Att begränsa en analys är däremot en nödvändighet. Denna uppsats har genom vissa utvalda aspekter och perspektiv tagit sig an serierna i 91:an och Galago; aspekter som naturligtvis även format svaren. Det fi nns inget enskilt perspektiv som kan ge alla svar på varför en serie ser ut som den gör, därför kan begränsningar även ses som möjligheter till nya infallsvinklar för framtidens forskning.
Aspekter som denna uppsats närmat sig, men inte tagit upp, kan
ytterligare berika och utveckla diskussionen kring seriernas innehåll, och förhoppningsvis användas som ingång till framtida forskning. Först och
Rolig eller or
främst kan genretillhörighet nämnas som en sådan; frågor som exempelvis vilka genremässiga egenskaper serierna har, och hur innehåll kan förklaras utifrån genre kan ställas. Genretillhörighet är intressant inte minst i ett historiskt utvecklingssammanhang. Serier i 91:an har en humoristisk underton vilket, precis som seriehistoriken tidigare angav, var seriers huvudsakliga handling under sina första decennier. Galago ägnar sig däremot åt en senare generations serieskapande; en slags satirisk, cynisk realism som inte sällan är självbiografi sk. Att då titta på likheter och skillnader utifrån en historiskt utvecklingssammanhang är en ingång för en antagligen mycket intressant analys.
Slutligen kan aspekter som uppsatsen inte alls berört nämnas, så som
produktionsvillkor och ekonomiska förutsättningar för skapandet av serierna. Antagligen spelar även dessa en stor roll, och en diskussion kan med fördel föras utifrån deras eventuella påverkan och förklararing till seriernas innehåll.
Rolig eller or
Referenser
Litteratur:
Berger, Arthur Asa (1999) Kulturstudier - nyckelbegrepp för nybörjare, Studentlitteratur:LundKulturstudier - nyckelbegrepp för nybörjareKulturstudier - nyckelbegrepp för nybörjare
Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur, Mediesamhälle, Göteborg:DaidalosMediekultur, MediesamhälleMediekultur, Mediesamhälle
Hegerfors, Sture (2001) Whaam! - seriens språk, Borås:Centraltryckeriet Hegerfors, Sture, Åberg, Lasse (1996) Comics - serierna 100 år, Belgien:ProostComics - serierna 100 årComics - serierna 100 år
Jansson, André (2002) Mediekultur och samhälle – En introduktion till kulturteoretiska perspektiv inom
medie- och kommunikationsvetenskapen, Lund:Studentlitteratur
Johansson, Thomas, Miegel, Fredrik (2002) Kultursociologi, Lund:Studentlitteratur Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund:Studentlitteratur
Lundström, Gunilla (2004) När tidningarna blev moderna. Om svensk journalistik, Göteborg:Sylwan McCloud, Scott (1993) Understanding comics - the invisible art, New York:HarperCollins PublishersUnderstanding comics - the invisible artUnderstanding comics - the invisible art
McCloud, Scott (2000) Reinventing Comics – How Imagination and Technology Are Revolutionizing an
Art Form, New York:HarperCollins Publishers
Strömberg, Fredrik (2003) Vad är tecknade serier - en begreppsanalys, Malmö:Holmberg Svenning, Conny (1999) Metodboken, Eslöv:Lorentz
Tidningsartiklar:
Strömberg, Fredrik (2001) Det är dags att kräva sin plats, www.sydsvenskan.se, 010607, hämtad 050125
Internet:
http://websok.libris.kb.se/websearch/showrecord?searchId=13598&nr=1, 050317
www.susning.nu; http://susning.nu/Carmen, 2005-03-24
Seriemagasin:
91:an, 3-6:2005, Egmont Kärnan AB, Ansvarig utgivare: Ulf Granberg Galago, 1-4:2005, Galago Förlag, Ansvarig utgivare: Gertrud Åström
Rolig eller or
4. Ur ‘en go´ och gla´ tjej’, Galago 3:2004, s 133 3. Ur ‘91:an - Soppatorsk’, 91:an 4:2005, s 891:an91:an 2. Ur ‘91:an - Digital charmör’, 91:an 3:2005, s 1291:an91:an 1. Ur ‘Livet hemmavid’, 91:an 3:2005, s 4091:an91:an
Bilagor:
Rolig eller or
6. Ur ‘Åsa-Nisse’, 91:an 4:2005, s 2491:an91:an
7. Ur ‘91:an - Små grodorna’, 91:an 5:2005, 791:an91:an
Rolig eller or
10. Ur ‘Kronblom’, 91:an 5:2005, s 3291:an91:an
11. Ur ‘Tuffi ngen Julie dör!’, Galago 4:2004, s 30
Rolig eller or
14. ‘Bilder’, Galago 3:2004, s 31
15. Ur ‘Börjes dröm’, Galago 4:2004, s 12
Rolig eller or
Appendix
Till uppsatsen hör ett gestaltande arbete. Samtidigt som jag bestämde mig för att ägna uppsatsen åt serier, bestämde jag att som gestaltande del skapa en serie. Jag valde att slutföra uppsatsen innan arbetet med serien började för att få så många uppslag som möjligt.
Uppsatsens roll i relation till det gestaltande har dels varit inspiration genom de serier jag arbetat med. Det fanns en stor variation bland dem; allt från drömska collage till klassiska humorstrippar. Jag fi ck en uppfattning om hur olika serier kunde se ut. Det hjälpte mig även få en uppfattning om vilket format jag kände mig mest bekväm med; en insikt om var jag stod som serieskapare.
Jag har dels även fått teoretisk insikt i funktion, exempelvis olika tekniker och stildrag som skapar olika effekter hos läsare, samt form. Inte minst teorier om form har varit givande; att en serie kan sägas vara vad som skapas under just den benämningen. Med tryggheten att en serie inte kan vara fel fi ck jag inspiration till och förtroende för mitt eget skapande.
Jag ville genom en berättelse i serieformat ge plats åt små refl ektioner och funderingar angående min omvärld. Ett rationellt och logiskt tänkande skulle ersättas med ett känslobaserat tänkande över livet och vardagen. Genom att refl ektera över förekommande situationer ville jag skapa en refl ektion även hos läsaren. Jag har strävat efter att tanken ’jamen det är ju så det är’ ska dyka upp i publikens huvud någon gång under läsandet.
Det slutliga konceptet blev en seriebok om karaktären Charlotta: Sju Charlotta (det är bara en känsla). Serien består av sju serier, en för varje veckodag, samt en inledande text där en röst berättar om Charlotta - känslomänniskan. Serierna handlar om hennes känslor inför och funderingar om livet;
vardagsfi losofi står i rampljuset. Charlotta är i ungefär samma situation och skede i livet som jag själv, vilket var ett naturligt val eftersom jag inte har någon annan än mig själv att utgå från.
Jag har försökt skapa serier som kan engagera läsaren oavsett om den känner igen sig eller inte. De ska först och främst vara en självständig berättelse om Charlotta och hennes känslor, och därefter ett slags rum för att skapa refl ektioner. För att förstärka en känsla av att Charlotta personligen berättar något, ville jag ge boken en känsla av att det är en dagbok eller manual. Därför har jag veckodagar på första sidan i varje uppslag. Länge var det även meningen att all text skulle vara handskriven. Det blev dock alltför rörigt och svårläst, exempelvis varierade textstorleken för mycket. För att ändå behålla känslan av att Charlotta mycket väl kan ha skapat de små texterna själv, att det kan vara hennes egna anteckningar, använde jag ett typsnitt som påminde om skrivmaskinstext.
Rolig eller or
Jag har försökt hålla berättelserna så ospecifi ka som möjligt då jag mer försökt fånga en stämning än en detaljerad, specifi k situation. Därför har jag inte med detaljer så som boendeort, plats eller tid. Detta är även publikvänligt i enlighet med vad jag kom fram till i min uppsats; detaljer visar ofta på en specifi k social gemenskap, som samtidigt stänger ute många läsare. Om jag exempelvis hade haft som syfte att främst engagera Malmöbor hade det varit en bra idé att förmedla att serien utspelar sig i Malmö, då det hade varit ett stort identifi kationsmoment för dessa. Men jag vill att läsaren ska engagera sig i känslan och orden, inte den fysiska miljön, därför har jag uteslutit sådana detaljer.
Jag valde att använda mig av inom serieskapandet vanliga tekniker, så som bildrutor och att texten integreras i bilden. Det är ett stilsäkert drag som kändes berikande för min serie: dels ville jag ha en neutral form för att skapa ett lugn i läsandet, dels skulle den vara enkel att följa för att ge mer fokus på själva innehållet. Bildmässigt lät jag mindre är mer råda och skalade av så mycket detaljer som möjligt, framför allt på fi gurerna. Detta i enlighet med teorier från uppsatsen; ju mer ’serieaktig’ och avskalad en fi gur är, desto mer identifi erar sig läsaren med den. Jag vill att läsaren ska sätta sig in i Charlottas känslor, identifi era sig med henne. Därför har hon ett avskalat uttryck.
Charlotta är dessutom mer avskalad än övriga fi gurer för att hon alltid ska vara lite mer tillgänglig: hon har ingen näsa, vilket alla andra har. Även texten har hållits kort. Jag har velat få fram en stilla känsla av fundersamhet, där läsaren inte får budskapet skrivet på näsan.
Serieboken har ett liggande format för att ge ett vilande intryck. Pappret den trycktes upp på är två gula nyanser som lutar åt beige och vanilj. Dels för att mildra den skarpa effekt svart på vitt kan ha, och dels för att gult enligt en traditionell färglära stimulerar vårt intellekt och är en välkomnande, social färg. Detta hoppas jag ska förstärka upplevelsen och intrycket av min seriebok.