Vidare forskning

och lagen har valt att omyndighetsförklara den som är under 18 år (Föräldrabalk 1949:381). Samtidigt finns där en förståelse för att läraren hamnar i en klämd situation när eleven inte vill att läraren ska anmäla (Lipsky 1980/2010), men är det lämpligt att lägga över ansvaret på något barn alls? Om lärare väljer att lämna över ansvaret på barnet och blunda för oron om barnmisshandel är det istället barnet som hamnar i en klämd situation. Detta är enligt oss inte ett acceptabelt sätt att agera på eftersom forskning redan visar att barn har svårt att avslöja misshandeln och önskar att vuxna talar med dem om problemet (Annerbäck 2011; Selvik, Raaheim & Øverlien 2017).

Vad kan då lärarnas agerande eller uteblivande agerande bero på? Finns det en pliktkänsla hos lärarna gentemot skolan de arbetar på som gör att de hellre följer skolans policys än

socialtjänstlagen? Kan det bero på en arbetskultur som gör att lärarna hellre lämnar över ansvaret till kollegor de anser har mer kunskap som sedan får ta beslutet? Beror det på att det egentligen saknas tillräckligt med kunskap kring hur en lärare ska agera vid misstanke om barnmisshandel? Får lärare tillräckligt med känslomässigt och praktiskt stöd för att hantera olika situationer rörande misstanke eller kännedom om barnmisshandel? Eller är lärarna inte förberedda på det ansvaret de besitter?

6.1 Vidare forskning

Denna studie visar att lärare av olika anledningar väljer att agera eller att inte agera när det föreligger en misstanke eller kännedom om att ett barn blir utsatt för barnmisshandel.

Reliabiliteten kan i denna studie ha påverkats negativt av att det är få deltagare i studien, och tolkningen av materialet är inte generaliserbar eftersom endast åtta lärare har intervjuats. För att uppnå hög reliabilitet hade fler deltagare behövts, och med denna studies

anmärkningsvärda resultat finns det anledning till att ämnet forskas vidare på. Eftersom lärarna i studien återkopplar med sina subjektiva svar kan vi inte heller vara säkra på att informationen är fullt sanningsenlig och återspeglar verkliga förhållanden. Detta gör det utmanande att uppnå hög validitet. Validiteten påverkas av metodvalet och i denna studie kan validiteten tänkas öka med hjälp av dokumentationsgranskning, exempelvis en granskning av orosanmälningar där lärarnas agerande styrks. Studien har visat att svaren skiljer sig åt skolorna emellan, men även att två lärare på samma skola kan ge olika svar. Av den anledningen hade det varit intressant att även göra en kvantitativ undersökning där olika samband mellan respondenternas svar undersöks. Då denna studie har intervjuat lärare från

flera olika skolformer hade det även varit intressant att utföra en forskning med fokus på enskilda skolformer som exempelvis gymnasiet eller särskolan. En sådan forskning skulle kunna ge svar på om resultaten skiljer sig åt beroende på skolform. Frånsett inriktningar kan ytterligare forskning på ämnet kartlägga hur fler lärare agerar vid misstanke om

barnmisshandel och hur fler avvikelser gentemot socialtjänstlagen (SFS 2001:453) beskrivs och motiveras.

Ur denna studie uppkom flera nya frågeställningar och det hade varit intressant att genom vidare forskning undersöka hur exempelvis kommunala riktlinjer påverkar lärares agerande vid misstanke om barnmisshandel, eller om insatser från Socialtjänsten kan bidra med kunskap kring hur lärare ska agera. Denna studie har haft sitt fokus på lärarna men ämnet behöver likväl belysa de utsatta barnen. Av denna anledning behöver vidare forskning inta fokus på barnen och framföra hur lärares agerande kan förstås ur ett barns perspektiv.

REFERENSER

Annerbäck, E-M. (2011). Child Physical Abuse: Characteristics, Prevalence, Health and Risk‐taking. Diss. Linköping universitet. Linköping: LiU‐tryck.

ISBN 978‐91‐7393‐206‐6. ISSN 0345‐0082.

Annerbäck, E. Wingren, G., Göran Svedin, C. & Gustafsson, P. (2010). Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden - findings from a population-based youth survey. Blackwell Publishing Ltd, 99(8), ss. 1229-1236.

DOI:10.1111/j.1651-2227.2010.01792.x

Barrett, A., Kamiya, Y. & Sullivan, V. (2014). Childhood Sexual Abuse and Later-Life Economic Consequences. Journal of Behavioral and Experimental Economics, 53, ss. 10-16. DOI:10.1016/j.socec.2014.07.001

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. 3 Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Blomberg, S. & Petersson, J. (2013). Nyinstitutionell teoribildning och dynamisk analys - användbarhet, kritik och alternativ. I Linde, S. & Svensson, K. (red.) Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter - människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Stockholm: Liber, ss. 145–158.

BRIS. (2019). Om våld mot barn. https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/utsatta-situationer/om-vald-mot-barn/ [2019-02-14]

Brottsbalken 1962:700. Stockholm: Justitiedepartementet.

Brottsförebyggande rådet. (2018). Barnmisshandel. https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/barnmisshandel.html[2019-02-14]

BRÅ. (2018). Kriminalstatistik 2018, Anmälda brott slutlig statistik.

https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e4fb6/1553761868570/Sammanfattning _anmalda_2018.pdf [2019-04-23]

DePoy, E. & Gitlin L. (2010). Forskning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.

DiMaggio, P. & Powell, W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), ss. 147-160. DOI: 10.2307/2095101

Eriksson- Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - idéer, moden, förändring. Malmö: Liber.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i Kvalitativa metoder. 2 Uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 34-53.

Feng, J-Y., Chen, S-J., Wilk, N., Yang, W-P. & Fetzer, S. (2009). Kindergarten teachers' experience of reporting child abuse in Taiwan: Dancing on the edge. Children and Youth Services Review, 31(3), ss. 405–409. DOI:10.1016/j.chiabu.2009.05.007

Föräldrabalken 1949:381. Stockholm: Justitiedepartementet.

Gallagher‐Mackay, K. (2014). Teachers' Duty to Report Child Abuse and Neglect and the Paradox of Noncompliance. Law & Policy, 36 (3), ss. 256–289. DOI:10.1111/lapo.12020

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, ss. 105–112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hartman, J. (2001). Grundad teori – teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur AB.

Hasenfeld, Y. (2010). The attributes of human service organizations. I Hasenfeld, Y. (red.) Human service as complex organizations. 2 Uppl. Los Angeles: Sage.

Hatch, M-J. (2002). Organisationsteori: moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. 2 Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Heim, C., Shugart, M., Craighead, W.E. & Nemeroff, C. (2010). Neurobiological and psychiatric consequences of child abuse and neglect. Developmental Psychobiology, 52 (7), ss. 671-690. DOI:10.1002/dev.20494

Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer och begrepp – en ordbok. Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, S. (2015). Organisatoriska perspektiv på människobehandlande organisationer. I Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red.) Människobehandlande organisationer - villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 42–65.

Johansson, S. Dellgran, P. & Höjer, S. (2015). Inledning. I Johansson, S. Dellgran, P. & Höjer, S. (red.). Människobehandlande organisationer - villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 21–40.

Kvale, S. & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Linde, S. & Svensson, K. (2013). Bokens ärende. I Linde, S. & Svensson, K. (red.)

Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter - människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Stockholm: Liber, ss. 8-24.

Lipsky, M. (1980/2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation.

Lärarnas tidning. (2015). Sex av tio lärare har anmält oro för barn.

https://lararnastidning.se/sex-av-tio-larare-har-anmalt-oro-for-barn/ [2019-04-03]

Márquez-Flores, M. Márquez-Hernández, V. & Granados-Gámez, G. (2015) Teachers' Knowledge and Beliefs About Child Sexual Abuse. Journal of Child Sexual Abuse, 25(5), ss. 538-555. DOI:10.1080/10538712.2016.1189474

Meyer, J. & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), ss. 340-363.

Parding, K. (2010). Lärares arbetsvillkor - handlingsutrymme i tider av förändrad styrning. Didaktisk Tidskrift, 19(2), ss.95-111. ORCID-id: 0000-0001-9075-7979

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i Kvalitativa metoder. 2 Uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 220-234.

Runyan, D., Wattam, C., Ikeda, R., Hassan, F. & Ramiro, L. (2002). Child abuse and neglect by parents and other caregivers. I Etienne G. Krug, Linda L. Dahlberg, James A. Mercy, Anthony B. Zwi and Rafael Lozano (red.) World report on violence and health. (2002) Geneva, Switzerland: World Health Organization. ss. 57-86.

Selvik, S., Raaheim, A. & Øverlien, C. (2017). Children with multiple stays at refuges for abused women and their experiences of teacher recognition. European Journal of Psychology of Education, 32(3), ss.463-481. DOI: 10.1007/s10212-016-0302-0

Skillmark, M. (2012). Att använda kommunikations- och dokumentationssystem i kommunal individ och familjeomsorg - exemplet BBIC. (Forskningsstationens skriftserie, Rapport 2012:1). Katrineholms kommun: Socialförvaltningen.

Socialstyrelsen. (2012). Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga - en undersökning om omfattning och regionala skillnader. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2014). Barn som far illa eller riskerar att fara illa- en vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. 2 Uppl. Falun: Socialstyrelsen.

SOU 2001:72. (2001). Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda. Stockholm: Socialdepartementet.

Stoltenborgh, M., Bakermans-Kranenburg, M., IJzendoorn, M., & Alink, L. (2013). Cultural– geographical differences in the occurrence of child physical abuse? A meta-analysis of global prevalence. International Journal of Psychology, 48(2), ss. 81–94. DOI:

Svensson, B. (2013). Barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö - Utmaningar i ett förebyggande perspektiv. Diss. Karlstad universitet. Karlstad: Universitetstryckeriet.

Svensson, K. (2013). Varför fungerar det? Om betydelsen av förväntningar, institutioner och aktörer. I Linde, S. & Svensson, K. (red.) Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter - människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Stockholm: Liber, ss. 73-89.

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.

Thulin, J. Kjellgren, C. & Nilsson, D. (2018) Children’s disclosure of physical abuse – the process of disclosing and the responses from social welfare workers. Child Care in Practice, ss.1-15. DOI: 10.1080/13575279.2018.1555139

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Unicef. (2019). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full[2019-02-14]

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. ISBN:91-7307-008-4

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. ISBN:978-91-7307-352-3

World Health Organization. (2017). Child maltreatment.

https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/child/en/[2019-02-14]

BILAGOR

Bilaga 1. Tabell

Tema Lärare och barnmisshandel

Kateg ori

Hur lärare får kännedom eller misstanke om att ett barn blir utsatt för barnmisshandel

Att agera Att inte agera

Under kateg ori Prata med eleven Hör eleven prata om det Fysis ka symp tom Bete ende Egen under sökni ng Tala med berörda Ta hjälp av kollego r Agera direkt Lämna över ansvare t Anm älnin gssky ldigh et Kons ekve nser Inte allvarligt nog Elevens ansvar Brist på kunskap Brist på rutiner Brist på resur ser