Den vanligast förekommande gestaltningsformen var konfliktgestaltning, och det beror på att det är rapporteringen kring en konflikt som undersökts i den här studien. Därför speglar resultatet rapporteringen på ett rimligt sätt. Skälet till att villkorstrappan tilldelats förhållandevis stor del av medieutrymmet kan handla om att ju mer en potentiell nyhet handlar om problem, konflikter eller negativa händelser desto mer sannolikt är det att medierna rapporterar om det (Strömbäck 2019, s.180).
8 Förslag till fortsatt forskning
För att ta analysen av villkorstrappan som fenomen vidare hade det varit intressant att studera ämnet på en än mer diskursiv nivå och att finna mönster i exempelvis språkbruk kan vara ett intressant sätt att undersöka villkorstrappan vidare. Det var tanken från början för
undertecknades del, men valet föll den här gången på den kvantitativa innehållsanalysen som metod snarare än diskursanalysen. Den kvalitativa textanalysen hade också med fördel kunnat fungera som ett komplement till den kvantitativa analysen som gjorts i den här studien.
Just kombinationen av de metodologiska ansatserna har en del vinning. Du kan pröva dina metoder för att genom detta få klart för dig om identiskt resultat uppnås med de olika
metoderna, vilket kan generera tilltron till din studie samt öka studiens tillförlitlighet (Østbye et al. 2003, s.36).
Det hade därtill varit av intresse att undersöka även utländska medier för att kunna dra paralleller länder emellan och se vilka potentiella likheter och skillnader som finns och/eller om det i överhuvudtaget finns någon liknande motsvarighet till villkorstrappan i något annat land, och om detta finns, hur gestaltas den av landets media. Det hade också varit relevant att undersöka andra medier i Sverige. Finns det en röd tråd genom mediasverige när
villkorstrappan gestaltas? Hade resultatet varit detsamma om en undersökning gjorts på enbart sportmedier i allmänhet och fotbollsmedier i synnerhet?
54
Referenser
Tryckta källor
Andersson, A. (2018). En polis i medborgarnas tjänst. I Eklund, N. & Landström, L. (red.) Polisen – verksamhet och arbete. 2 uppl. Stockholm: Liber.
Aurstad, E. (2005). Uønskede holdninger og handlinger i norsk fotbal. Med hovedvekt på rasisme og voldstendenser. Oslo: Institutt for kriminologi och rettssociologi, Juridisk fakultet, Universitetet i Oslo.
Boréus, K. & Bergström, G. (2018). Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.
Ekström, M. & Johansson, B. (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Ekström, M. & Larsson, L. (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Entman, R. (1993). Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Journal of Communication, 43(4), 51-58. https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.1993.tb01304.x
Goffman, E. (1986). Frame analysis: an essay on the organization of experience. 2. uppl., Boston: Northeastern University Press.
Hellevik, O. (1984). Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
Häger, B. (2014). Reporter: en grundbok i journalistik. Lund: Studentlitteratur.
Isaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl., Stockholm: Wolters Kluwer.
55
Karlsson, M & Johansson, B. 2019. Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, M & Johansson, B. 3. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur, 171–192.
King, G., Keohane, R.O., Verba, S. (1994). Designing social inquiry. New Jersey: Princeton University Press.
Radmann, A. (2013). Huliganlandskapet: medier, våld och maskuliniteter. Idrottsvetenskap. Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola. Malmö: Service Point Holmbergs.
Rudberg, B. (1993). Statistik. Lund: Studentlitteratur.
Scheufele, D. (1999). Framing as a Theory of Media Effects. Journal of Communication, 49(1), 103-122. https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.1999.tb02784.x
Semetko, H. & Valkenburg, P. (2000). Framing European Politics: A Content Analysis of Press and Television News. Journal of Communication. 50 (2), 93–109.
https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.2000.tb02843.x
Shehata, A. (2019). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I Karlsson, M. & Strömbäck, J. (red.) Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur, s.337–350.
Strömbäck, J. (2001). Gäster hos verkligheten: en studie av journalistik, demokrati och politisk misstro. Diss. Stockholm: Univ., 2001
Strömbäck, J. (2004). Den medialiserade demokratin. Stockholm: SNS Förlag.
Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Strömbäck, J. (2019). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I Karlsson, M. & Strömbäck, J. (red.) Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur, s.171–183.
56
Tsoukala, A. (2009). Football hooliganism in Europe: Security and Civil Liberties in the Balance. London: Palgrave-Macmillan.
Weaver, D. (2007). Thoughts on Agenda Setting, Framing, and Priming. Journal of
Communication, 57(1), 142-147. https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.2006.00333.x
Weibull, L., Wadbring, I., Ohlsson, J. (2018). Det svenska medielandskapet. Stockholm: Liber.
Østbye, H., Knapskog, K., Helland. K. & Larsen, L.O. (2003), Metodbok för medievetenskap. Malmö: Liber.
Elektroniska källor
Bachner, N. (2020). Polisens nya plan för villkorstrappan. Expressen, 25 mars.
https://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/polisens-nya-plan-for-villkorstrappan/
Billengren, L. & Pearson, S. Så kan förbuden stegras för klubbarna: "Då får de spela utan publik". Fotbollskanalen, 7 maj.
https://www.fotbollskanalen.se/sverige/sa-kan-forbuden-stegras-for-klubbarna-da-far-de-spela-utan-publik/
Bonnier (u.å.). Organisation. (hämtad 2020-05-24) https://www.bonnier.com/sv/page/organisation
Brenning, P. (2019). Polisen förbjuder fansens tifo-flaggor. Aftonbladet, 18 april.
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/RR56qr/polisen-forbjuder-fansens-tifo-flaggor
Brink, B. (2005) Polisen inför ny kravalltaktik Polis sköt skarpt in i folkmassa. Svenska Dagbladet, 26 oktober. https://www.svd.se/polisen-infor-ny-kravalltaktik-polis-skot-skarpt-in-i-folkmassa
57
Brå (2008). Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar (Rapport 2008:20). Västerås: Edita Norstedts.
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180007401/1371914724216/2008_20_fo tbollsrelaterade_ordningsstorningar.pdf
Codex: regler och riktlinjer för forskning (2020). Forskarens etik. http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml [2020-05-08]
Green, A. (2009). Fotboll och huliganism Utveckling, problem och åtgärdsarbete i England och Skandinavien (Kriminologiska institutionens rapportserie 2009:2). Stockholm:
Universitetsservice US-AB.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:474207/FULLTEXT01.pdf
Kantar Sifo (2020). Räckviddsmätningar: Orvesto internet. (hämtad 2020-04-28)
https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/rackviddsmatningar/orvesto-internet
Larsson, M. & Lindeborg, S. (2014). Dif-supporter död efter bråk. SVT, 30 mars. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/dif-supporter-dod-efter-brak
Pearson, S. (2019). Här historien bakom polisens nya grepp mot pyroteknik: "Är och förblir ett brott - kan inte ses mellan fingrarna”. Fotbollskanalen, 7 maj.
https://www.fotbollskanalen.se/sverige/har-historien-bakom-polisens-nya-grepp-mot-pyroteknik-ar-och-forblir-ett-brott/
Polisen. (2019). Polisens arbete vid fotbollsmatcher. (hämtad 2020-05-15). https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2019/maj/polisens-arbete-vid-fotbollsmatcher/
Schibsted. (u.å.). News media. (hämtad 2020-05-24). https://schibsted.com/about/who-we-are/news-media/
Sundkvist, F. & Bachner, N. (2019). RF-basen Björn Eriksson sitter på dubbla stolar. Expressen, 29 maj. https://www.expressen.se/sport/qs/i-idrottens-eller-vaktbolagens-namn/
58
Svenska Fotbollsförbundet. (2019). Svenska mästare 1896-25, 1931-. (hämtad 2020-05-21). https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/elitfotboll/historik-herr/svenska-mastare-1896-/
Äikäs, M. (2017). En så kallad fråga.
https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/pa_tal_om_sprak_2015/en_sa_kal lad_fraga.23811.news 2020-05-20
Övriga källor
Nationalencyklopedin, huliganism. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/huliganism (hämtad 2020-04-20)
59