Vatten- och miljönämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-04-23

En god vattenstatus innebär att en vattenförekomst, trots påverkan av människan, har ett väl fungerande ekosystem med bibehållna

ekosystemtjänster. Ett vatten av god kvalitet ger livsmiljöer för ett stort antal arter av exempelvis växter, insekter, fiskar och fåglar. Djur- och växtliv kan röra sig mellan olika vatten, utan hinder på vägen. God vattenstatus ger ett motståndskraftigt ekosystem, med förmågan att jämna ut och magasinera kraftiga flödesförändringar, rena vatten från miljögifter, producera livsmedel som fisk och dricksvatten samtidigt som det tar upp koldioxid och producerar syre. Dessutom bidrar det till människors välmående och naturupplevelser, som tillsammans med forskning och utbildning ger en ökad förståelse av naturen. Vattenstatus bedöms av Vattenmyndigheten utifrån Vattendirektivet 200/60/EG.

Uppdraget att ta fram en koncernövergripande handlingsplan för målet

”Kalmarsund, våra vattendrag och vårt grundvatten ska ha uppnått god vattenstatus 2027” gavs i Kalmar Kommuns verksamhetsplan med budget år 2018. Syftet med handlingsplanen är att skapa långsiktighet i arbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild av målarbetet fram till 2023.

Handlingsplanen omfattar Kalmar kommunkoncern.

Handlingsplanen ska komplettera andra styrande dokument som berör vatten, vilket innefattar översiktsplanen och dess tematiska tillägg Vatten och avlopp (KS 2015/0385). Handlingsplanen kommer att relatera till kommande klimatanpassningsplan och dagvattenhanteringsplan.

Hela handlingsplanen består av tre delar: Handlingsplanen för god vattenstatus, handlingsplanens åtgärdslista och bilagor. Bilagorna består av för

handlingsplanen relevanta rapporter och kartmaterial. Det finns två rapporter.

En är för Kalmar kommuns miljöövervakning 2019 tillsammans med en karta över lokalisering av mätstationer, och en rapport är en metodbeskrivning av Potentiellt vattenhållande och grundvattenbildande åtgärder i Kalmar kommun. Till den sistnämnda finns 9 stycken kartor med utpekade

vattenhållande eller grundvattenbildande områden. Bland handlingsplanens kartmaterial ingår en visualisering av Kalmar kommuns ekologiska, kemiska och kvantitativa status. Det finns också en karta över Kalmar kommuns belastning samt beting av näringsämnen och en karta med kända våtmarker och dammar.

Kompletterande till ovan planeras följande material publiceras i

handläggarkartan för ökad användarvänlighet: Potentiellt vattenhållande och grundvattenbildande områden i Kalmar kommun, Kartlager över våtmarker och dammar i Kalmar kommun.

3 (5)

Vatten- och miljönämnden

Sammanträdesdatum 2020-04-23

Beslut

Vatten- och miljönämnden beslutar att skicka förslag på ”Handlingsplan för God vattenstatus” på remiss till samtliga nämnder och bolag i Kalmar kommun.

Protokollsanteckning

Daphne Thuvesson (MP) redovisar en protokollsanteckning enligt följande:

”Först vill jag tacka Frida Gustavsson, ansvarig tjänstperson, för en mycket gedigen och väl genomarbetat handlingsplan som reflekterar den stora vikten att god vattenstatus har för vår framtid.

Jag saknar en politisk process i VMN – än så länge har inget politiskt beslut tagits. Första delen av planen skickades ut med kallelsen men Del B skickades senare och av tekniskt skäl, och var tillgänglig först under nämndsmötet. Att det ska gå ut på remiss till samtliga nämnder och bolag i Kalmar kommun är en självklarhet. Kommer den på remis till Vatten och miljönämnden också? Från det svar jag fick om detta i nämnden verkar det inte så – det finns ingen möjlighet för nämnden att kommentera innehållet vid ett senare tillfälle. Det är klart att planen har tagits fram av tjänstemännen i nära samarbete med den politisk majoriteten men detta ska inte få ersätta den politiska processen som ger oppositionen i nämnden en möjlighet att uttala sig offentligt. Av den anledning tar jag detta tillfälle att lämna synpunkter om innehållet trots att det ligger vid sidan om beslutet att skicka den ut på remiss.

Enligt tabeller på s. 12:

Kvävebelastnings är 564 000 kg år och fosforbelastning är 9916 kg/år.

Enligt Figur 5 och 6 står enskilda avlopp för 3% av kväve och 15% av fosfor årliga läckage i Kalmar kommun (HELCOM 2017) Det blir 16920 kg/år kväve och 1487 kg/år fosfor.

På sidan 15 beräknas minskad belastning av näringsämne att vara nästan 2000 kg N/år och 310 kg F/år när 75% av enskilda avlopp har åtgärdats. Siffrorna stämmer inte. Är belastningen från enskilda avlopp mindre än beräknad eller är åtgärder ineffektivt? Något är fel. Så stor diskrepans kräver att man kollar och förklara skillnaden. Annars kan val och prioritering av åtgärder bli fel.

Uppföljning är särskilt viktigt när man förutsätter att planerade åtgärder antas ge önskad resultat. Tabellen på s. 16 visar hur mycket man tror att planerade åtgärder ska reducera N och F utsläpp. Man antar att planerade åtgärder för kvävereduktion ska lyckas ta hela beting till 2023 och av den anledning finns ingen planerad aktivitet i handlingsplanen och därmed ingen uppföljning. I komplexa system som dessa kan antagande slå fel och uppföljning är avgörande för att utveckla kunskap och nå önskade resultat.

Ansvar för att följa upp om valde åtgärder ger förväntade resultat (dvs når

4 (5)

Vatten- och miljönämnden

Sammanträdesdatum 2020-04-23

görs av Kalmarkommuns miljöövervakning och är en viktig aktivitet som behöver nämns i handlingsplanen. Detta är lämpligen gjort av KLK under politiskt ansvar av VMN.

Det kommer att finnas ett behov av samordning av verksamhet mellan olika förvaltningar och ett helhetsperspektiv på åtgärdsplanen. Här finns en viktig roll för KLK och kommer att underlätta planens uppdatering 2023. Detta ska också nämnas i handlingsplanen.

Jordbruk och skogsbruk är livsviktiga näringar i Kalmar kommun. De spelar en avgörande roll om god vattenstatus ska nås. Till exempel står de, enligt

handlingsplanen, för 79% av kväve och 59% av fosfor läckage, är verksamma på utdikade marker som påverkar vattenflöden och vattenförhållande förmåga och bidra till utsläpp av miljögifter från bekämpningsmedel och nitrat.

Samtidig är jord och skogsbruk beroende av hållbara vattenknutna ekosystem.

Klimatförändringarna har lett till besvärliga torra somrar med allvarliga konsekvenser för båda jord- och skogsbruk. Många av åtgärderna i

handlingsplanen ska bidra till att minska jord- och skogsbruks negativ effekt på vattenknutna ekosystem och också försäkra att ekosystem tjänster som de är beroende av kan levereras. Alla dessa identifierade åtgärder är nödvändiga och viktiga.

Men viktiga aspekter saknas i handlingsplan. På sidan i sektion 5.1 Hitta källor står det ´Miljögifter sprids från en rad källor, exempelvis jordbruk,

brandövningsstationer och gamla deponier. ´ Inga åtgärder för jordbruk inkluderas i detta avsnitt.

I del 6. Stärk landskapets vattenhållande förmåga identifieras ett flertal åtgärder som våtmark, damm, skyddszon, m.fl. Den viktigaste åtgärd med största potential nämns inte, dvs att öka jordens vattenhållande kapaciteten. Det är i själva jorden att det största vattenförråd finns (Titta på filmen Efter Floden för mer information) Men den vattenhållande förmåga beror på jordens hälsa som i sin tur är beroende av en frisk matjord med hög biologisk aktivitet. Senaste (28 april 2020) utskick från Greppa näringen ”Jordhälsa i fokus för flera nya initiativ” beskriver en del av arbete som pågår runt om i världen. För att förbättra jordhälsa arbeta man utifrån jordhälsoprinciper vilken innebär att jorden hålls täckt av vegetation, jordbearbetningen minimeras, antal grödor i växtföljden maximeras och köttdjur integreras i växtodlingen – ofta kallad regenerativt lantbruk. Ett nytt forskningsprojekt vid Sveriges

Lantbruksuniversitetet (SLU) ska studera vilken roll jordhälsa spelar för att få en säkrare skörd vid extremväder. Forskarnas hypotes är att god jordhälsa förbättra skördestabiliteten och att ett mera diversifierat system där till exempel växtföljden varieras och jordbearbetningen minskas gör markens kvalitet bättre.

Förutom ökad vattenhållande kapacitet har forskning visat att frisk mat jord är bördigare (minska behov av konstgödsel), leder till minskad övergödning, minskar behov av kemikalier, fungera som en kol lager (minska

klimatuppvärmning) och motverka jordpackning.

5 (5)

Vatten- och miljönämnden

Sammanträdesdatum 2020-04-23

Här finns en stor potential att, i att samarbeta med jordbruk som aktivt söker svar till de utmaningen som klimatförändringar bär mig sig, identifierar åtgärder som också förbättra för jordbrukarna och för vattenstatus. Sådana synergieffekter måste tas tillvara och arbete med detta behöver inkluderas i handlingsplanen.

Åtgärder i handlingsplan är uppdelad i två – de åtgärder som berör Kalmar kommun som organisation eller utövas på kommunal mark betecknas med ORG (organisation) och de åtgärder inom Kalmar kommuns geografiska område, där kommunen inte har rådighet och främst kan påverka genom att bidra med rådgivning och samverkan betecknas med GEO.

Nästan alla åtgärder som är ORG ska utföras av kommunbolag, KLK eller Samhällsbyggnadskontoret. Samhällsbyggnadskontoret har fått förstärkning för att genomföra de planerade åtgärder, och behov av förstärkning vid KLK har nämnts. (VMN:s ordförande flaggade för att miljöpengen kanske kunnat bättre använts för detta.)

Nästan alla åtgärder som är GEO ska utföras av Serviceförvaltningen.

Åtgärder är varierade och tidskrävande. På serviceförvaltning finns det 4 tjänstepersoner som arbeta med liknande åtgärder som dem i handlingsplanen.

Handlingsplanen innebär en ökad arbetsbörda som kräver ökade resurser.

Merparten av kostnader för dessa 4 tjänster täcks idag av projektpeng som måste sökas. Här krävs en förstärkning om alla 43 planerade åtgärder som Serviceförvaltning är ansvarig eller delansvarig för, ska kunna genomföras.

(Service örvaltning är ensam ansvarig för 38 och i samarbete med andra förvaltningar och bolag för 12 – tillsammans 43 åtgärder. Totalt finns det 69 åtgärder i handlingsplanen.)”

Sekreterare Oliver Wykman

Justeras

Anna Thore Mats Wåhlin

ordförande

TJÄNSTESKRIVELSE

Handläggare Datum Ärendebeteckning

2019-11-11 VMN 2019/0028

Frida Gustafsson

Vatten- och miljönämnden