Varför använder lärare laborativt material?

I den delen framkommer lärarnas motiveringar till användning av laborativt material, samt elevernas åsikter kring det. Dessutom representeras lärarnas synpunkter gällande matematiksvårigheter.

Skapa förståelse

Att laborativt material i undervisningen bringar större förståelse för eleverna håller alla våra intervjuade lärare och elever med om. Vidare påpekas det att med hjälp av laborativt material kan flera moment i matematikundervisningen tydliggöras eftersom det är bra matematikverktyg att förklara med. Enligt lärare A används laborativt material när något moment i matematiken ska tydliggöras, när eleverna behöver se det konkret

för att begripa och kunna gå vidare. Lärare B och C uppger positionssystemet som exempel, där lärare B påpekar att man kan tydliggöra positionssystemet med pengar genom att man sorterar det i hundra lappar, tiokronor och sedan enkronorna. Medan lärare C tyder på att multibas materialet tillför bättre förståelse för att det synliggör storleksskillnaden mellan tiotal och ental tydligare. Enligt henne är pengar lite mer halvabstrakta för att tiokronorna är mindre än enkronan till exempel, vilket inte blir lika konkret. Vidare anser lärare B att lärare som har svårigheter att förmedla något moment i matematiken kan arbeta med laborativt material för att lättare förklara matematiska begrepp. Lärare C anser att det är viktigt med laborativt material för att undvika mekanisk räkning utan förståelse för taluppfattningen. Ett exempel hon tar upp är att eleverna ska förstå och se det konkret att t.ex. 1/3 av 12 är lika med 4. Vi såg att lärare C presenterade bråk samt jämförelse av tal i bråkform på olika sätt i sin undervisning för att frambringa bättre förståelse.

Alla tre lärarnas elever har positiva inställningar till laborativt material och samstämmer att de använder det i syfte mot bättre förståelse och lättare räkning med stora tal. Både lärare B:s och C:s elever anser att de använder laborativt material bara som hjälpmedel när de inte förstår, vilket enligt dem skedde mest i skolår 1 och 2 men nu är materialen inte nödvändiga för att de kan matematik nu.

Lärarna är medvetna om laborativt materials avsikt och försöker tillämpa det i sin undervisning. För dem är laborativt materialet ett hjälpmedel för eleverna att laborera och upptäcka matematiken med. Lärare A menar att laborativt material är en självklarhet för att det ska bli förståeligt för eleverna. De måste först bygga upp en förståelse innan de kan gå vidare till det abstrakta. I samband med det påpekar lärare C att den konkreta tillämpningen av det abstrakta måste vara korrekt och tydligt, vilket pengar inte alltid gör. Hon menar att när det pratas om att det går tio enkronor på en tiokrona och materialen inte visar det, blir det komplicerat för en del elever att hänga med för att de inte ser det de hör. Enligt Berggren och Lindroth (1997) hjälper det eleverna sedan att utvidga och fördjupa sitt laborativa arbete för att finna abstrakta strategier.

Lärare B påpekar att laborativt material underlättar tillämpningen av matematiska begrepp. Om det skriver McIntosh (2006) att olika laborativa aktiviteter där språket utgör en del av gynnar elevernas språkutveckling i matematik. Författaren menar att en verbal och konkret representation av lösningsstrategier utvecklar elevernas matematiska ordförråd samt synliggör elevens förståelse.

Förebygga svårigheter

Två av lärarna anser att laborativt material förebygger matematiksvårigheterna, den tredje läraren påpekar samma men att det inte kan hjälpa alla. Lärare A anser att elever som har matematiksvårigheter oftast har missat att arbeta med matematikbegrepp eller inte har förstått antalsuppfattningen och därmed tar hon hjälp av laborativt material för att klargöra dessa missförstånd. Lärare B påpekar att hon använder laborativt material för att förebygga elevernas matematiksvårigheter, men hon är osäker på om det hjälper eleverna att förstå det abstrakta. Hon anser att det beror på vad man har för elever och vilka matematisksvårigheter det gäller eftersom en del elever upplever förståelse för stunden men att dessa kunskaper inte blir långvariga. Lärare C anser att laborativt material hjälper elever som har matematiksvårigheter eftersom de är i behov av att verkligen se det framför sig, att de får bygga upp talen och inte bara se siffror i läroboken. Hon anser att elever som använder laborativt material har mindre matematiksvårigheter och bättre förståelse, än de som inte arbetar med det.

Samtliga elever är eniga om att laborativt material hjälper dem att erhålla rätt förståelse från början

Alla tre lärarna är övertygade om att laborativt material förebygger matematiksvårigheter. Lärare A och C menar att eleverna som har matematiksvårigheter har missat den grundliga förståelsen eleverna erhåller där de själva laborerar och utforskar material. Lärare A håller med om att matematikbegrepp och antalsuppfattning är några moment som påbörjas väldigt tidigt och om man inte har det säkert blir man osäker på sina strategier och matematiska resonemang. Om det skriver Szendei (1996) att pedagogiska material kan synliggöra elevernas missuppfattningar i matematik vilket underlättar för läraren att bearbeta dem. Däremot menar lärare B att laborativt material kan misslyckas med att konkretisera matematiken för en del lågpresterade elever som arbetar mekaniskt och inte förstår vad de gör, eller att de upplever förståelse för stunden men inte kan använda sig av det i olika matematiska uppgifter. Detta har även Resnick och Omanson (1987) samt Thompson, P. och Thompson, A. (1990) påträffat i sina studier, där de märkte att en del elever inte kunde tillämpa den laborativa förståelsen i sina formella representationer. Däremot påvisar Flores (2009) att en konkret undervisning i ordning från konceptuell- till processuell förståelse tillför eleverna en sammanhängande begriplig väv av kunskap. Den undervisningsstrategin hjälpte lågpresterade elever i subtraktionsberäkningar att utveckla sina matematiska prestationer och utföra dem med full förståelse.