verkTyg för aTT sTyra och leda i den nya verksamheTsvärlden
En fungerande välfärdsmarknad förutsätter att kunderna kan gör medvetna val och att konkurrensen mellan utförarna sker på lika villkor.
Konkurrensneutralitet handlar om gränssnitt och förhållningssätt mellan kommun och utförare samt mellan kommunen som systemledare och kommunen som utförare av egenregi. Ges alla utförare samma möjlighet att medverka i av kommunen finansierad kompetensutveckling? Har alla utförare samma möjlighet till insyn och påverkan i kommunens budgetarbete? Hur påverkas egenregin av kommungemensamma policys och regelverk samt av kommunallagens paragrafer? Tillåts enskilda utförare att ”plocka russinen ur kakan”?
Förutsättningarna kan aldrig bli helt lika men grundbulten är att egenregin förmår att bära sina egna kostnader på basis av samma ersättning som ges till de enskilda utfö-rarna. Kommunen ska tillämpa en transparent beräkningsmodell för att kunna fatta underbyggda beslut om ersättningsnivå. Lämpligt är att regelbundet redovisa egenregins självkostnad för de olika välfärdsverksamheterna.
Konkurrensneutralitet handlar om gränssnitt, förhållningssätt och likvärdiga förutsättningar. Men ytterst är det en fråga om förtroende mellan välfärdsmarknadens aktörer – systemledare, enskilda utförare och egenregi – baserad på hur de uppfattar sin situation på välfärdsmarknaden. Ett sätt som kan bidra att utveckla likvärdiga förutsättningar är etablera en process för att föra ett löpande strukturerat samtal med marknadens aktörer enligt bild 5 på nästa sida.
Bild 5) Modell och process som stöd för att utveckla likvärdiga förutsättningar. mål och åtgärder för utvecklad
marknadsfunktionalitet enligt föreslagna prioriteringar.
Webbenkät baserad på Konkurrens-verkets analysmodell (2012:3) och
öppen redovisning av egenregins självkostnad samt uppföljning av
verkTyg för aTT sTyra och leda i den nya verksamheTsvärlden
Bild 6) Vårdföretagarnas modell för information, uppföljning och utveckling av kvalitet inom äldreomsorgen.
Lika viktigt som konkurrensneutralitet är att kunderna kan göra informerade och medvetna val. Infor merade och medvetna val förutsätter att kunden på objektiva grunder kan jämföra och rangordna utförarnas kvalitet och verksamhet. Av de drygt 100 kommuner som har infört LOV erbjuder inte mer än en handfull en webbaserad jämförartjänst. Inom ramen för Trekommunersprojektet genomfördes ett pilotprojekt med syfte att utvärdera om Vårdföretagarnas kvalitetsmodell har potential att fungera som en gemenssam plattform för information, uppföljning och utveckling av kvalitet inom äldreomsorg.
Varje utförare presenteras på en sida
rollen. Täby och Upplands Väsby använder sig av två olika jämförartjänster. Oberoende av vilken modell som används så ska den ge kunderna tillgång till relevant, aktuell, kvalitetssäkrad och jämförbar information om utförarnas kvalitet och verksamhet.
Kundenkäter behöver många gånger kompletteras med platsbesök hos utförarna. Dels för att säkerställa att det finns information för samtliga utförare dels för att på säkra grunder kunna utvärdera och pröva deras verksamhet och kvalitet.
Viktigt är även att kommunen i sin roll som systemledare utvecklar angreppssätt för att hantera de utförare som inte uppfyller ställda krav. Erfarenheterna visar att få saker ökar den genomsnittliga kvaliteten så mycket som att arbeta aktivt med den så kallade dåliga svansen (Fornell med flera). Undermålig kvalitet kan och ska aldrig accepteras.
En välfungerande välfärdsmarknad förutsätter en kritisk massa av brukare och utförare. För att attrahera fler utförare bör därför systemledaren verka för kommunge-mensamma standards, processer och IT-stöd. Gekommunge-mensamma lösningar stärker konkur-rensen och bidrar därigenom till ökad kvalitet och effektivitet.
verkTyg för aTT sTyra och leda i den nya verksamheTsvärlden
chEcKLISTA FÖR SYSTEMLEDAREN
Systemledarens huvuduppgift är att vara garant för en fungerande välfärdsmarknad.
Frågan är komplex men till de prioriterade uppgifterna räknas att:
¤ Uttrycka tydliga och absoluta krav på kvalitet.
¤ Tillämpa en transparent modell för att fastställa ersättningsnivå och löpande redovisa egenregins självkostnad.
¤ Inte acceptera återkommande underskott inom egenregin och vara vaksam vid stor omsättning av enskilda utförare.
¤ Etablera en process för att i dialog med marknadens aktörer utveckla likvärdiga förutsättningar.
¤ Säkerställa att kunderna har tillgång till relevant, aktuell, kvalitetssäkrad och jämförbar information om utförarnas kvalitet och verksamhet som underlag för val och omval av utförare.
¤ Arbeta aktivt med utförare som inte uppfyller ställda krav. Acceptera inte kvalitetsbrister.
¤ Sträva mot kommungemensamma standarder, processer och IT-stöd för att skapa förutsättningar för bättre fungerande välfärdsmarknader.
Bild 7) Byggstenar för en konkurrenskraftig egenregi.
I den nya verksamhetsvärlden ansvarar den egna regin för att bedriva en attraktiv, konkurrenskraftig, kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet i enlighet med kundernas behov och förväntningar.
Historiskt sett har egenregin utgjort en del av en större helhet, många gånger utan ett eget tydligt uppdrag. Den finns som ett historiskt arv men många gånger är det oklart varför. Varför en kommun ska bedriva egenregi i den nya verksamhetsvärlden behöver många gånger diskuteras och tydliggöras.
Genom öppna jämförelser och med möjligheten att jämföra sig med olika utförare är det svårt att motivera egenregins existens som ett behov av jämförelseobjekt för kommu-nens roll som systemledare. Inte heller kan egenregin ses som en absolut förutsättning för kommunens ”pliktansvar” då kommunens yttersta ansvar kan tillgodoses på andra sätt, bland annat genom avtal med en/flera enskilda utförare och/eller med andra kommuner.
Däremot fyller egenregi en värdefull roll genom att tillgodose de kunder som efterfrågar ett kommunalt alternativ. I den nya verksamhetsvärlden motiveras egenregins existens med att den tillgodoser kunders behov samt, som tilläggsförväntning, genom att erbjuda mervärde för skattepengarna.
Ägardirektiv Ledarskap Uppföljning
Erfarenheterna från Trekommunersprojektet visar på betydelsen av tre väl fungerande byggstenar för en konkurrenskraftig egen regi:
STYRA OCH LEDA I DEN NYA VERKSAMHETSVÄRLDEN
Ägardirektiv Ett underbyggt och tydligt ägardirektiv utgör grunden för en konkur-renskraftig egenregi. Direktivet ska ange precisa krav för hur kvalitet och ekonomi ska utvecklas under en följd av år. För kommunal verksamhet är en mandatperiod en naturlig tidshorisont. Den traditionella kommunala budgetprocessen, ofta med ett ettårigt fokus på kostnader, begränsar förutsättningarna att utveckla en konkurrenskraftig egenregi.
Många gånger krävs kortsiktiga investeringar, kostnader, för att möjliggöra långsiktig värdetillväxt. Vilka krav som är de rätta beror på lokala prioriteringar och förutsättningar.
Ett absolut krav är ekonomi i balans.
Konkurrenssituationen påverkar utrymmet för krav på egenregin som inte är affärsmässigt motiverade. Krav som följer av att egenregin är en del av den övriga kommunala organisationen, till exempel rätt till heltid, certifiering och miljöbilar.
Det är fortsatt viktigt att politiken ger uttryck för lokala viljor. Men i den nya verk-samhetsvärlden har kommunen primärt att ge uttryck för dem genom sin roll som systemledare så att samtliga utförare omfattas av kraven och erbjuds förutsättningar att leva upp till desamma.
Ägardirektivet ska ställa tuffa men realistiska krav. Detta förutsätter att direktivet är faktabaserat och tar höjd för de åtgärder som måste genomföras för att verksamheten ska kunna utvecklas i enlighet med ställda krav. Ägardirektivet ska rymma;
(1) Ansvarsområden, (2) verksamhetsidé,
(3) finansiella och icke-finansiella mål och (4) prioriteringar.
Explicita krav ska uttryckas för hur kvalitet, omsättning, vinst och avkastning ska utvecklas över tid. Exempel på uppdragsformulering för hemtjänst: