VARIABELANALYS

6.1. Inledning

I detta kapitel analyseras vilka normativa faktorer som teorin menar ligger till grund för ett alliansval ur småstatens perspektiv. Variabelanalysen kommer att identifiera vilka indikatorer som finns vid ett sådant val. Dessa indikatorer kommer sedan, i kap 8 att jämföras med resultatet av fallstudien i kap 7. Vari- abelanalysen utgår från de fem interna och de fyra externa påverkansfak- torerna från teorin i tidigare kapitel. Nedan utarbetas indikatorer genom en analys av faktorerna var för sig.

6.2. Analys av normativa faktorer för alliansval

Graham (2017) menar, som presenterats ovan, att statens geografiska läge är den enskilt största påverkansfaktorn på ett lands utrikespolitik och att den främsta drivkraften är bevarandet av landets gränser och territoriella integri- tet. En lång landgräns att bevaka och skydda, framför allt en gräns som angrän- sar mot ett upplevt hot eller en gräns som är omtvistad, ställer större krav på försvarets resurser. Även Edström, Gyllensporre och Westberg (2019, 24-26) anger brist på strategiskt djup eller naturliga hinder runt sitt territorium som ett problem för staten. I de fall geografin understödjer försvaret skulle småsta- tens begränsade resurser räcka längre.

Ur faktorn ”Geografisk utsträckning och läge” skapas indikatorn: En lång och/el- ler svårbevakad gräns som är hotad eller omtvistad.

Sida 43 av 72 Som en del i den rationalistiska politiken strävar staten efter alternativ som stärker och maximerar den egna statens möjlighet att påverka andra stater och aktörer (Westberg, 2015, 45). Om de egna tillgängliga militära, ekonomiska och politiska medlen upplevs som icke tillräckliga måste detta hanteras. En al- lians skapas för att stater ska kunna komplettera varandras förmågor eller för att minska konsekvenserna av ett antagonistiskt hot. En allians är alltid mot något eller någon. (Liska, 1962, 12 & 26) Om målen är högre än det finns täck- ning för i egna medel, kan en allians skapa ett resurstillskott.

Ur faktorn ”Egna tillgängliga militära, ekonomiska och politiska maktmedel” skapas indikatorn: Otillräckliga resurser för strategiska mål.

Ett land tenderar till att använda erfarenheter från förra kriget eller krisen som historiskt underlag när ett nytt likande val ska göras. Har staten vid tidi- gare konflikt valt att ställa sig utanför alliansen och därefter blivit ockuperat, tenderar staten att vid nästa val besluta sig för att alliera sig istället för att ännu en gång stå ensamt. Ett land tenderar till att göra samma val som föregående gång, om det den gången visade sig lyckosamt. Likaså är ett land mer benäget att göra ett annat val om valet föregående gång visade sig dåligt. (Edström, Gyllensporre, & Westberg, 2019; Reiter, 2006, 264) Även Graham kommer i sin studie fram till att historiska erfarenheter är av stor vikt för statens beslut (2017, 150).

Ur faktorn ”Erfarenheter från tidigare säkerhetspolitiska vägval” skapas indika- torn: Tidigare neutralitet misslyckats eller upplevts som otillräcklig.

Inrikespolitiska förändringar kan ha en mycket större påverkan på statens ut- rikespolitik än vad förändringar i den internationella maktbalansen kan få (Gray, 1999, 56). Därför påverkar landets politiska system dess val. Kaufman (2018, 98) menar att landets centrala värderingar (core values) så som syste- mets bevarande inte är förhandlingsbara. Bevarandet av det politiska syste- met är ett mål i sig med säkerhetspolitiken. De säkerhetspolitiska vägvalen ska därför inte äventyra det politiska systemet.

Sida 44 av 72 Ur faktorn ”Landets politiska system” skapas indikatorn: En allians skulle inte hota det egna landets politiska system.

Forskare har tidigare konstaterat att bevarandet av statens identitet och sä- kerhetspolitiska kultur är av stort värde i sina strategiska beslut. Med utgångs- punkt i statens roll och identitet väljs det alternativ som upprätthåller den- samma (Westberg, 2015, 45). Graham (2017, 150) menar vidare att en stat tenderar att välja det alternativ som skapar en positiv bild av landet utom- lands. Småstater har också ett behov att få sitt oberoende bekräftat. Vanligtvis strävar småstatsledare efter att kompensera sin militära underlägsenhet med att betona respekten för deras värdighet (Baker Fox, 2006, 48). Ringmar (2007, 90-91, 187-193) menar till och med att en stat skulle vara beredd att gå i krig både för den nationella identiteten och erkännandet av landet. Ett allian- sval bör därför inte hota varken den egna identiteten eller känslan av respekt. Ur faktorn ”Identitet och säkerhetspolitiska kultur” skapas indikatorerna: En al- lians skulle inte hota den egna identiteten och En allians skulle inte hota känslan av internationell respekt.

Forskarna är överens om att närvaro eller frånvaro av de internationella sam- arbetsorganen (såsom FN, Världsbanken eller Afrikanska Unionen) påverkar ett lands säkerhetspolitik. Forskarna är däremot inte överens om på vilket sätt. En del hävdar att dessa organ bara är en ny plattform för statens maktspel som gynnar de starka staterna, medan andra anser att de skapar påverkansmöjlig- heter och informationsspridning på ett positivt sätt för småstater. (Westberg, 2015, 51-55) Oavsett vilken syn man har på dessa samarbetsorgan så är det hur de upplevs av småstaten som avgör hur de påverkar. Om småstaten med otillräckliga egna resurser, inte upplever att de har tillräckliga eller stödjande internationella samarbetsorgan till sin hjälp, så talar det för att de istället får söka stöd genom allianser.

Ur faktorn ”Närvaron eller frånvaron av internationella organ” skapas indika- torn: Frånvaro av tillräckliga och stödjande samarbetsorgan.

Sida 45 av 72 I nuvarande och tidigare relationer med andra stater skulle man kunna väga in dåliga relationer med grannländer. Den faktorn har istället vägts in under geo- grafiskt läge och indikatorn om hotad gräns, ovan. Istället värderas under re- lationer med andra stater deras inbördes beroende och maktbalans. Graham (2017, 150) som presenterats tidigare i denna forskning menar att stater vill skapa en gynnsam handelsrelation med sina partners. Vidare menar Styan (2016) att en stat försöker ta sig ur oönskade beroenden av andra stater ge- nom att skapa allianser med andra. Det som skulle öka ens stats benägenhet att gå i allians beroende på sina relationer är därför strävan efter att göra sig av med ett oönskat beroende av andra stater.

Ur faktorn ”Nuvarande och tidigare relationer med andra stater” skapas indi- katorn: Oönskat beroende av en eller flera stater.

Precis som nämnts tidigare menar Liska (1962, 12) att en allians skapas för att komplettera varandras förmågor mot någon eller något. Därför måste det fin- nas något att vara emot. Enligt Walt (1987) är en stat mer villig att gå i allians om hot och spänningar är geografiskt närliggande.

Ur faktorn ”Spänningsnivåerna mellan stater i den egna regionen” skapas indi- katorn: Närvaro av hotande grannländer eller pågående dispyter.

En småstat som inser att den inte på egen hand kan försvara sina intressen och överlevnad och som väger åt att ingå i ett samarbete med annan stat, måste fråga sig med vem detta samarbete ska vara. Den rådande maktfördelningen mellan stormakterna i regionen har därför stor vikt. I en akut kris för egen överlevnad kan starkast möjliga stormakt spontant kännas mest rätt. Men småstaten kan då finna sig själv att inte gå från osäkerhet till säkerhet, utan från osäkerhet till satelitstatus. Morgenthau menar att en för stor maktobalans mellan allianspartern helt kan bakbinda småstaten. Småstaten kan därför komma att hoppas på att hitta en lite svagare, men tillräckligt stark allianspart- ner. För att vinna politiskt kapital kan en småstat föredra en lite svagare, men avlägsen allianspartner, framför en allt för närvarande starkare. På det sättet

Sida 46 av 72 blir de negativa effekterna i begränsat självbestämmande inte lika påtagliga. (Rothstein, 1968, 61)

Efter en analys av Armeniens, Kubas och Singapores alliansval hävdar Alyson et al (2016) att alliansteorierna bör, för småstater, kompletteras med begrep- pet skyddsallians (shelter). Småstater väljer inte alls att alliera sig med en stor granne, utan inleder ett samarbete med en stormakt som genom dess närvaro skapar ett skydd, en avhållande faktor. Det är också viktigt att hitta en lagom stark allierad. Den ska vara stark nog för att ge tillräcklig säkerhet, men inte så stark att den dominerar eller tar över den egna politiken (Snyder, 1990, 111). Den klassiska teorin om strävan efter maktbalans kan spåras till Wienkongres- sen 1815 och går ut på att stater naturligt kommer att motverka en annan stats växande makt genom att anpassa allianser till att balansera ut detta. (Kaufman, 2018)

Ur faktorn ”Maktfördelning mellan de stormakter som är relevanta i regionen och som har störst betydelse för den egna statens säkerhet” skapas indikatorn: En allians skulle underlätta strävan efter maktbalans i landets strategiska in- tressesfär.

6.3. Sammanfattning variabelanalys

Resultatet av variabelanalysen ger tio indikatorer på att en stat skulle välja att gå i allians före att stå enskilt. Med hjälp av resultatet av analysen av Småsta- ternas val kunde varje påverkansfaktor omarbetas till en eller två indikatorer. De tio indikatorerna används i kap 8 för att jämföra med fallstudiens analys av de faktorer som låg till grund för Botswanas beslut att skapa en allians med Kina. De tio indikatorerna är:

1. En lång och/eller svårbevakad gräns som är hotad eller omtvistad. 2. Otillräckliga resurser för strategiska mål.

3. Tidigare neutralitet misslyckats eller upplevts som otillräcklig. 4. En allians skulle inte hota det egna landets politiska system. 5. En allians skulle inte hota den egna identiteten.

Sida 47 av 72 7. Frånvaro av tillräckliga och stödjande samarbetsorgan.

8. Oönskat beroende av en eller flera stater.

9. Närvaro av hotande grannländer eller pågående dispyter.

10. En allians skulle underlätta strävan efter maktbalans i landets strate- giska intressesfär.

Alla allianser bygger på förväntningar. Med andra ord – partstaternas förvänt- ningar på varandras stöd och agerande (Snyder, 1990). Internationella relat- ioner är även starkt påverkade av personliga relationer. Detta blir extra tydligt i en liten stat där enskilda individer har relativt stor påverkan (Styan, 2016). Som presenterats under tidigare forskning har individen påverkan både som enskild statsman (Ryan, 2003; Hey, 2003) och som ett kollektiv i befolkningen (Abbasov & Siroky, 2018). Eftersom flera av de normativa faktorerna och där- efter indikatorerna handlar om hur någonting uppfattas, så spelar givetvis in- dividens tolkningar, värderingar och ideologi in. Detta påverkar i stort sett samtliga faktorer och indikatorer, men utgör inte någon egen. Snyder (1997, 143) konstaterar också i sin undersökning att folkets vilja och de utrikespoli- tiska beslutsfattarnas inställning till allianser spelar roll i alliansvalet, men att det är de faktiska, systematiska omständigheterna som till slut avgör.

I det tidigare teorikapitlet sammanfattades småstaten visserligen som relativ i sitt begrepp. Men gemensamt för dem är för stora mål med för små resurser. Även detta blir då ett relativt förhållande – målens och resursernas storlek.