I detta kapitel presenteras en beskrivning av uppsatsens tillvägagångssätt. Inledningsvis presenteras det vetenskapliga förhållningssättet i uppsatsen vilken har tillämpats följt av den metod som således ligger till grund för genomförandet. Syftet med detta kapitel är att genom en metodologisk argumentation möjliggöra för läsaren att själv bedöma uppsatsens autenticitet.
4.1 Vetenskapligt perspektiv
Det vetenskapliga angreppssättet forskaren tillämpar för sin forskning är beroende av den uppfattning och det förhållningssätt denne har till människan, realiteten, vetenskapen och kunskapen. Enligt Karin Widerberg (2002:24ff) söker den vetenskapliga traditionen lyfta fram två skilda perspektiv på vetenskap vilka är positivismen och hermeneutiken. Positivismen strävar efter att nå säkra kunskaper och fakta oftast genom kvantifierbar data och mätningar, vilket lämpar sig bättre för forskning med kvantitativ inriktning. Hermeneutiken handlar om att tolka, förstå och förmedla där metodologin är förståelse och tolkning av subjektets verklighet. Detta perspektiv lämpar sig bättre för forskning med kvalitativ inriktning då hermeneutiken söker få tillgång till subjektets egna upplevelser av ett fenomen.
För denna uppsats har det senare vetenskapsperspektivet tillämpats för att söka vidare förståelse för kompetensutveckling och lärande inom äldreomsorgen samt att skapa förståelse och kunskap utifrån den förförståelse som redan finns, detta då jag har yrkesmässig arbetslivserfarenhet inom äldreomsorgen som undersköterska. Den förförståelse som finns hos mig som uppsatsförfattare inom det aktuella området var det som inspirerade mig att söka studera detta fenomen utifrån ett bredare och närmare perspektiv. För att möjliggöra för en förförståelse över fenomenet som undersöks för denna uppsats har redan befintlig kunskap använts, vilket även Jan Hartman (2004:191ff) menar är en viktig komponent vid denna process. Den redan befintliga kunskapen och förförståelsen har i ett tidigt stadie av uppsatsförfarandet underlättat sökandet efter information om det föreliggande ämnesvalet samt vid datainsamlingen då en förståelse för intervjupersonernas subjektiva berättelser kunde komma till användning.
4.1.1 Hermeneutiskt förhållningssätt
Det hermeneutiska perspektivet lämpar sig bättre för denna undersökning då uppsatsförfarandet bygger på en förståelse över de individer vilka medverkar i denna undersökning för att således möjliggöra för en vidare tolkning av deras subjektiva tankar och handlingar (Widerberg 2002:26ff). Hermeneutikens mest grundläggande komponent är fenomenets sammanhang som undersöks vilken enligt Per-Johan Ödman (2016:99) menar kan likställas med en kontextuell filosofi. Då en redan befintlig förförståelse finns hos mig som uppsatsförfattare inom undersökningsområdet torde detta medföra en fördel inför tolkningsprocessen, vilket enligt Matthew David och Carole D. Sutton (2016) bör tydliggöras av forskaren då förförståelsen kan komma att påverka förhållnings- och angreppssättet i uppsatsen.
Den förförståelse som redan finns sen tidigare anvisade riktningen inför sökandet av studiens undersökningsområde om undersköterskors kompetensutveckling och lärande. Däremot bör en försiktighet vidtas vid tolkning där en redan befintlig förförståelse finns att tillgå för att således skapa en öppenhet om att en möjlig förändring av förförståelse kan komma att ändras, vilket jag som uppsatsförfattare har haft i beaktande på så sätt att förförståelsen inte har kommit att vara avgörande i något hänseende. Forskaren ska, i enlighet med Ödman (2016), klargöra och uppmärksamma förförståelsen genom en tydlig beskrivning av vilken förförståelse som finns och på vilket sätt den kan påverka uppsatsen.
4.2 Vetenskapligt angreppssätt
Induktion, deduktion och abduktion är tre begrepp vilka inom vetenskapen positionerar forskarens relation mellan teori och empiri, detta introduceras bland annat av Runa Patel & Bo Davidson (2011:23ff). Denna uppsats har ett induktivt angreppssätt vilken således behandlar forskningsobjektet utan att ha förankrat tidigare vedertagna teoretiska utgångspunkter. Med utgångspunkt från det empiriska materialet har uppsatsen istället sökt finna lämpliga teorier vilket således kan problematiseras då endast det undersökta fenomenet utgörs av en unik situation som kan begränsa teorins räckvidd. Hade uppsatsen däremot sökt positionera sig deduktivt hade en redan befintlig teori prövats empiriskt i det aktuella fallet, vilket även begränsar forskaren då teorin är det vägledande styrmedlet för det empiriska material som har samlats in. Detta kan vidare begränsa forskaren från nya tankesätt och tolkningar (ibid.).
Inför datainsamlingen har jag som uppsatsförfattare varit mottaglig och öppen för andra aspekter som kan komma att inspirera till nya infallsvinklar inom det undersökta fenomenet. Den redan befintliga förförståelsen för undersköterskors kompetensutveckling och lärande har således inte varit vägledande eller styrande för att vidare beskriva undersökningen. Aspekter som exempelvis betydelsen av feedback, kollegialt stöd, det egna ansvaret och hur arbetsgivaren möter undersköterskors kompetensutvecklingsbehov är aspekter som i det senare stadie av uppsatsen har beaktats utifrån datainsamlingen och kunde identifieras genom de svar intervjupersonerna sedan uppgav.
4.3. Forskningsprocessen
I denna del av kapitlet presenteras en beskrivning av litteraturgenomgång, val av metod, val av intervjuteknik, urval och intervjugenomförande, databearbetning, dataanalys, etiska övervägande samt uppsatsens trovärdighet och tillförlitlighet. Slutligen presenteras samtliga informanter för att sedan övergå till resultat- och analyskapitlet.
4.3.1 Litteraturgenomgång
I sökandet av vetenskapliga artiklar för denna studie, vilket presenteras i avsnittet för tidigare forskning, har Luleå tekniska universitets biblioteksdatabas kommit att användas. Sökorden som har kommit att sökas efter har bland annat varit undersköterska, nurse, kompetensutveckling,
professional development, lärande, learning och informal learning för att på så sätt söka finna
användbara och relevanta forskningar och artiklar till uppsatsens centrala forskningsområde. Därefter genomfördes en första sållning bland artiklar och forskningar för att finna ett antal peer reviewed artiklar som kunde förklara och förstärka uppsatsens empiriska material. Sökandet efter teorier med sociologisk relevans hade även en betydande och omfattande del i denna forskningsprocess, detta då jag som uppsatsförfattare främst önskade att nå en än mer fördjupad kunskap och förståelse för undersköterskors arbete och hur de upplever och värderar kompetensutveckling och lärande i sina arbeten. Eftersom att denna uppsats antog ett induktivt angreppssätt underlättade det således sökandet för mig som uppsatsförfattare, detta då studiens empiriska material möjliggjorde sökandet efter relevanta teorier och kunde redan vid detta tillfälle förutsäga dess användningspotential. Vid detta stadie i forskningsprocessen kom min förförståelse inom äldreomsorgen och undersköterskor som yrkesgrupp att vägleda mig för att finna värdefull information och underlag för denna studie. Detta då en viss kännedom om vilka sökområden som fanns tillgängliga och som var lämpliga för min forskning fanns hos mig som uppsatsförfattare.
När sökordet kompetensutveckling eftersöktes i Luleå tekniska universitets biblioteksdatabas genererade sökningen i 2 755 träffar, vilket således inte gör det möjligt att återge en heltäckande beskrivning inom fältet för kompetensutveckling. Däremot avser kapitlet för tidigare forskning att återge en mindre omfattande beskrivning av tidigare forskningsresultat anpassade till studiens område utifrån relevans och avgränsningar. Sammanfattningsvis genomfördes en genomgång av tjugofem artiklar där samtliga hade någon typ av relevans för denna studie, men som efter en noggrann genomläsning inte bedömdes som tillräckligt relevant för att beskriva det aktuella forskningsområdet. Som nästa steg i litteraturgenomgången genomfördes ytterligare ett urval av vetenskapliga artiklar som sedan kom att användas för att beskriva tidigare forskning inom det aktuella forskningsområdet för denna studie.
4.3.2 Val av metod
Det syfte och forskningsfrågor vilka ligger till grund för uppsatsförfarandet är avgörande för vilken metodologisk ansats som är lämplig för den aktuella forskningen som är avsedd att bedrivas (Trost 2014; Widerberg 2002). Vid en forskningsprocess kan forskaren välja bland olika forskningsstrategier för att söka angripa det område som är avsett att undersökas, vilka är kvantitativ och kvalitativ forskning (Bryman 2011:39ff). Vid den kvantitativa forskningsstrategin har forskaren som avsikt att söka kvantifierbar data genom förekomst eller frekvens vid insamlingen av det empiriska materialet, medan den kvalitativa forskningsstrategin åsyftar till att söka det undersökta fenomenets kvalité genom subjektets uppfattning och tolkning om verkligheten. Det som utmärker kvalitativ inriktad forskning tydliggörs enligt Patel & Davidson (2011:14) där verbala analyser är avsikten och där frågeställningar om hur och varför är centrala. Om denna uppsats hade haft för avsikt att undersöka frekvensmätning av ett fenomen, förekomsten av ett fenomen eller en statistisk diskrepans mellan två undersökningsgrupper hade den statistiska bearbetnings- och analysmetoden kvantitativ forskning varit bättre lämpad.
Med stöd av ovanstående resonemang har denna uppsats följt den kvalitativa inriktade forskningen med intervjuer som tillämpad datainsamlingsmetod då undersökningen syftade till att undersöka samt söka förståelse, i likhet med uppsatsens val av hermeneutik, för undersköterskors kompetensutveckling och lärande inom äldreomsorgen. Uppsatsen har även utgått från ett induktivt angreppssätt där den teoretiska referensramen strategiskt valts ut efter datainsamlingen och dess relevans.
4.3.3 Val av intervjuteknik
En forskningsintervju är uppbyggd av ett mellanmänskligt samspel mellan intervjuaren och den som intervjuas, vilket enligt Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014) beskrivs som ett tillfälle där en kunskapsutveckling sker genom dialog. Forskaren får vid den kvalitativa forskningsintervjun möjlighet att ta del av den intervjuades skildring där intentionen är att tolka dennes subjektiva upplevelser och åsikter inför tolkning- och analysarbetet.
Den föreliggande intervjutekniken som har tillämpats för denna uppsats är i likhet med vad Kvale och Brinkmann (ibid.) hävdar utgör den halvstrukturerade forskningsintervjun. Den halvstrukturerade forskningsintervjun innebär en tematiserad intervjustruktur där fastställda standardfrågor är fastlagda i förväg men där forskaren samtidigt är öppen och mottaglig för övriga följdfrågor att ställa under intervjugenomgången (Hartman 2004). Intervjufrågornas formulering och ordningsföljd har vid samtliga intervjutillfällen anpassats och i vissa fall utvecklats till relevanta följdfrågor. De valda teman vilka kategoriseras i intervjuguiden genom en strategisk ordningsföljd är inledande frågor, kompetensutveckling, delaktighet, icke-formellt
lärande, informellt lärande, handlingsutrymme och undersköterskans arbetsuppgifter. Dessa
teman har valts ut då jag önskade att få ett mer övergripande helhetsperspektiv av arbetet som undersköterska samt att skapa en förståelse över hur de anställda upplever att dessa aspekter kan komma att påverka tillgången till kompetensutveckling och lärande i arbetet.
I intervjuguiden har jag som uppsatsförfattare använt två olika typer av frågor vilka är öppna- och fördjupnings- eller följdfrågor för att söka motsvara uppsatsens syfte och forskningsfrågor (Se bilaga 1). De öppna intervjufrågorna presenteras i början av intervjugenomgången för att således ge informanterna möjlighet att öppet berätta mer om sig själva och vilka generella arbetsuppgifter de har som undersköterska. Fördjupnings- och följdfrågor syftar till att söka bekräftelse över informanternas subjektiva upplevelser av kompetensutveckling och lärande och för mig som uppsatsförfattare att samtidigt fånga upp intressanta aspekter av informanternas intervjusvar och föra en mer djupgående dialog.
4.3.4 Urval och intervjugenomförande
Inom samhällsforskning finns det främst två skilda urvalstekniker för forskaren att tillämpa vilka är sannolikhets- och icke-sannolikhetsurval. Den senare urvalstekniken präglas av att forskaren väljer en eller flera informanter som kan förklara och belysa forskningens problemområde, vilket är vanligast förkommande vid en kvalitativ metod (Denscombe 2016:64). Sannolikhetsurval är en
urvalsteknik vilken forskaren använder för att söka specificera sannolikheten utifrån att ett specifikt element bättre kan förklaras med hjälp av urvalet, vilket i regel är omöjligt vid sannolikhetsurval. Denna uppsats har således tillämpat den senare urvalstekniken, icke-sannolikhetsurvalet. En typ av icke-sannolikhetsurval vilken har kommit att tillämpats för denna undersökning är det subjektiva urvalet. Genom detta urval innebär det att informanterna medvetet har ’’handplockats” efter relevans för den aktuella undersökningen och tänkta kvalitéer som vidare möjliggör för besvarandet av uppsatsens syfte och forskningsfrågor (ibid.). Detta har vidare gjort det möjligt att närma sig det valda undersökningsobjektet som är betydande och avgörande för den aktuella undersökningen, vilket i detta fall är undersköterskor inom äldreomsorgen. För den föreliggande uppsatsen har särskilda kriterier så som för tillfället verksamma undersköterskor och de som arbetar inom en kommunal äldreomsorg varit vägledande inför urvalet av lämpliga informanter.
Sammantaget kontaktades och valdes sju yrkesverksamma undersköterskor vilka samtliga vid intervjutillfället arbetade inom den kommunala äldreomsorgen i Luleå kommun för att delta i den föreliggande undersökningen. En förfrågan skickades till sju undersköterskor, vilka var intressanta för studien, via internetforumet Facebook där jag kortfattat förklarade studiens syfte, användningsområde och etiska aspekter. Samtliga intervjupersoner som blev tillfrågade att delta i studien tackade ja. Därefter tilläts personerna själva ge förslag på tid och ett lämpligt datum för intervjun att äga rum. Tre av samtliga sju intervjupersoner arbetade vid intervjutillfället på samma arbetsplats, men på skilda avdelningar. Samtliga intervjuer kom att genomföras under vecka 14-16 och där respektive intervjuer var tidsbegränsade till 45-60 minuter. Antalet intervjuer kom att bestämmas till sju då det ansågs tillräckligt för att undersöka undersköterskors kompetensutveckling och lärande, detta då intervjupersonernas subjektiva upplevelser var av intresse.
Inför intervjutillfället i samråd med respektive intervjuperson beslutades en lämplig plats för intervjugenomförandet. Intervjuerna ägde rum i intervjupersonens bostad, i intervjuarens bostad samt på intervjupersonens arbetsplats. Samtliga intervjupersoner tilläts att självständigt lämna önskemål om plats för intervjun att äga rum. Den valda platsen för respektive intervju bestämdes utifrån kriteriet, vilket Jan Trost (2014:65ff) hävdar är att rekommendera, en lugn och relativt ostörd miljö. Även ett hänsynstagande ur ett trygghetsperspektiv vidtogs för att således möjliggöra för en trygg och lugn intervjumiljö där intervjupersonen känner sig trygg. Orsaken till valet av intervjuarens bostad som intervjuplats blev en lämplig plats utifrån ett geografiskt perspektiv och där intervjupersonen självmant föreslog den möjligheten. Enligt Trost (ibid.) är intervjuarens bostad en plats vilken praktiskt taget är utesluten då den person vilken ska intervjuas kan riskeras att försättas i underläge. Detta torde inte intervjupersonen i det föreliggande fallet ha utsatts för då platsen för denne är väl igenkänd och tidigare besökt men bör ändå tas i beaktande. Inledningsvis vid samtliga intervjutillfällen presenterades undersökningens syfte till följd av intervjupersonens rättigheter som deltagare, bland annat att det är en frivillig medverkan och att intervjupersonen kan avbryta intervjun om så önskas, hur intervjumaterialet
skulle komma att behandlas och i vilket syfte deras intervjusvar kommer att användas (Vetenskapsrådet 2002). Tillstånd om att få möjlighet att spela in intervjun efterfrågades även vid intervjutillfället, vilka samtliga intervjupersoner ställde sig positiva till och gav sitt tillåtande. Intervjuerna spelades in med en ljudupptagningsenhet då en önskan om att återskapa intervjutillfället vid bearbetning av datamaterialet och att således inte förlora betydande information fanns hos mig som uppsatsförfattare. Parallellt med intervjutillfället fördes inga övriga anteckningar för att således rikta all uppmärksamhet till samtliga intervjupersoner.
4.3.5 Databearbetning
För att söka skapa en överskådlighet på ett strukturerat sätt över samtliga intervjuer genomfördes en transkribering av det inspelade intervjumaterialet. Detta var det första steget i databearbetningsprocessen vilken Göran Ahrne och Peter Svensson (2015:51ff) menar är en viktig process inför analysarbetet. I samband med transkriberingen av ljudfilerna genomfördes en första analys och tolkning av intervjumaterialet vilket kom att bli värdefullt inför nästa steg av djupanalysen. Kvale (1997:55) menar vidare på att en grundregel vid transkribering av intervjumaterial är att det bör finnas en distinkt beskrivning av de förfaringssätt för hur transkriberingen bör genomföras vilket nedan kommer att presenteras.
Som första steg i transkriberingsprocessen genomfördes en första renskrivning av det insamlade intervjumaterialet, vilket skedde ordagrant. Transkriberingen genomfördes vidare i två steg där det första steget innebar en överföring av intervjumaterialet från tal till textform med hjälp av en ljudupptagningsenhet, vilken först överfördes till en dator med en lämplig programvara för ljuduppspelning. En första noggrann genomläsning av det transkriberade intervjumaterialet genomfördes först efter att transkriberingen var slutförd. Som nästa steg i transkriberingen genomfördes en datareduktion av det redan transkriberade intervjumaterialet för att på så sätt söka skapa en sammanställning av samtliga intervjuutskrifter. Detta genomfördes för att selektera ut känslig information vilken kunde avslöja informanternas identitet. Presentationen av det empiriska materialet återges i kapitlet vilket är avsedd för resultat- och analyskapitlet där det empiriska materialet framställs i längre citat med indragna stycken med stöd av uppsatsens teoretiska referensram. Vid framställningen av det empiriska materialet har symboler kommit att användas där … anger en paus i informanternas intervjusvar. Parenteser beskriver känslouttryck som exempelvis (skratt) och där symbolen [...] innebär att ett visst uttal i intervjusvaren har uteslutits av läsbarhetsskäl.
4.3.6 Dataanalys
Tolknings- och analysprocessen i hermeneutisk forskning åsyftar till att söka skapa en strukturell sammansättning över det insamlade materialet vilket Ödman (2016) menar kan innebära en utmaning. Detta då det inte finns en fastlagd struktur eller tillvägagångssätt för hur tolkning- och analysarbetet ska genomföras. Det är således forskaren som själv ska ta ställning till hur tolkningsarbetet ska genomföras samt strukturera för det kommande analysarbetet, detta för att söka finna en meningsfull helhet i datamaterialet (ibid.). Inledningsvis har en första tolkning och
analys genomförts vid transkriberingen av intervjumaterialet vilken enbart var en mindre djupgående analys. Däremot fördes skriftliga anteckningar av kommande betydelse för tolknings- och analysprocessen parallellt med transkriberingen, detta för att kunna ha tillgång till mina subjektiva uppfattningar som uppsatsförfattare med avseende på informanternas intervjusvar. Detta kom däremot inte att bli styrande utan användes som komplement vid dataanalysen. Som nästa steg i analysprocessen genomfördes upprepade genomläsningar av intervjumaterialet för att på så sätt finna intressanta uttalanden och aspekter av kompetensutveckling och lärande. Det som särskilt togs i beaktande av mig som uppsatsförfattare vara bland annat följande:
• Vad uttrycker informanten egentligen?
• Vad tar dessa handlingar eller uttalande för givet- vad uttrycks mellan raderna? • Finns det tydliga strukturer i det som uttrycks?
Efter det att ytterligare genomläsningar av intervjumaterialet hade genomförts kunde en djupare analys och tolkning påbörjas. Detta analyserades utifrån tre olika nivåer vilka samtliga argumenteras för nedan i kronologisk ordning. Denna uppsats har således en datadriven kodning där intervjumaterialet har fått tala så fritt som möjligt och har möjliggjort för ett öppnare synsätt på informanternas negativa och positiva utsagor.
4.3.6.1 Deskriptiv analys
Som nästa steg i analys- och tolkningsprocessen genomfördes en deskriptiv analys vilket Graham R. Gibbs (2007) menar utgör en mer beskrivande kodningsprocess, vilket vidare beskriver hur forskaren definierar vad det insamlade datamaterialet handlar om. Efter det att en djupgående genomläsning hade genomförts identifierades textpassager i intervjusvaren vilka kom att bli centrala för en vidare analys där gemensamma textpassager kunde sammanföras. Textpassagerna i sin tur möjliggör för forskaren att koda sitt intervjumaterial vilket enligt Gibbs (ibid.) och Matthew B. Miles & Michael Humberman (1994) är en viktig och avgörande detalj vid all typ av vetenskaplig forskning. En mer ytlig nivå av tolkning genomfördes vid den deskriptiva nivån av analysen där nyckel- och stödord kunde identifieras genom att markera intressanta aspekter av intervjusvaren rad efter rad, vilket kan likställas med vad Gibbs (2007) menar är line-by-line kodning. Vid detta skede av analys- och tolkningsprocessen kom det att bli en hel del stöd- och nyckelord och av den anledningen återges endast exempel på dessa, vilka bland annat är följande:
• Längtan efter kompetensutveckling • Förväntningar
• Ditt eget ansvar • Arbetsglädje • Besvikelse.
4.3.6.2 Tematisk analys
Som nästa steg i analys- och kodningsprocessen inleddes en mer djupgående kodning av det insamlade intervjumaterialet, tematisk analys. För att söka skapa en överskådlighet över intervjumaterialet på ett mer strukturerat tillvägagångssätt sammanfördes samtliga intervjuutskrifter tillsammans med de identifierade textpassagerna, detta för att vidare kunna urskilja mönster eller likheter i informanternas utsagor. Denna process i analys- och kodningsprocessen kan ses i likhet med vad Miles och Humberman (1994) menar utgör