Kontexten och intervjuarens position är något Denscombe (2018) betonar extra tydligt, vilket vi är medvetna om och kommer att ta upp i metoddiskussionen.
Reliabiliteten avgörs också av hur noggrann, systematisk och väl genomförd en studie är och enligt Robert Thornberg och Andreas Fejes (2015) avgör detta en studies kvalitet. Förmågan till kritiskt tänkande och noggrannheten under analysprocessen är avgörande faktorer för god kvalitet. Under studierna till specialpedagog vid Örebro Universitet har den analytiska förmågan tränats upp, men det är ändå av stor vikt att betona att vi har förhållandevis liten erfarenhet att analysera empiriskt material. För att stärka kvaliteten har vi gått igenom materialet upprepade gånger utifrån vald analysmetod (som presenterades i detalj i tidigare avsnitt).
Begreppet reliabilitet åsyftar huruvida studien kan reproduceras vid en senare tidpunkt, av andra forskare, med andra informanter och ändå komma fram till samma resultat (Kvale & Brinkmann, 2014). I kvalitativa studier ses det som praktiskt taget omöjligt att reproducera en studie då den sociala inramningen, som Denscombe (2018) talar om, ständigt förändras utifrån människors olika erfarenheter och samhällsförändringar över tid. Detta blir tydligt i vår studie då deltagande specialpedagogers verklighet och förutsättningar skiljer sig åt väsentligt.
Generaliserbarhet avser om en studies resultat kan överföras på personer eller fall som inte ingår i studien, det vill säga hur forskningsresultat kan användas i ett vidare sammanhang (Thornberg & Fejes, 2015). I kvalitativa studier handlar generaliserbarhet snarare om hur studiens resultat kan tillämpas av andra personer och i vår studie är förhoppningen att framkommen kunskap kan bidra med värdefulla insikter om inkludering av elever med HFA och AS. Denscombe (2018) ställer följande frågor:
I vilken utsträckning skulle fynden kunna överföras till andra? “, snarare än: “I vilken utsträckning är det sannolikt att fynden återfinns i andra fall? (s. 422).
Utifrån vald metod, där skillnader i uppfattningar kring olika fenomen är i fokus, och utifrån de relativt få informanter vi tillfrågat, anser vi att de svar vi fått i utfallsrummet till stor del speglar specialpedagogers uppfattningar i frågan, men vi är också medvetna om att vi långt ifrån täckt in alla möjliga svar däri.
- 29 -
8 Resultat
Syftet med studien är att öka kunskapen om specialpedagogers uppfattningar om de
förutsättningar som krävs för att lyckas med pedagogisk inkludering, samt bidra med kunskap om hur måluppfyllelsen, genom pedagogisk inkludering, kan öka för elever med HFA och AS. Enligt det specialpedagogiska perspektivet KoRP är delaktighet och kommunikation grundläggande förutsättningar för pedagogisk inkludering och det är dessa två begrepp som bidragit till syftet och legat till grund för frågeställningarna samt för de tema som intervjuerna delats in i.
De kategorier som framträder i analysen kan delas in i huvudkategorier och underkategorier. Den första huvudkategorin är förutsättningar för pedagogisk inkludering och de
underkategorier som framträder är olika samtalsformer för fungerande samarbete mellan specialpedagog och lärare, lärares kompetens om HFA och AS samt vikten av lärmiljöns betydelse för graden av inkludering. Huvudkategori nummer två presenterar kopplingen mellan måluppfyllelse och pedagogisk inkludering för elever med HFA och AS. Utöver resultaten som utgår från studiens frågeställningar visade sig en tredje huvudkategori, vilken lyfter synen på den särskilda undervisningsgruppens inverkan på inkluderingsarbetet. Resultatet, som är baserad på analysen av specialpedagogernas utsagor, redovisas utifrån ovan nämnda huvud- och underkategorier. Avslutningsvis presenteras en
resultatsammanfattning, med målet att besvara studiens tre frågeställningar:
• På vilket sätt framträder delaktighet som en förutsättning för pedagogisk inkludering av elever med HFA och AS?
• På vilket sätt framträder kommunikation som en förutsättning för pedagogisk inkludering av elever med HFA och AS?
• Hur resonerar specialpedagogerna om den pedagogiska inkluderingens betydelse för måluppfyllelsen för elever med HFA och AS?
De åtta deltagande specialpedagogerna presenteras som specialpedagog 1, specialpedagog 2 och vidare upp till specialpedagog 8. De förkortningar som används är SP1, SP2 till SP8. Frågor om deltagarnas bakgrund och arbetslivserfarenhet inledde varje intervju, men svaren på dessa frågor presenteras inte i resultatdelen, eftersom de i analysen inte visade sig påverka studiens resultat. Samtliga deltagares arbetsuppgifter är, i stora drag, desamma och alla har relevant utbildning till specialpedagog eller speciallärare. Däremot visade det sig att de
- 30 -
organisatoriska förutsättningarna på skolorna skiljer sig betänkligt, vilket också synliggörs i resultatdelen.