Sida 1 av 72
Författare Program/Kurs
Bengt Nitz HOP 18/20
Datum: 2020-05-25 Antal ord: 19 998
Handledare Beteckning Kurskod
Ingvar Sjöblom
Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap, (30 hp)
2HO013
AFRIKANSKA SMÅSTATERS SÄKERHETSSTRATEGISKA ALLIANSVAL De nu rådande teorierna kring småstater och deras säkerhetspolitik har kritise-rats för att vara allt för knutna till västerländska och europeiska småstater. Den här forskningen har därför undersökt orsaker och motiv för en afrikansk småstat att välja att gå in i en allians. I och med detta har säkerhetspolitiska teorier prö-vats utanför Europa och dess generaliserbarhet kunnat ökas.
Genom en metodskapande och teoriprövande forskning har teorierna kring små-staters alliansval prövats i en fallstudie om Botswanas militära samarbete med Kina. Såväl Kina som Afrika är högaktuella såväl internationellt som för svensk försvarsmakt.
Forskaren skapar en metod bestående av tio indikatorer för att en småstat ska välja att gå in i en allians. Resultatet av en jämförelse med fallstudien pekar på att teorierna kring småstater kan appliceras även utanför västerländska och europeiska småstater. Den skapade metoden har också framgångsrikt prövats.
Nyckelord:
Sida 2 av 72 AFRICAN SMALL STATES SECURITY STRATEGY ALLIANCES
ABSTRACT
This study tests the applicability of traditional small states security strategy theory to African small states. Existing theories in this area have been criticized for their focus on western and European countries particularly on the grounds of their limited applicability to other states.
This method building and theory testing study searches, in existing theories of small states strategies, for reasons and probable motives why small states enter an alli-ance. The theory is tested using a case study of Botswana’s emergent relationship with China. For the purpose of the study, a new model testing alliance building tendencies was constructed. Based on this, a method of ten indicators that are pre-dictive of when a small state might choose to enter an alliance has been derived. These indicators are then used to compare Botswana’s reasons and motives to enter an alliance and military cooperation with China. The comparison finds that seven of the ten indicators could be found, one was not found and the final two could not be tested in this study.
This research concludes that African small states choose alliances for the same rea-sons that western and European state do. Furthermore, this study also suggests that the model of ten indicators to test a small state’s likelihood to enter an alliance is effective.
Keywords
Sida 3 av 72
Innehåll
ABSTRACT ... 2
1. INLEDNING ... 5
1.1. PROBLEMET ... 7
1.2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
1.3. AVGRÄNSNINGAR ... 9
1.4. BEGREPPSANVÄNDNING ... 10
1.5. DISPOSITION ... 11
2. TIDIGARE FORSKNING ... 12
2.1. INLEDNING ... 12
2.2. ALLIANS ELLER SJÄLVSTÄNDIGT? ... 13
2.3. VAL AV ALLIANS ... 15
2.4. RELATIONEN MELLAN KINA OCH AFRIKA ... 16
2.5. SAMMANFATTNING TIDIGARE FORSKNING ... 17
2.6. UPPSATSENS FORSKNINGSBIDRAG ... 18
3. TEORI ... 18
3.1. INLEDNING ... 18
3.2. RATIONALISTISKT PERSPEKTIV OCH SÄKERHETSSTRATEGI ... 19
3.3. SMÅSTATER ... 20 3.4. ALLIANSER ... 24 3.5. SAMMANFATTNING AV TEORIN ... 25 4. METOD ... 26 4.1. INLEDNING ... 26 4.2. METODOLOGISKA VERKTYG ... 26 4.3. OPERATIONALISERING ... 28
4.4. INSAMLING OCH URVAL ... 31
4.5. GILTIGHET, SPÅRBARHET OCH KÄLLKRITISK GRANSKNING ... 32
4.6. SAMMANFATTNING METOD ... 35
5. SMÅSTATERNAS VAL ... 35
5.1. INLEDNING OCH SYFTE ... 35
5.2. SMÅSTATENS AGERANDE OCH ALTERNATIVA MÖJLIGHETER ... 36
5.3. FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED ALLIANSER... 38
5.4. SÄKERHETSSTRATEGINS PÅVERKANSFAKTORER ... 39
5.5. SAMMANFATTNING SMÅSTATERNAS VAL ... 41
6. VARIABELANALYS ... 42
6.1. INLEDNING ... 42
6.2. ANALYS AV NORMATIVA FAKTORER FÖR ALLIANSVAL ... 42
6.3. SAMMANFATTNING VARIABELANALYS ... 46
7. FALLSTUDIE ... 47
7.1. INLEDNING ... 47
7.2. ALLMÄNT ... 48
7.3. UTRIKES POLITIK OCH RELATIONER ... 50
Sida 4 av 72
8. JÄMFÖRELSE ... 55
8.1. INLEDNING ... 55
8.2. ANALYS ... 56
8.3. SAMMANFATTNING ANALYS/JÄMFÖRELSE ... 59
9. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 59
9.1. INLEDNING ... 59 9.2. DISKUSSION ... 60 9.3. SLUTSATSER ... 63 9.4. REFLEKTION ... 64 10. FORTSATT FORSKNING ... 64 11. SAMMANFATTNING ... 65
BILDER, FIGURER OCH TABELLER ... 67
Sida 5 av 72 AFRIKANSKA SMÅSTATERS
SÄKERHETSSTRATEGISKA ALLIANSBILDNING
1. INLEDNING
Den pågående utvecklingen i Afrika med Kinas ekonomiska, men nu också mi-litära stöd till småstater väcker frågor om vart detta är på väg och vad som kommer att ske framöver. Försvarsmaktens perspektivplan beskriver en mul-tipolär världsordning där USA allt mer blir utmanad av såväl Kina som Ryss-land (Försvarsmakten, 2018, 19).
Debatten om Kina som ny global stormakt handlar till del om Kinas mål (Blackwill & Harris, 2016; Allison G. , 2018). Vill Kina ersätta USA som hege-mon, eller bara att återta sin plats som en av stormakterna? En annan del är diskussionen kring hur detta kommer att påverka USA (Allison G. , 2018; Allison & Blackwill, 2013) - och därigenom resten av världen - samt hur USA och dess militärt och ekonomiskt allierade bör göra för att påverka en sådan utveckling.
Uppsatsen berör tre var för sig aktuella ämnen där huvudfokus är småstaters säkerhetsstrategi. Men den handlar också om Kina som framväxande stormakt och globalpolitisk, -ekonomisk och militär aktör. En av de vägar som Kina valt för att öka sitt ekonomiska och politiska inflytande är med hjälp av investe-ringar, samarbeten och politiska allianser med stater i Afrika (Alden, 2005; Alden & Hughes, 2009; Dent, 2011). Även om Kina i officiella dokument menar att alla länder, oavsett storlek, är Kinas likar (PRC, 2014, 1; China Daily, 2015), står det i stor kontrast till vad Kinas utrikesminister Yang Jiechi lite burdust uttryckte 2010: ”Kina är ett stort land och alla andra länder är små länder” (Boon & Ardy, 2017, 116). En talesman för Kinas utrikesdepartement fortsät-ter 2016 med att motsätta sig kritiken att Kina skulle mobba småstafortsät-ter med: ”små stater ska inte ställa oresonliga krav” (Boon & Ardy, 2017, 116).
Sida 6 av 72 Sveriges regering uttrycker klart att Kinas utveckling och dess band till om-världen kommer att få följder för Sverige och utvecklingen i Europa. De beto-nar därför vikten av att regeringen och berörda myndigheter stärker sin kun-skap om Kina och sin analys av Kina i ett säkerhetsperspektiv. (Regeringen, 2019) Chefen för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten skriver i MUST årsöversikt att såväl utrikes- som säkerhets- och försvarspolitiken kommer att påverkas av Kinas agerande och växande globala inflytande (MUST, 2019, 5).
Vidare handlar uppsatsen om Afrika, där Kina har etablerat mycket goda sam-arbetsavtal och har militära samarbeten med 52 av Afrikas 55 nationer (Eisenman & Shinn, 2018, 145). Länder som Burkina Faso och Swaziland, som båda erkänner Taiwan, står utan Kinesiskt samarbete. (Eisenman & Shinn, 2018, 157). Afrika är väldens näst största och näst mest befolkade kontinent. Samtidigt sitter Afrika på den största depositionen av naturtillgångar och har 25% av världens odlingsbara mark. Beräkningar visar att ca 65% av den idag icke odlade, men odlingsbara mark, som ska föda jordens 9 miljarder männi-skor 2050, finns i Afrika. (Araoye, 2018) Allt pekar på att den svenska försvars-makten även i framtiden kommer att ha Afrika som ett av sina operationsom-råden. Förståelse för och kunskap kring afrikanska småstaters säkerhetsstra-tegiska val och operationsområdets dynamik är därför av stor vikt även fram-över. MUST poängterar även att konflikter i Afrika fortsatt kommer att påverka Sverige (MUST, 2019, 5).
Det tredje ämnet – och uppsatsens huvudfokus - är småstaters säkerhetsstra-tegi. Trots det faktum att de allra flesta stater som representeras i FN general-församling är småstater – oberoende av hur dessa definieras – är ämnet rela-tivt outforskat. Tillgängliga fallstudier inom internationella relationer har va-rit koncentrerade på stormakter. När Baehr 1975 slog fast att konceptet med småstater var ett icke fungerande verktyg för att förstå världspolitik och inter-nationella relationer, upphörde nästan all forskning i ämnet under 1980- och
Sida 7 av 72 1990-talen. Det var först i och med EU och NATO som intresset för hur små-stater tänker och agerar ökade igen, men då handlar det mestadels om de euro-peiska småstaterna (Neumann & Gstöhl, 2006a, 4, 12-13).
Forskningen har varit intresserad av vilka faktorer som ligger bakom de afri-kanska småstaternas beslut kring dessa samarbeten ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Därför konstrueras en modell med tio indikatorer som enligt teo-rin pekar på att en småstat, av säkerhetsstrategiska skäl, kommer att välja att ingå ett militärt samarbete med en stormakt.
1.1. Problemet
Sveriges – och därmed Försvarsmaktens – behov att operera med militära för-band utomlands ställer krav på förmågan att analysera och förstå miljön. För att kunna fatta beslut (militära eller politiska) är prognosen över framtida hän-delseutveckling ett av de viktigaste underlagen (Försvarsmakten, 2014, 26). Av den anledningen behövs en beprövad teori att för sina metoder och anta-ganden. Annars kommer kvalitet och trovärdighet att skadas. De nuvarande teoriernas generaliserbarhet på även afrikanska stater behöver därför kon-trolleras.
Den utomvetenskapliga relevansen finns även utanför det militära fältet. Sve-riges utrikesrelationer påverkas av hur vår militära förmåga uppfattas. En stats maktposition är beroende av möjligheterna att nå eftersträvade mål Rothstein (1968, 3). Kompletterat med Baker Fox (2006, 40) teori om att sta-tus för en stat grundas i statens militära förmåga ökar vikten av den svenska militära utlandsförmågan för våra internationella relationer.
Då mycket av det som tidigare forskats i ämnet har fokuserat på europeiska småstater (Neumann & Gstöhl, 2006a; Alyson, Bailes, Bradeley, Thorhallsson, & Thorhallsson, 2016) och att afrikanska stater, enligt en del forskare inte kan räknas uppträda som övriga småstater kan det finnas en brist i nuvarande te-orier. I frågan kring upprätthållandet av våldsmonopolet ifrågasätter vissa
Sida 8 av 72 forskare om alla afrikanska stater kan räknas till stater. De menar att ”(…) sta-tens territorium snarare har ärvts av kolonialtidens dragningar än att de över-ensstämmer med tidigare historia eller kulturell samhörighet. Det är snarare yttre faktorer än inre sammanhållning som skapar staterna i många fall i det svarta Afrika.” (Neumann & Gstöhl, 2006a, 14)
Alyson et al (2016) skriver rakt ut att stormakters alliansuppträdande väldigt dåligt motsvarar småstaters motiv och alliansval. Eftersom större delen av al-liansteorierna är skrivna om stormakter menar de vidare att teorier kring småstaters alliansval är empiriskt underutvecklade.
Uppsatsens syfte och frågeställ-ning följer Booth et al (2016) steg-visa tankebana från praktiskt pro-blem till ett svar. Propro-blemet är att det saknas belägg för att gängse te-orier kring småstaters alliansbild-ning kan appliceras i Afrika. De är istället huvudsakligen formule-rade kring europeiska och väster-ländska småstater. Detta motive-rar en frågeställning kring hur till-lämpbara dagens teorier är på småstater i Afrika.
1.2. Syfte och frågeställningar
Undersökningen utgår från att pröva tillämpningen av teorier om säkerhets-strategi och alliansval för afrikanska småstater i relation till Kina. Författaren har för ändamålet skapat en modell som indikerar huruvida en stat kommer att välja att gå i allians eller inte. Med hjälp av en fallstudie på Botswana,
kom-Figur 1 - Från praktiskt problem till svar (från Booth et al, 2016, 51)
Sida 9 av 72 mer denna undersökning bidra till att öka teorins afrikanska empiri och där-med tillämpbarhet. Forskningen försöker också skapa en bredare kunskap kring alliansval i afrikanska småstater.
Syftet är att utifrån teorier om småstaternas alliansbildning, undersöka orsakerna och motiven för en afrikansk småstat
att välja att gå in i en allians.
Undersökningen innehåller därefter tre centrala frågor, för att svara på detta övergripande syfte:
a) Varför, menar teorierna om småstaters alliansbildning att en småstat väljer att gå i allians?
b) Varför valde Botswana att göra Kina till allianspartner? c) Skiljer sig teorin från fallet kring Botswanas val?
Det inomvetenskapliga bidraget blir därmed en modell att pröva småstaters alliansval samt en kontrollerad generaliserbarhet av teorier kring småstaters alliansval. Det utomvetenskapliga bidraget är en ökad förståelse för hur en af-rikansk småstat gör sina avvägningar.
1.3. Avgränsningar
Det är inte möjligt att genomföra en fallstudie på hela Afrika. Därför genomförs studien på ett land. Botswana valdes främst på grund av den bedömda genom-förbarheten. Landet är ett av de länder där demokratin och byråkratin har kommit långt och dessutom är det ett av de länder där Sverige har militär at-tachénärvaro. Botswana faller med sina 2,3 miljoner invånare inom Världs-bankens och Commonwealth kvantitativa definition av en småstat. Botswana är också en relativ småstat genom sin stora granne Sydafrika. Mer om Bots-wana i fallstudien nedan.
Det går heller inte, inom ramen för en masteruppgift, att pröva teorier om små-staters säkerhetsstrategier i sin helhet. Därför har denna studie valt att foku-sera kring frågan om småstaters alliansval som en del inom säkerhetsstrategi.
Sida 10 av 72 Detta kan givetvis minska validiteten för helheten i teorierna om säkerhets-strategi, men också stärka validiteten i den delen som undersöks och bäst bi-dra genom att i det stora sammanhanget utgöra en mindre pusselbit (George & Bennet 2005, 76ff).
Studien ställer sig frågan om alliansval ur småstatens perspektiv. De faktorer och senare indikatorer som studien arbetar med är allihop från småstatens synvinkel. Det finns stora mängder forskning kring allianser och alliansval ur stormaktens perspektiv. Det perspektivet är därför i allt väsentligt borttaget i denna studie.
I ett sent skede i forskningen stod det klart att underlag från Botswana inte skulle komma att vara tillgängligt i tid. Den globala krisen kring Covid-19 stängde gränsen till Botswana vilket omöjliggjorde den fältstudie som forska-ren hade hoppats genomföra. Dessutom har krisen gjort det svårare att i tid få svar från Botswanas administration kring beslut och beslutsorsaker. Den före-liggande forskningen har därför tvingats koncentreras till orsaker snarare än bakgrund till beslut. Bedömningen är däremot att detta inte har påverkat möj-ligheten att pröva verktyget med indikatorer. Vidare bör forskningen ändå kunna svara på vilka faktorer och omständigheter som lett till Botswanas be-slut.
1.4. Begreppsanvändning
Nedan beskrivs tre för den här uppsatsen centrala begrepp med deras huvud-sakliga referenser. Alla tre begreppen diskuteras utförligare i kap 4 Teori.
Som konstateras vidare i kapitlen med tidigare forskning och teori kan allian-ser vara såväl formella som informella överenskommelallian-ser om ömsesidigt stöd. Med allians menas i föreliggande forskning en mellanstatlig överenskommelse om militärt stöd i ett visst syfte (Snyder, 1990; Alyson et al, 2016).
Sida 11 av 72 I valet av fall har denna studie tagit hänsyn till flera kriterier för en småstat för att säkerställa studiens validitet. I denna uppsats används däremot det relativa begreppet småstater inom betydelsen av en stat som anser att den inte med huvudsakligen egna medel klarar av att uppnå sina nationella säkerhetsstra-tegiska mål (Rothstein, 1968).
Med säkerhetsstrategi avses här ett lands samlade metoder att uppnå sina sä-kerhetspolitiska mål. Med samlade avses en kombination av politiska, ekono-miska och militära maktmedel. Den militära strategin är enligt denna definit-ion en integrerad del i säkerhetsstrategin. (Gray, 2010, 28-34; Westberg, 2015, 17, 22-23)
1.5. Disposition
Efter detta inledande kapitel med bakgrund och syfte presenteras i kapitel 2 en forskningsöversikt. Den forskning som presenteras där är fokuserad kring två val. Först att välja mellan allians eller att stå själv och därefter val av alli-anstyp. Vidare presenteras även nutida forskning om relationen mellan Bots-wana och Kina. Teorierna om ett rationalistiskt perspektiv på internationella relationer, småstater och allianser presenteras därefter i kap 3.
I kapitel 4 beskrivs den metod som använts och hur forskningen har operat-ionaliserats. Kapitlet förklarar hur teorin omvandlas till indikatorer och hur dessa indikatorer sedan används för att svara på forskningsfrågan. Därefter, i kapitel 5, läggs grunden för den fortsatta forskningens teori. Med utgångs-punkt i teorier kring småstaters säkerhetsstrategier hanteras småstaters val och ageranden samt för- och nackdelar med allianser.
De faktorer som dras ur teorin analyseras, tillsammans med tidigare och ytter-ligare forskning i kapitel 6. Här görs en variabelanalys för att identifiera de in-dikatorer som skulle tyda på att en stat väljer att gå i allians, trots de eventuella nackdelar en allians skulle kunna innebära. Fallstudien av Botswanas val att
Sida 12 av 72 skapa en allians med Kina presenteras och analyseras i kapitel 7. Analysen syf-tar till att identifiera de bakomliggande urvalsfaktorer, beslutsskäl och motiv som låg till grund för Botswanas beslut som resulterade i en Kinesisk militär-bas på Botswansk mark. Dessa faktorer jämförs sedan i kapitel 8 med de indi-katorer som tagits fram i variabelanalysen.
Det är teorianalysen för att nå de normativa faktorerna för alliansval i kap 5, variabelanalysen i kap 6, fallstudien i kap 7 och jämförelsen i kap 8 som utgör själva forskningsdelen i denna uppsats. En diskussion av resultaten och forsk-ningens slutsatser dras och presenteras i kapitel 9, för att i efterföljande kapi-tel föreslå ytterligare forskning i ämnet. Hela studien sammanfattas avslut-ningsvis i kapitel 11.
2. TIDIGARE FORSKNING
2.1. Inledning
Precis som de flesta skulle hävda att barn inte är små vuxna, menar Rothstein i sin då banbrytande bok från 1968, att småstater inte är som stormakter – fast med mindre maktmedel. Småstater (Small Powers) agerar och tänker an-norlunda än stormakterna. Därför behövs det egna teorier, egna förklarings-modeller och därmed egen forskning kring hur dessa stater agerar. (Rothstein, 1968, 1)
Småstatsstudier är en relativt ung genre varför det finns en stor potential för studier av ämnet (Neumann & Gstöhl, 2006a, 16). Tillgängliga studier om svaga stater i internationella relationer använder sig huvudsakligen av två olika angreppsvinklar. Antingen horisontellt eller vertikalt. Den horisontella vill skapa generella teorier för hur svaga stater agerar i det internationella sy-stemet. Den vertikala söker studera en eller ett litet antal stater inom en given period. (Handel, 2006, 150) I det här kapitlet presenteras studier ur båda vinklar. Inledningsvis presenteras forskning kring vad som får småstaten att antingen välja att gå i allians, eller att låta bli. Därefter presenteras forskning
Sida 13 av 72 kring val av allians. Kapitlet avslutas med modern forskning kring relationen mellan Botswana och Kina.
2.2. Allians eller självständigt?
Suzanne Graham (2017) vid avdelningen för politik och internationella relat-ioner på Johannesburgs universitet, har gjort en lateral studie av småstaters drivfaktorer inom utrikespolitik. Hon har använt sig av Världsbanken och Commonwealth definition av småstater. Studien omfattar Botswana, Como-rerna, Lesotho, Mauritius, Namibia, Seychellerna och Swaziland (Swaziland har bytt namn till Ewsatini, författarens kommentar).
Graham delar upp studiens länder i två grupper: ö- och kuststater samt land-omslutna (landlocked) stater. Hon undersöker därefter dessa gruppvis inom kategorierna Handel, ekonomi och geopolitik, Medlemskap i internationella or-ganisationer, Säkerhet (militär, miljö, ekonomi och maritim), Koloniala och kul-turella band samt Statsskick och politiskt system. Graham har i huvudsak grans-kat de aktuella ländernas officiella dokument från dess utrikes- och försvars-departement och kompletterat detta med diskussionen i afrikanska medier.
Hon menar att statens utrikespolitik hos de flesta stater har fyra generella syf-ten, även om prioriteringsordningen kan variera. Dessa är säkerhet, självbe-stämmande (autonomity), välstånd (wellfare) och statens anseende och pre-stige (Graham, 2017, 136).
Graham identifierar elva överlappande påverkansfaktorer på statens utrikes-politik. Hon menar att nationella intressen, säkerhet (miljö, militär och mänsk-lig), ekonomiska omständigheter, statsskick, utrikespolitisk byråkratisk funkt-ion, icke-statliga källor, handel, geopolitik (geografiskt läge, regional kontext, naturresurser), historia, medlemskap i internationella organisationer (status och prestige), utmaningar och ärenden specifika för staten utgör dessa fak-torer. Dessa är såväl inre som yttre påverkansfaktorer, även om hon benämner dem inrikes och utrikes. (Graham, 2017, 137)
Sida 14 av 72 Graham drar slutsatsen att den faktor som mest påverkar landets övriga utri-kespolitik är dess gränser och geografiska läge. Det är denna faktor som i sin tur påverkar övriga, så som ekonomi och politik allra mest. Hennes studie kon-staterar vidare att den främsta politiska drivkraften hos dem alla är statens skydd och territoriella integritet. Efter frågan om vad som påverkar, går Gra-ham vidare till varför. Varför fattar dessa stater de beslut de gör? Hon summe-rar det till: skydd av territoriell integritet, gynna nationella intressen, ge en positiv bild av landet utåt, ett meningsfullt deltagande i internationella orga-nisationer, låta historien få påverka utrikespolitiska mål och skapa fördelakt-iga handelsrelationer. (Graham, 2017, 148-150)
Ur en fallstudie kring Djiboutis allians- och säkerhetspolitiska val drar Styan (2016) slutsatsen att Djibouti använder sig av utländska trupper och baser som en sköld och säkerhetsgaranti. Han menar att Djibouti har två överord-nade strategiska mål: dels att göra sig fri från sitt ekonomiska och militära be-roende av den forna kolonialmakten Frankrike, dels att skapa en hanterbar maktbalans mot det överhängande hotet från Etiopien. Djibouti har löst detta genom att samarbeta med flera länder. Dels fortsätter Djibouti det sedan länge etablerade arbetet med fransmännen. Vidare har de också bjudit in och låtit basera trupper från både USA, Japan och nu senast Kinas första permanenta bas utomlands. Därigenom kan man balansera ut hotet från Etiopien, samtidigt som ingen enskild allianspart får för stort inflytande på Djibouti.
I en fallstudie på Jordaniens alliansval konstaterar Ryan (2003, 145-152) att statens säkerhet finns på tre nivåer: staten, systemet och individen. Bevaran-det av såväl staten som systemet i staten ligger i dess intresse - framför allt i mer auktoritära stater är statssystemet viktigt. Förutom statens och systemets påverkan är också individen viktig. I Jordaniens fall var det kung Husseins val som var avgörande. Av dessa tre understryker Hey (2003, 185) att det skulle vara systemnivån som är nyckelfaktorn i att förklara småstaters beslut. Hon menar också att det för småstater är närmare mellan inrikes- och
utrikespoli-Sida 15 av 72 tik och att beslut inom båda sektorerna oftare handlar om liv eller död för sta-ten eller statssystemet. Hey har också dragit en serie slutsatser om lägre ut-vecklade småstater. Hon menar att det är mer troligt att statssystemet och dess styre ligger högre upp i prioritetsordningen i säkerhetsfrågor för dessa stater och att ledarna där sätter ett större personligt fotavtryck i besluten.
2.3. Val av allians
Pamela Chasek (2005) har undersökt hur små ö-stater i södra Stilla Havet sam-arbetar i koalitioner och allianser och hur de använder dessa för att försöka maximera sina möjligheter att påverka. Hon skiljer på allianser som mer for-mella och strukturerade samarbeten och koalitioner som mer tillfälliga och in-formella samarbeten för ett visst specifikt syfte. Hon konstaterar i sin forskning att en koalitions problem är att kunna enas om en prioriteringsordning och att inte ”prioritera allt”.
En koalitions fördel för småstater, i jämförelse med en formell allians, skulle kunna vara den lockelse att staten inte behöver riskera att få sina mål dikte-rade eller styrda av någon annan. Nackdelen är dock att avsaknaden av en for-mell struktur gör prioritering svår. Chasek avslutar med att ställa sig frågan om koalitionens överlevnad ibland kan bli ett mål för sig. Att det blir ett mål som tar överhanden framför att prioritera de ursprungliga målen inbördes och eftersträva dessa.
I en artikel i tidskriften Caucasus Survey presenterar Abbasov och Siroky (2018) sin jämförande fallstudie om inre påverkansfaktorer. Forskarna under-sökte varför två liknande stater (Georgien och Armenien) gjorde två helt olika alliansval. Forskarna kunde konstatera att individens påverkan är större än man tidigare kunnat påvisa. De kunde peka på hur medborgarnas uppfattning om vad som var landets största hot, direkt påverkade valet av allianspartner. I Georgien gjorde det upplevda hotet från Ryssland att opinionen stödde ett när-mande mot NATO, speciellt efter Georgienkriget 2008. Armenien uttryckte
Sida 16 av 72 istället stöd för ett närmande till Ryssland. Detta anser Abbasov och Siroky (2018, 264) berodde på rädslan för framför allt Azerbajdzjan och Turkiet.
Baserad på Snyders (1984, 466-468) ”Fear of abandonment”-koncept under-söker Oma och Petersson (2019) beroendets betydelse för deltagande i allian-ser. De har forskat kring Norges och Sveriges olika val i sitt stöd för och till ISAF. Forskarna har konstaterat att små stater är villiga att ta på sig materiella, personella och ekonomiska kostnader på grund av oro för att få dåligt lojali-tetsrykte, trots att agerandet i övrigt ligger långt bortom den egna säkerhets-strategiska intressesfären. De kunde se en vilja hos den beroende småstaten att vara sin allianspartner till lags, fast ärendet inte hade med alliansskälen att göra. Småstatens upplevda och faktiska beroende av stormaktsallianspartens goda vilja blev en viktig påverkansfaktor.
För att slippa definiera eller gradera stater som småstater, väljer Fawn (2006) att samlat kalla de stater han undersöker för icke-stormakter. Hans forskning omfattar 13 postkommunistiska stater som gav diplomatiskt stöd för det USA-ledda kriget mot Irak 2003. Fawn (sid 466) undersökte på vilka grunder sta-terna har valt mellan ett balanserande eller ett triumfvagnsval och kommer fram till att beteendet hos dessa stater baseras på existentiella värden. Fawn kommer fram till att dessa stater inte alls uppträder som de förväntades, som småstater. Istället för att stödja internationell rätt och agera genom internat-ionella organisationer gick de på USA linje. Han drar slutsatsen att dessa stater istället stödde den vars gillande man eftersträvade mest (sid 478).
2.4. Relationen mellan Kina och Afrika
Två studier sticker ut i forskningen mellan Kina och Afrika. Den första är Gros och Fungs teoretisering kring perspektivet som forskare har när de ser på re-lationen mellan Kina och Afrika. De anser att det i huvudsak används två per-spektiv. De kallar det första för ett ”noll-summaperspektiv” dit de placerar ekonomisk utvinning (marxism) och strävan efter makt och inflytande
(real-Sida 17 av 72 ism). I det andra perspektivet, som de kallar ”plus-summa” beskrivs Kina po-sitivt och hävdar att både Kina och Afrika vinner på deras samarbete. (Gros & Fung, 2019, 41) Gros och Fung hävdar att detta i grunden är epistemologiska frågor och vill presentera det konstruktivistiska synsättet på ländernas relat-ion. Enligt författarna handlar det konstruktivistiska om det mänskliga med-vetandet och dess påverkan i internationella relationer. De argumenterar för att ingen av de dominerande synsätten tar tillräcklig hänsyn till afrikanernas egna val och påverkan. (Gros & Fung, 2019, 52-53)
I den andra studien forskar Besada och O’Bright om hur den framtida relat-ionen mellan Kina och Afrika kan och bör se ut. De hävdar att Afrika nu har goda möjligheter att öka trycket på att få igenom sina behov i kommande för-handlingar med Kina. Artikeln tar ett historiskt avstamp i de tidiga kinesisk-afrikanska relationerna där Kina tydligt höll i taktpinnen. Den fortsätter med modern tid när relationerna övergick till självstyrande afrikanska stater med suveränitet över territoriet och sin handel. Även Besada och O’Bright konsta-terar att de afrikanska länderna har goda möjligheter att öka trycket på att få igenom sina behov i relationen med Kina. (Besada & O'Bright, 2017)
En tredje artikel, som är läsvärd, dyker upp i sökningarna på relationerna mel-lan Kina och Afrika. Zengeni diskuterar i sin artikel ”Sino-African Relations: Emergin Concerns and Dynamics” om hur det ökande Kinesiska intresset för Afrika kan komma i konflikt med USA (Zengeni, 2020). Även om den är intres-sant och läsvärd, är den bortvald ur denna forskning. Främst för att den inte är granskad, men också på grund av sin icke-vetenskapliga essä-form.
2.5. Sammanfattning tidigare forskning
Den tidigare forskningen inom området visar att skyddet av staten och styret av denna (Hey, 2003; Ryan, 2003), tillsammans med frågan om vad som bäst gynnar statens intressen (Styan, 2016) väger tyngst i frågan om småstaten väl-jer att ansluta sig till en allians eller inte. I valet av allianspartner styrs småsta-ten av var det upplevda hotet kommer från och vem som bäst kan skydda från
Sida 18 av 72 detta (Abbasov & Siroky, 2018). Vidare drivs småstaterna av en önskan att vara den man är beroende av till lags (Snyder, 1984; Oma & Petersson, 2019; Fawn, 2006). Forskningen kring Botswanas och Kinas relation tyder på att vik-ten har lagts vid vem som tjänar mest (Besada & O'Bright, 2017; Gros & Fung, 2019), istället för hur valen görs.
2.6. Uppsatsens forskningsbidrag
Denna uppsats hjälper till att definiera gränsen för teorier kring småstaters säkerhetsstrategi och dess generaliserbarhet utanför Europa. Så som nämnts ovan är forskningen kring detta inte särskilt omfattande. Vidare skapas ett verktyg för att pröva teorin på små staters alliansval. Detta verktyg utgörs av ett antal indikatorer som i teorin ska finnas för att ett beslut om att ingå en allians ska fattas. Om detta verktyg kan prövas och stärkas i ytterligare fall, skapar de en utökad förståelse för hur allianser skapas och beslut om detta fattas.
3. TEORI
3.1. Inledning
Teorier kring småstater diskuterar olika sätt att mäta vad som särskiljer små-staten från en icke småstat. Keohane (2006, 56-57) ser tre gemensamma fak-torer (aspekter) som är samlande för de stater som uppträder som småstater. De upplever att hjälp utifrån behövs, att staten har begränsade säkerhetsmar-ginaler där det endast finns en kort tid eller liten möjlighet att rätta till misstag och att statens ledning ser dessa svagheter som i huvudsak oföränderliga.
Undersökningen gör inte anspråk på att vidareutveckla definitionen av små-stater. Staten Botswana är vald bland annat just för att den passar in i de flesta etablerade definitioner av en småstat. Egenskaperna hos småstater är däremot centrala i studien och diskuteras nedan för förståelsen för deras ageranden.
Sida 19 av 72 I det här kapitlet grundas den fortsatta forskningens perspektiv på internat-ionella relationer. Därefter presenteras teorier kring småstater och kring alli-anser, båda två centralt bärande element i uppsatsen. Ytterligare teori presen-teras i kap 5 där småstatens ageranden och alternativa möjligheter, för- och nackdelar med allianser samt säkerhetsstrategins påverkansfaktorer närmare analyseras.
3.2. Rationalistiskt perspektiv och säkerhetsstrategi
Enligt ett rationalistiskt synsätt på internationella relationer är all politik en strävan efter makt - mer makt, eller bibehållandet av makt. Även då målen de-finieras som frihet, säkerhet, välstånd, ekonomiska eller sociala ideal; eller om syftet beskrivs som ideologiskt eller religiöst, ensamt, i allians eller internat-ionell organisation, så är det genom att ha makt som dessa mål nås enligt rat-ionalisten. (Morgenthau, 2006, 29)
När rationalisten inom internationella relationer (IR) talar om makt, menar han inte människans makt över naturen eller makten över sig själv och sitt självbestämmande. Inom rationalismen handlar makt om kontroll över andra människors tankar och handlande. Med politisk makt menas här den ömsesi-diga relationen mellan maktinnehavare och relationen mellan maktinnehava-ren och befolkningen i stort.
”Political power is a psychological relation between those who exercise it and those over whom it is exercised. It gives the former control over certain actions of the latter through the effect that the former has on the latter’s mind” (Morgenthau, 2006, 30).
Morgenthau menar vidare att den här makten dras ur tre källor: förväntningar på förmåner, oro för nackdelar samt respekt och kärleken till människor och institutioner. Det är mot denna strävan efter makt, makt att nå sina mål, som staters agerande ses i den efterföljande forskningen. Även Blackwill och Harris (2016, 6) understryker statens strävan efter makt. De skriver att makt är
poli-Sida 20 av 72 tikens hjärta, medan ekonomi strävar efter välstånd. Välstånd finns det oänd-ligt av, men makt är begränsat. Därför menar de att strävan efter makt alltid är en tävlan.
I Westbergs bok Svenska Säkerhetsstrategier från 2015, beskrivs begreppet sä-kerhetsstrategi eller ”security strategy” som en övergripande term. I detta be-grepp ingår alla landets metoder att uppnå säkerhetspolitiska mål med hjälp av politiska, ekonomiska och militära maktmedel. Säkerhetsstrategin kan ske med i huvudsakligen egna medel eller i samarbete med andra stater eller in-ternationella organisationer i en eller flera av områdena. (Westberg, 2015, 17) Enligt Gray (2010, 28) definieras säkerhetsstrategi som: ”inriktningen och ut-nyttjandet av en säkerhetsgemenskaps samtliga resurser (assets), inklusive dess militära resurser, för att uppnå politiskt bestämda syften”.
Westberg anser själv att: ”Säkerhetsstrategin syftar till att förverkliga ett lands mest övergripande säkerhetspolitiska målsättningar med hjälp av en kombinat-ion av politiska, ekonomiska och militära maktmedel” (Westberg, 2015, 22-23). Säkerhetsstrategin är således den samlade strategin som skall uppnå statens säkerhetsstrategiska mål. Dess underliggande komponenter utgörs av poli-tiska, militära och ekonomiska maktmedel och strategier. Den militära strate-gin och dess maktmedel är därmed en integrerad delkomponent i säkerhets-strategin.
Att se på säkerhetsstrategier ur ett inom internationella relationer, rational-istiskt perspektiv innebär därmed att utgå ifrån att en stat använder alla sina medel för att på bästa sätt skapa mer makt. Denna makt är en förmåga att bland annat uppnå sina säkerhetsstrategiska mål.
3.3. Småstater
Eftersom ordet små (eller liten) är relativt, måste det ställas i relation till något annat. Smått i förhållande till vad? Archer och Nugent för denna diskussion och kommer inte förvånande fram till att dels måste man vara liten i förhållande
Sida 21 av 72 till något som är (förhållandevis) stort och vidare att en indelning av världens stater i bara två kategorier – stora och små – blir föga användbart. Här skulle Sverige och San Marino kunna hamna i samma grupp, precis som Italien och Kina i den andra. Dessa stater har givetvis inte väldigt mycket gemensamt inom kategorierna. (Archer & Nugent, 2002)
Även om begreppen liten och stor rent kognitivt är lättare att förstå som en kvantitativ term, kan den som illustreras ovan, få oanade konsekvenser. Dan-mark skulle, med Grönland inräknat, kunna se sig själv som en europeisk stor-makt, sett till ytan. Trots att storlekens fysiska och kvantitativa betydelse inte går att bortse ifrån inleder detta kapitel istället med begreppets kvalitativa in-nebörd.
Archer och Nugent (2002, 8-9) generella påståenden och hypoteser är tänka för en kontext inom EU, men de är ändå värdefulla verktyg. Detta är framför allt värdefullt i avsaknaden av en omfattande forskning utanför väst och EU. De listar följande:
- Små stater har samma intressen som stora, fast med mindre resurser att få igenom dem. Å andra sidan kräver små staters intressen mindre resurser att genomdriva, eftersom de geografiska avstånden för sin ut-rikespolitik ofta är mer begränsade.
- Små stater är mer sårbara för ekonomiska fluktuationer i världseko-nomin samtidigt som de är lättare för större ekonomier att påverka. Därför är deras ekonomiska och politiska spelutrymme begränsat. - Små stater är långsamma att hoppa på möjligheter och att ta risker.
Detta beror på deras större sårbarhet för förluster och är därför mindre villiga att ta risker. Samma förlust i absoluta mått, blir mer all-varlig för en liten stat än för en större.
- Å andra sidan är små stater mer lättmanövrerade och kan därför vara snabbare på att anpassa sig till globala event.
- Litenheten i småstaterna möjliggör koordinering mellan olika funkt-ioner och myndigheter.
Sida 22 av 72 Småstater kan anses vara så mäktiga (powerful) som deras förmåga att uppnå avsedda effekter. En stats makt, menar Rothstein (1968, 3), ska inte mätas ge-nom en enkel styrkejämförelse av statens maktmedel. Neumann och Gstöhl (2006a, 8) förfinar Rothsteins argument med att småstater inte bara är lika med svaga stater och att stor inte alltid är lika med stark, eller liten lika med svag. Enligt dem behövs såväl resurser som förmåga, inte bara den ena, och att resurs och förmåga inte ska förväxlas.
”A Small Power is a state which recognizes that it can not obtain security primarily by use of its own capabilities, and that it must rely fundamentally on the aid of other states, institutions, processes, or developments to do so; the Small Power’s belief in its inability to rely on its own means must also be recognized by the other states involved in international politics.” (Rothstein, 1968, 29)
Rothstein menar själv att en styrka med den här definitionen är att den inte bara tar hänsyn till de specifika förmågor och kapaciteter en stat har utan också att dess egna bedömda position som småstat ska delas av andra stater (Rothstein, 1968, 29). Det är också kopplingen till hur staten uppfattar sig själv som gör att teorin går att använda för att hitta mönster i småstaternas beteen-den. Eftersom de uppfattar sig ha samma förutsättningar kommer de också ha samma beslutsgrund.
Statens relativa storlek prövas dessutom kontinuerligt. Dess förmåga att ge-nomdriva sina utrikespolitik (dess ’viability’) är en relativ förmåga som ändras med omständigheterna och ständigt omprövas (Vital, 2006, 83).
Den i sammanhanget ofta refererade David Vital delar upp stater i två katego-rier – ekonomiskt avancerade och utvecklingsländer - innan han drar gränsen kvantitativt. För ekonomiskt avancerade stater menar han att den övre grän-sen för en småstat ligger mellan 10-15 miljoner invånare, medan motsvarande gräns för utvecklingsländer är 20-30 miljoner. (Vital, 2006, 81)
Sida 23 av 72 För att inte behöva bena ut vilka länder som ska anses som ekonomiskt avan-cerade eller inte, eller var i området 10-15 miljoner som gränsen skall dras presenteras nedan alla afrikanska småstater med en befolkning på mindre än 10 miljoner 2019. Kolumnen till höger visar vilka stater som Världsbanken dessutom listar som småstater och micro-stater i Small States Forum (SSF).
N# LAND BEFOLKNING
(MILJ) WB (SSF)
1 Botswana 2.30 Small State
2 Cap Verde 0.55 Small State
3 Centralafrikanska republiken 4.75
4 Comorerna 0.85 Small State
5 Congo 5.38
6 Djibouti 0.97 Small State
7 Ekvatorial Guinea 1.36 Small State
8 Eritrea 3.50
9 Ewsatini (Tidigare Swahililand) 1.15 Small State
10 Gabon 2.17 Small State
11 Gambia 2.35 Small State
12 Guinea-Bissau 1.92 Small State
13 Lesotho 2.13 Small State
14 Libyen 6.78
15 Mauretanien 4.53
16 Mauritius 1.27 Small State
17 Namibia 2.49 Small State
18 Sao Tome och Principe 0.22 Small State
19 Seychellerna 0.10 Micro State
20 Sierra Leone 7.81
21 Togo 8.08
Figur 2 - Tabell över afrikanska stater med <10 milj invånare
Befolkningsdata är hämtad från data.un.org (UN, 2019)
Lista med Small States och Micro State är hämtad från worldbank.org (The World Bank, 2020a)
Befolkningsdata (UN, 2019) från data.un.org visar att denna kvantitativa defi-nition utestänger afrikanska länder så som Benin (11.80), Burundi (11.53), Sydsudan (11.06) och Tunisien (11.69). Gränsen skulle också genom ett trollslag utestänga Sverige (10.04) i och med att vi 2019 precis tog oss förbi gränsen.
Sida 24 av 72 I Världsbankens forum för småstater samlas 50 stater, varav 42 klassas som småstater enligt världsbankens definition. Listan baseras på ländernas befolk-ning, inkomstnivå, landets geografiska förhållanden och annat som påverkar ländernas utvecklingsmöjligheter. Inget land på listan har en befolkning över 3 miljoner. Länder med färre än 200.000 invånare delar Världsbanken in i un-dergruppen Micro-stater. (The World Bank, 2020a) Listan som Världsbanken och Commonwealth sammanställt över små stater fångar in de små stater som delar de gemensamma dilemman som det innebär att vara liten i världspoliti-ken (Boon & Ardy, 2017, 121). Boon och Ardy menar också att dessa stater delar de gemensamma karaktäristika som litenhet i småstater innebär.
Genom att studera listan ovan framkommer att både Botswana och Seychel-lerna – som kan anses som väl fungerande och internationellt erkända aktörer – räknas som små eller till och med micro. Detta samtidigt som varken Mali eller Sudan med sina 19,7 respektive 42,8 miljoner invånare är med. Det kvan-titativa måttet befolkningsmängd måste därför kompletteras med de kvalita-tiva aspekter som nämns i kapitlets inledning. Statens egen uppfattning om sina påverkansmöjligheter och plats i den internationella politiken, tillsam-mans med övriga länders uppfattning om densamma, är till stor del styrande över statens agerande.
3.4. Allianser
Osgood (1968, 17) menar att en allians är en formell överenskommelse för samarbetet med militära medel mot en eller flera specifika stater, under spe-cifika omständigheter. Rothstein är mindre specifik och beskriver alliansen endast som “formella band”. Osgood (1968, 19) anser vidare att ”[…] an alli-ance may be difficult to distinguish from other kinds of military contacts such as military subsidies, military assistance agreements or military base agree-ments”. Både Osgood och Liska listar funktioner med allianser och är överens om tre: samnyttjande av maktmedel, gemensam kontroll eller begränsning av allierade, och understöd till internationell ordning (Keohane, 2006, 64-65).
Yt-Sida 25 av 72 terst innebär militära allianser att staten genom överenskommelser förplikti-gar sig till militärt stöd eller samarbete under specifika omständigheter (Westberg, 2016, 417).
Andra forskare menar att en allians inte alls måste vara en formell pakt. Sny-ders (1990) diskussion om alliansteorier är överens om Osgood och Liskas syf-ten med alliansen, men breddar fenomenet till vad han kallar ”Alignment”. I begreppet lägger han en uppsättning ömsesidiga och uttalade förväntningar mellan två eller flera stater om varandras stöd i en viss konflikt eller mot en viss motståndare. Han fortsätter med att göra skillnad mellan fredstida allian-ser och de som bildas i krig. De senare benämner Snyders hellre som koalit-ioner för att göra åtskillnad. Anledningen till att han vill skilja dessa åt är att den senare saknar en hel del politiska funktioner.
Det finns också synpunkter på hur allianser ter sig i Tredje världen. Enligt Sny-der (1990) finns det där en genomgående trend bort från formella allianser, något som ersätts med andra former av militärt och politiskt stöd. Den aktuella stormakten behåller därmed sin frihet till att ingripa militärt utan några löften och den mindre statens fördelar är en större politisk frihet (Snyder, 1990). Även senare forskning pekar på att alliansen som begrepp förändras. I stället för ett brett ömsesidigt försvarsåtagande menar Alyson et al (2016) att länder ställer sig på varandras sida politiskt och militärt i väldigt snäva sammanhang.
3.5. Sammanfattning av Teorin
Gemensamt för småstaterna är att de inte anser sig ha tillräckliga resurser för att nå sina strategiska mål. De säkerhetsstrategiska mål som behöver nås syf-tar främst till att säkra landets (och dess styres) överlevnad. Vidare menar te-orierna att allianser kan vara formella eller informella överenskommelser, som av småstater främst ingås för att öka sin annars begränsade förmåga att uppnå sina säkerhetsstrategiska mål. Att begreppet småstat är relativt och att det kan mätas både kvantitativt och kvalitativt, gör det viktigare att koncen-trera sig på de gemensamma karaktäristika istället.
Sida 26 av 72 Det övergripande målet är att säkra landet, dess styre och maktposition, något som de inte kan nå med egna maktmedel (Morgenthau, 2006; Rothstein, 1968). Detta kan bero på en relation mellan det upplevda hotet och den egna förmågan. En allians upplevs som den bästa lösningen i det fall den kostar mindre än den ger.
4. METOD
4.1. Inledning
Kellestedt och Whitten (2013, 4) menar att vägen till vetenskaplig kunskap inom statsvetenskap börjar med en teori. Teorin prövas med en hypotes ge-nom ett empiriskt test. Därigege-nom kan hypotesen prövas och teorin utvärde-ras. Detta leder enligt dem till den vetenskapliga kunskapen. I den föreliggande undersökningen motsvarar omvandlingen av teorins faktorer till indikatorer, som presenteras vidare nedan, skapandet av denna hypotes. Indikatorerna prövas i fallet, likt hypoteser prövas och teorin utvärderas.
I det här kapitlet presenteras hur forskningen har genomförts. Här förklaras inledningsvis de metodologiska verktyg som har använts och därefter hur te-orin omvandlas till indikatorer, hur fallstudien ger faktorer och hur dessa jäm-förs.
4.2. Metodologiska verktyg
Genom den kvalitativa textanalysens kritiska granskning kan en orsaksförkla-ring sökas. Även om orsaksförklaorsaksförkla-ringar ofta knyts till kvantitativa ansatser är kopplingen däremellan inte självklar. Orsaksförklaringen syftar till att söka den eller de fenomen som orsakar ett annat. (Johannessen & Tufte, 2013, 75) Forskaren försöker identifiera den eller de faktorer som är orsaken till en hän-delse (Della Porta & Keating, 2008, 61). Metoden har här använts för att söka de faktorer som kan förklara varför Botswana valde att ingå i allians.
Sida 27 av 72 Yin menar att det finns flera sätt att analysera sina fall och texter. En av dessa kallar han Förklaringsbyggande [eng. Explanation Building]. Förklaringsbyg-gande analyser är enligt denna metod en stegvis, iterativ process. Först tar forskaren fram preliminära teoretiska förklaringar som sedan jämförs med data från fallstudien. (Yin, 2018, 179-181) I nedan operationalisering förkla-ras vidare hur indikatorer tas fram ur teorier. Dessa indikatorer används i fall-studien som en lins och preliminär förklaring i sökandet efter orsakssamban-det mellan omständigheter och beslut.
I föreliggande forskning har en metod av textanalys använts. Analysen genom-förs i två steg. Inledningsvis söks och sammanställs de skäl som anges och vilka delar i beslutet de anses ha påverkat. Därefter prövas skälens tillförlitlighet och om de stödjer slutsatserna. Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, & Wängnerud menar vidare att styrkan i argumenten bestäms av i vilken grad de får stöd av de skäl som angivits och om de är tillförlitliga. (Esaiasson et al, 2017, 213)
I denna undersökning används textanalysen för att söka efter de bakomlig-gande omständigheterna till ett beslut. De faktorer och omständigheter som förelåg, ledde till beslutet om allians och kan därför prövas mot indikatorerna enligt modellen.
Fallstudiemetoden gör det möjligt för forskaren att studera en historisk hän-delse ur ett viss avseende, mer än bara hänhän-delseförloppet (George & Bennet, 2005, 18). I den föreliggande studien utgör Botswanas upprättade militära al-lians med Kina den historiska händelsen. Orsakerna och bakgrunden till beslu-tet är det som avses studeras.
Fallet i den här studien valdes genom den beroende variabel – landets val att skapa en allians och militärt samarbete. Därigenom kan studien söka och iden-tifiera de oberoende variablerna för beslutet. (George & Bennet, 2005, 23). I
Sida 28 av 72 den här undersökningen är de oberoende variablerna de indikatorer som en-ligt teorin leder till en militär allians.
En absolut fördel med fallstudien är att den kan utnyttja valda delar av alla typer med empiri. I en samtida fallstudie kan forskaren därmed använda ”le-vande” källor (Yin, 2018). I den här studien förstärks resultatet av textana-lysen med intervjuer av personer med särskild inblick i det aktuella landet och i Kina.
4.3. Operationalisering
Syftet med den här undersökningen är att utifrån teorier om småstates allians-bildning undersöka orsakerna och motiven för en afrikansk småstat att välja att gå in i en allians. Föreliggande forskning är teoriprövande och metodskap-ande. Genom analys och en fallstudie preciseras teorins generaliserbarhet.
För att undersöka orsa-kerna och motiven för Botswana att gå i alli-ans med Kina är studi-ens forskningsdel upp-delad i fyra mindre de-lar. Inledningsvis stu-derades småstatens valmöjligheter i en teo-rianalys och de norma-tiva faktorerna som lig-ger bakom säkerhets-politiska beslut
identi-fieras och preciseras. Därefter skapades en modell genom en variabelanalys där dessa faktorer omvandlas till mätbara indikatorer för att en småstat ska välja att gå i allians. I nästa skede genomfördes en fallstudie på Botswana och
Sida 29 av 72 dess beslut att skapa ett militärt samarbete med Kina där urvalsfaktorer, be-slutsskäl och motiv söktes. Slutligen jämfördes dessa resultat för att belysa om fallet kan stärka teorin. De fyra skedena presenteras mer i detalj nedan.
I första skedet av undersökningen, analyserades de normativa faktorerna som ligger bakom ett alliansval genom en analys av teoriernas meningsinnehåll. Småstaternas val och beslutens påverkansfaktorer identifieras. När Johannessen och Tufte beskriver hur meningsinnehåll bör analyseras anser de att analysen ska börja vid helhetsbilden och de centrala temana. Därefter söks de meningsbärande elementet som också underlättar en indelning av övrigt material i kategorier. (Johannessen & Tufte, 2013, 110-115)
Med utgångspunkt i de inre och yttre påverkansfaktorerna ur teorin undersök-tes i nästa skede de indikatorer inom varje påverkansfaktor som läggs till grund för ett sådant beslut. Ur teorierna dras indikatorer som skulle peka på att en småstat skulle välja att gå i allians med en stormakt. Detta görs genom en meningssökande kvalitativ textanalys av rådande teorier om småstaters sä-kerhetsstrategier.
Johannessen och Tuftes (2013, 110-115) tredje fas i analys av meningsinnehåll utgår från den tidigare indelningen i kategorier och kondenserar och katego-riserar innehållet. I kap 6 Variabelanalys kategoriseras och kondenseras teo-rier och tidigare forskning under respektive påverkansfaktor (element) och resulterar i en eller flera indikatorer per faktor.
Det är i det här skedet som påverkan på studiens validitet är som störst. Genom en bred läsning och flera teoretikers teorier har de normativa påverkansfak-torernas indikatorer säkerställs.
Ur de faktorer som återfinns i teorierna identifierades 10 indikatorer. Dessa indikatorer ställs sedan, i jämförelseskedet, mot de bakomliggande urvalsfak-torer, beslutsskäl och motiv som fanns för beslutet.
Sida 30 av 72 I det tredje skedet tog forskaren i denna studie fram de faktorer och omstän-digheter som gällde hos staten och ledde till beslutet att bilda allians med Kina. Vad är egentligen argumenten och på vilka premisser vilar detta beslut (Esaiasson et al, 2017)? Skedet innehåller två steg. Först rekonstrueras fak-torer och omständigheter som dokumenten hävdar ligger bakom beslutet. Därefter värderas om dessa faktorer verkligen leder till slutsatsen och huruvida de i kontexten kan anses tillförlitliga. (Esaiasson et al, 2017, 214)
I båda stegen kombineras insamlandet genom tre metoder. Dels en kvalitativ textstudie av studier, forskning och rapporter kring Botswana och president Mokgweetse Masisi samt från Kinesiska officiella dokument, så kallade White Papers. Detta kompletteras med intervjuer av den svenska militärattachén ackrediterad till Botswana och en militärattaché tidigare ackrediterad till flera afrikanska länder (se vidare under insamling och urval). Dessa faktorer och slutsatser har därefter kontrollerats mot internationella instituts slutsatser, analyser och bedömanden inom området.
För att säkerställa undersökningens reliabilitet - det största hotet mot detta skede - har underlagen särskilt kontrollerats. Då omständigheterna gjort att officiella dokument och sammanträdesanteckningar inte kunnat nås har den empirin som använts behövt en oberoende kontroll. För att få en andra åsikt har därför dessa dokument kontrollerats mot uppfattningen hos FOI och svenska militärattachéer. Trianguleringens värde har validerats genom att sä-kerställa att deras uppfattning i sin tur inte kommer från samma doku-ment/källa.
I forskningsdelens sista skede genomförs en jämförelse av resultaten från de tidigare två skedena. Frågan som ställs är i vilken mån de normativa fak-torerna skiljer sig från de bakomliggande argumenten för Botswanas allians med Kina.
Sida 31 av 72 Här söks de normativa påverkansfaktorernas indikatorer bland fallstudiens slutsatser. Modellen menar att om likheterna är stora skulle resultatet peka på att teorin kan användas i fallet. Ett sådant resultat menar att teorin är appli-cerbar även på andra stater än de västerländska. Därigenom ökas teorins ge-neraliserbarhet. Skulle skillnaderna å andra sidan visa sig vara stora, menar modellen att detta resultat pekar på att teorin inte kan användas i fallet. Detta resultat styrker istället kritiken om att teorin inte är applicerbar utanför de europeiska och västerländska staterna den är baserad på. I detta fall hjälper studien till att identifiera gränserna för teorins generaliserbarhet.
4.4. Insamling och urval
Morgenthau, Rothstein, Liska och Vital kan anses vara en stabil och represen-tativ teoretisk grundplatta för småstaters säkerhetsstrategier och alliansbild-ning. Så gott som all nutida forskning i ämnet hänvisar tillbaka till minst en av dessa teoretiker. Även Westberg och Ingebritsen förekommer flitigt, främst i forskning kring Europeiska småstater. Därför återkommer dessa också uppre-pat i tidigare forskning och teori.
I sökningar på Kinas engagemang i Afrika dyker ofta Alden och Dent upp till-sammans med mer namnkunniga forskare som Allison och Blackwill. Om Bots-wana finns däremot en mer begränsad flora. Palgraves och Utrikespolitiska in-stitutets handböcker och faktablad har kompletterats med Henks bok om Bots-wanas försvarsmakt och med artiklar ur Afrikansk press.
I studien kring beslutet och vilka faktorer och omständigheter som förelåg, an-vändes forskning kring Botswana och Kinas publicerade policydokument och beslut. Avsikten var att söka omständigheterna i Botswana ur officiella doku-ment och minnesanteckningar från Botswana. Utbrottet av Covid-19 har för-svårat insamlingen av källmaterial från Botswana. När dokumenten inte längre fanns inom räckhåll har dessa omständigheter istället sökts ur forsk-ning, rapporter och artiklar kring Botswana. De kinesiska dokumenten har hämtats på Kinas officiella hemsidor.
Sida 32 av 72 Tre personer har intervjuats för att få deras uppfattningar om Botswanas bakomliggande argument till sitt alliansbeslut. Dessa är: Fredrik Hesselman, Håkan Sjöberg och Karl Sörenson. Fredrik Hesselman är tidigare försvarsatta-ché i Etiopien, Djibouti, Kenya, Sudan och Sydsudan. Han har god kunskap om afrikanska småstaters säkerhetsstrategiska val. Hesselman stödde främst vid val av fall och angående internationella samarbetsorgan. Håkan Sjöberg är den nuvarande attachén till Angola, Botswana, DR Kongo, Rwanda och Sydafrika. Håkan har svarat för Botswanas skäl och stöttat med kontakter i Botswana. Karl Sörenson är universitetsadjunkt vid FHS, men det är för hans erfarenheter från tidigare tjänst som chef Afrikadesken vid FOI han har rådfrågats här.
4.5. Giltighet, spårbarhet och källkritisk granskning
Enligt Kellestedt och Whitten (2013, 54-62) finns det fyra kontrollfrågor en forskare måste ställa sig för att säkerställa ett orsakssamband. Den första frå-gan handlar om ifall det verkligen är en trolig orsak man har funnit. Även om ett samband kan observeras behöver forskaren fråga sig huruvida det verkli-gen finns en logisk koppling mellan orsak och verkan. Kan den föreslagna or-saken skapa den bedömda verkan? (Kellestedt & Whitten, 2013, 55) I förelig-gande forskning har stöd för orsakerna – indikatorerna – sökts ur det teore-tiska ramverket och ur tidigare forskning.
För det andra behöver tidssambandet kontrolleras. Vad har orsakat vad? En kontroll behöver göras att det inte är det som presenteras som verkan i själva verket är orsaken. (Kellestedt & Whitten, 2013, 55) I jämförelsen av indikato-rerna mot fallstudien har forskaren i denna studie varit noggrann med att end-ast använda empiri som fanns före beslutet att gå i allians.
Den tredje frågan att ställa sig är huruvida orsak och verkan följer varandra åt. Finns det underlag som peka på att dessa två samvarierar i större utsträckning än andra möjliga orsaksförklaringar. Kan vi utesluta andra skäl? (Kellestedt & Whitten, 2013, 56) Här finns det en svaghet i den föreliggande forskningen
Sida 33 av 72 som endast omfattar ett fall. Som nämnts ovan, under avgränsningar, har ar-betet med skapandet av modellen begränsat uppsatsens möjligheter till en om-fattande flerfallstudie.
Slutligen behöver forskaren kontrollera om det kan finnas andra förklaringar till varför det är som det är. Kan den identifierade möjliga orsaken i själva ver-ket ha skapat en kedja av andra händelser som i sin tur är den verkliga orsaken till händelsen? (Kellestedt & Whitten, 2013, 56) I slutet på forskningens fall-studiedel genomförs en värdering av de faktorer som fallstudien identifierat där orsakssambandet diskuteras.
Det är naturligtvis viktigt att fråga sig om resultatet av forskningen stämmer med verkligheten och om slutsatserna är giltiga. I denna forskning är dessa problem allvarligast i variabelanalysens validitet och fallstudiens källors reli-abilitet. I variabelanalysen har vikt lagts vid att säkerställa, först att rätt påver-kansfaktorer dragits ur teorin och därefter att dessa har omvandlats till indi-katorer med stöd ur forskningen.
För att säkerställa fallstudiens källors reliabilitet har flera verktyg använts. Dels anses Botswana vara det minst korrumperade och mest kreditvärdiga landet i Afrika (UI, 2015). Dan Henk konstaterar visserligen i sin bok om Bots-wanas försvarsmakt att folket i Botswana har en utvecklar säkerhetskultur och inte gärna pratar om eller diskuterar säkerhetsfrågor. Detta gör att det är svårt att få tag på offentliga källor om dess försvarsmakt (Henk, 2008). Men de källor som har använts har triangulerats mot såväl internationella organisationer i området som mot FOI och med svenska militärattachéer.
Vidare ska forskningen vara intersubjektivt spårbar, det vill säga att metoden som används ska vara väl presenterad. Den ska vidare innehålla tillräckligt tydliga regler för vad som är sant och falskt att en annan forskare ska kunna använda den och göra om testet. (Thurén, 2007, 34) Studiens indikatorer kan
Sida 34 av 72 med enkelhet lyftas till ett annat fall, eller värderas mot en ny fallstudie av samma fall.
En enskild fallstudie har givetvis inte samma möjlighet till att generalisera som flerfallstudien. Yin (2018, 20-21) menar ändå att den kan hjälpa en teori att vidga fältet inom vilken den kan appliceras, precis som den kan peka på brister med en teori genom att uppmärksamma fall där den inte kan appliceras. Denna forskning och den metod som häri presenteras, gör anspråk på att antingen kunna öka grunden för teorins generaliserbarhet eller skapa underlag för att tydliggöra gränserna för densamma.
Bland de fyra källkritiska kriterierna äkthet, tidssamband, oberoende och ten-densfrihet (Thurén, 2013, 7-8) har oberoende och tenten-densfrihet varit de största utmaningarna. För att undvika problem med brist på oberoende och risken för tradering har alltid originalkällan sökts. Ett exempel är Eric Labs (1992) sex punkter om statens alliansval (kap 5.2) som först fanns hos en teo-retiker som hänvisade till en annan, som i sin tur hänvisade till den artikeln där punkterna fanns. På vägen hade punkterna både omformulerats och över-satts.
I granskningen av källornas tendensfrihet kan nämnas den rapport av Anna Ying Chen (2009) som visserligen var intressant att läsa och som nämns i kap 7.3, men som har hållits utanför empirin på grund av sina ensidiga källor och tendensiösa innehåll.
För att säkerställa fallstudiens källors reliabilitet har flera verktyg använts. Dels anses Botswana vara det minst korrumperade och mest kreditvärdiga landet i Afrika (UI, 2015). Dan Henk konstaterar visserligen i sin bok om Bots-wanas försvarsmakt att folket i Botswana har en utvecklar säkerhetskultur och inte gärna pratar om eller diskuterar säkerhetsfrågor. Detta gör att det är svårt att få tag på offentliga källor om dess försvarsmakt (Henk, 2008). Men de källor
Sida 35 av 72 som har använts har triangulerats mot såväl internationella organisationer i området som mot FOI och med svenska militärattachéer.
4.6. Sammanfattning metod
Denna teoriprövande och metodutvecklande forskning sker i fyra delar. En in-ledande teorianalys följs av en variabelanalys där de indikatorer som visar på att en småstat ska gå i allians identifieras genom en kvalitativ textanalys. Dessa indikatorer är dragna ur påverkansfaktorerna enligt teorin. En fallstudie av Botswanas beslut att bilda en allians med Kina genomförs för att finna de bakomliggande faktorerna och omständigheterna. Fallstudien grundas på offi-ciella dokument från Botswana och Kina, intervjuer och annan forskning kring länderna. I forskningsdelens sista skede jämförs indikatorerna från variabel-analysen med slutsatserna från fallstudien.
Det är genom den breda paletten av underlag som reliabiliteten har säker-ställts (Kellestedt & Whitten, 2013). Den källkritiska granskningen har genom-förts enligt de fyra källkritiska kriterierna (Thurén, 2013).
I det kommande kapitlet presenteras och analyseras forskningens teori kring småstaternas val. Här dras påverkansfaktorer ur teori om småstaters säker-hetsstrategi och alliansval.
5. SMÅSTATERNAS VAL
5.1. Inledning och syfte
Med hjälp av teorierna kring småstater, dess säkerhetsstrategier och deras al-liansbildningar diskuteras nedan småstatens agerande i sina alliansval. Små-statens agerande och handlingsalternativ kompletteras med forskningen om för- och nackdelar med allianser. De faktorer som påverkar en småstats beslut identifieras. Avslutningsvis sammanfattas dessa för att kunna tas med in i va-riabelanalysen i nästa kapitel.
Sida 36 av 72
5.2. Småstatens agerande och alternativa möjligheter
Enligt Hans Vogel (1983, 57-62) kan man dela upp småstaters agerande i två olika analytiska ramverk. Det ena är ett strukturellt bestämt beteendemönster och det andra är självvalda småstatsstrategier. Enligt det strukturella ramver-ket finns det en orsakskedja som bygger på en upplevd brist på säkerhet. Denna är beroende på statens litenhet som skapar ekonomiskt beroende av stormakter. Detta leder till en extern känslighet som i sin tur resulterar i oro för främmande makts inblandning och påverkan. Småstater kan undvika denna orsakskedja genom att skapa strategier som säkerställer skydd mot yttre påverkan.
Westberg (2015, 13) menar att en stat i val av säkerhetsstrategi måste börja med att ställa sig frågan om landet ska trygga sin nationella säkerhet obero-ende av eller i samarbete med andra. Oberoobero-ende sker med i huvudsak egna nat-ionella medel. Samarbeten med andra kan ske i allianser eller internatnat-ionella samarbeten. Vidare menar Westberg att staten måste ta ställning till om man bäst säkrar sitt lands intressen genom att med en passiv politik hålla sig utan-för konflikter eller genom att aktivt söka påverka omgivningen och den säker-hetspolitiska situationen. Denna aktiva påverkan skulle ske för att mer gene-rellt minska risken för krig och konflikter. Detta ger två val, med fyra kombi-nationer: Oberoende eller i samarbete, passiv eller aktiv.
I en artikel från 1992 sammanställde Eric Lab (1992, 389-394) de sex valmöj-ligheter för småstaten:
a) Icke-allians. Att hålla sig utanför genom att inte välja sida. b) Bandwagoning med den som är på väg att bli ny hegemon.
c) Passiv balansering. Balansera mot hotet tillsammans med en stormakt som erbjuder skydd, i syfte att själv slippa slåss.
d) Skapa en småstatsallians.
e) Aktiv balansering. Balansera mot hotet och slåss tillsammans med en stormakt.
Sida 37 av 72 Enligt Walt (1987, s. 17) kan staten välja Balansstrategi eller Bandwagoning. Han definierar den förra som att alliera sig med andra mot det uppseglande hotet och det senare som att ställa sig på hotets sida. I denna undersökning har dessa två värderats in i Labs punkter ovan.
Labs beskriver alternativ b) som ett möjligt vinna-vinna val. Antingen segrar allianspartnern och man är på vinnande laget. Eller så förlorar den uppåtgå-ende stormakten och småstaten kan lätt byta sida.
Sammanställt i en gemensam tabell visar Westbergs och Lab alternativ en schematisk bild. En icke-allians i syfte att hålla sig utanför blir oberoende pas-siv medan att utkämpa på egen hand faller inom oberoende aktiv. Bandwago-ning skulle kunna vara både passivt eller aktivt, i alla fall efter det aktiva be-slutet att ingå i alliansen.
Oberoende Samarbete
Aktiv Utkämpa konflikten på egen
hand Bandwagoning Skapa småstatsallians Aktiv balansering
Passiv Icke-allians Bandwagoning
Passiv balansering Figur 4 - Tabell över småstaters alliansval
I valet att bilda allians kvarstår fyra av Labs sex alternativ. Antingen skapar man ett samarbete med sitt hot i en politik som understödjer bandwagoning, skapar allians med den stormakt som erbjuder skydd, skapar allians för att be-kämpa en gemensam fiende eller deltar i upprättandet av en småstatsallians mot det upplevda hotet.
I valet av allianspartner argumenterar Stephen M. Walt (1987, 5) för att en stat oftare väljer att alliera sig för att balansera mot hotet, snarare än att försöka balansera makt i sitt närområde. Han menar att en stat som ställs inför ett större externt hot väljer mellan Balansera eller Bandwagoning (Walt, 1987, 17). Att balansera är att välja att alliera sig mot det upplevda hotet, medan att
Sida 38 av 72 alliera sig med hotet benämns bandwagoning (Walt, 1987, 17; Edström, Gyllensporre, & Westberg, 2019, 34). Oavsett vilket val staten gör, är staten mer benägen att ingå i en allians om det finns ett hot som är geografiskt nära (Walt, 1987, 23).
5.3. Fördelar och nackdelar med allianser
Små stater kan motverka konsekvenserna av sin litenhet genom att bilda alli-ans med andra stater – stora eller små. Men denna trygghet kommer normalt med ett pris. Detta pris är antingen i formen av resurser som ställs alliansen till förfogande och/eller i formen av inskränkningar på självständighet och po-litiskt handlingsutrymme (Vital, 2006, 79). Det är endast när en stat agerar en-skilt som de verkligen och fullt ut kan påstås agera efter sina egna utrikespoli-tiska mål. Vital menar att alla former av allianser innebär en begränsning av oberoendet och effektiv självständighet (Keohane, 2006, 65). Därför är en alli-ans med Kina extra intressant att studera eftersom de uttryckligen menar att de inte tänker lägga sig i sin partners affärer (PRC, 2019, 8).
Det finns två uppenbara nackdelar med att gå in i en allians. För det första kommer varje form av allians begränsa den egna handlings- och valfriheten samt att den egna statens oberoende minskas. Den andra nackdelen är bildan-det av motallianser, som neutraliserar den ingångna alliansens fördelar, fast nackdelarna kvarstår. (Rothstein, 1968, 47-48) För att vara säker på att den senare situationen inte uppstår finns två vägar. Staten kan välja att gå in i alli-ansen endast om andra neutrala stater ansluter samma allians samtidigt eller genom att säkerställa att alternativa alliansparters av samma styrka inte finns tillgängliga i regionen.
En mindre rationellt uppenbar nackdel är alliansens påverkan på självbild och identitet. Westberg (2016, 439) menar att den nationella självbilden av Sve-rige som alliansfritt och neutralt skulle vara en av kostnaderna med ett svenskt NATO-medlemskap. Vidare skulle det påverkas av det kollektiva minnet. Om staten i tidigare vägval behållit sin neutralitet och detta efteråt upplevts som
