Vidare forskning

Vilka fler frågor i detta ämne kan det vara intressant att forska vidare i? Något som skulle vara intressant att undersöka är att se hur flexibilitet kan påverka en kravspecifikation vid urval och upphandling av affärssystem. Är det t.ex. ett så viktigt krav att andra system väljs bort? Och hur tar man hänsyn till övriga kringsystem som kanske inte är lika flexibla som affärssystemet?

En annan fråga som är intressant är att undersöka om ett flexibelt affärssystem kan bidra till ökad affärsnytta. Denna uppsats var från början tänkt att ha det som fokus men eftersom jag insåg att begreppet ”flexibelt affärssystem” inte var så utforskat såg jag det som en

nödvändighet att börja med detta.

En förmåga som ett flexibelt affärssystem har är att det går att få ut data i många olika dimensioner och i olika detaljgrad. Detta börjar närma sig funktioner i Business Intelligence (BI) system. En fråga att undersöka är var ett flexibelt affärssystem tar slut och var BI-system tar över. Det kanske är så att många verksamheter kan klara sig med ett flexibelt affärssystem istället för ett ”vanligt” affärssystem tillsammans med ett BI-system.

Denna uppsats har som tidigare nämnts gett mig många uppslag på vidare forskningsfrågor. Eftersom verksamheter utvecklas och affärssystem bör vara anpassade till verksamheten finns det ytterligare ett område att studera. Frågan i detta ämne kan vara hur en verksamhet arbetar strategiskt med utveckling och anpassning i driftfasen av ett affärssystem.

Till sist skulle det vara intressant att göra en fullständig definition för vad ett flexibelt affärssystem innebär. Denna definition skulle då vara generaliserbar. Det öppnar i sin tur för att kunna genomföra mätningar på samtliga affärssystem på marknaden för att kunna avgöra i vilken grad ett system är flexibelt.

K

Böcker och artiklar

Beynon-Davies, P. (2002) Information Systems – an introduction to informatics in

organisations, Palgrave Macmillan, New York.

Brandt, P., Carlsson, R. & Nilsson, A.G. (1998) Välja och förvalta standardsystem, Studentlitteratur, Lund.

Davenport, T.H. (1998) “Putting the Enterprise in the Enterprise System”, Harvard Business

Review, Vol.76 No. 4, 121-131.

Davenport, T.H. (2000) Mission critical – realizing the promise of enterprise systems, Harvard Business School Press.

Davenport, T. H., Harris, J. G. & Cantrell, S. (2004) “Enterprise systems and ongoing process change”, Business Process Management Journal, Vol. 10, No. 1, pp. 16-26.

Evgeniou, T. (2002) “Information Integration and Information Strategies for Adaptive Enterprises”, European Management Journal, Vol. 20, No. 5, pp. 486-494.

Gattiker, T. F. & Goodhue, D. L. (2005) “What happens after ERP implementation: understanding the impact of interdependence and differentiation on plant-level outcomes”,

MIS Quarterly, Vol. 29, No. 3, pp. 559-585.

Goldkuhl, G. & Nilsson, A.G. (2006) “EIS-ämnet ur ett systemutvecklingsperspektiv”, ingår i Nilsson, F. & Olve, N-G. (red.), Ekonomiska informationssystem – där ekonomi och IT möts, Studentlitteratur, Lund.

Hartman, J. (1998) Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori, Studentlitteratur, Lund.

Hedman, J. (2009) ”Affärsnytta och spridning av affärssystem”, ingår i Hedman, J., Nilsson, F. & Westelius, A. (red.), Temperaturen på affärssystem i Sverige, Studentlitteratur, Lund. Hedman, J. & Lind, M. (2009) ”Livscykler och affärssystem”, ingår i Hedman, J., Nilsson, F. & Westelius, A. (red.), Temperaturen på affärssystem i Sverige, Studentlitteratur, Lund. Lundeberg, M. (1996) “Nivåsynsättet – en första introduktion”, ingår i Lundeberg, M. & Sundgren, B. (red), Att föra verksamheten framåt – Människor och informationssystem i

samverkan, Studentlitteratur, Lund.

Magnusson, J. & Olsson, B. (2005) Affärssystem. Studentlitteratur, Lund. Nilsson, A.G. (2000) ”Användning av standardsystem i organisationer – kritiska framgångsfaktorer”, ingår i Nilson, A.G. & Pettersson, J.S. (red.), Om metoder för

systemutveckling i professionella organisationer – Karlstadskolans syn på informatikens roll i samhället, Studentlitteratur, Lund.

Nilsson, A.G. (2009) ”Från standardsystem till affärssystem – En fråga om möjligheter?”, ingår i Hedman, J., Nilsson, F. & Westelius, A. (red.), Temperaturen på affärssystem i

Sverige, Studentlitteratur, Lund.

Palanisamy, R. (2005) “Strategic information systems planning model for building flexibility and success”, Industrial Management & Data Systems, Vol. 105, No. 1, pp. 63-81.

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund. Rådmark, H. (2007) ”Flexibilitet driver investeringar”, ingår i: Med rätt affärssystem får just

ditt företag ett övertag gentemot konkurrenterna, Kompendium från Computer Sweden,

september 2007.

She, W. & Thuraisingham, B. (2007) ”Security for Enterprise Resource Planning Systems”,

Information Systems Security, No. 16, pp. 152-163.

Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund.

Starrin, B. (1994) ”Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning”, ingår i: Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund. Sumner M. (2005) Enterprise Resource Planning, Pearson, Upper Saddle River, NJ. Sundgren, B. (1996) “Vi vill ha ett användarvänligt och flexibelt system! – Att utforma system med delvis motstridiga och okända syften”, ingår i Lundeberg, M. & Sundgren, B. (red), Att föra verksamheten framåt – Människor och informationssystem i samverkan, Studentlitteratur, Lund.

Sörqvist, L. (2004) Ständiga förbättringar, Studentlitteratur, Lund.

Wahlberg, P. (2008) Processmodellering – arbetsform för att hantera mismatch mellan

affärssystemets logik och företagets processer?, Artikel från kursen Verksamhetsutveckling

Internetlänkar

Agresso (2009) ”Agresso AB på en minut”, <http://www.agresso.com/sweden/1503_om-agresso-ab.aspx> (avläst 2009-10-07).

Dagens nyheter (2009) ”Här är vanligaste jobbannonsorden”,

<http://www.dn.se/ekonomi/har-ar-vanligaste-jobbannonsorden-1.991062> (avläst 2009-11-10).

Nationalencyklopedin (2009) ”Flexibel”, <http://www.ne.se/flexibel> (avläst 2009-12-04). Stena (2009) <http://www.stena.com>, (avläst 2009-12-09).

Stena Fastigheter (2009), <http://www.stenafastigheter.se>, (avläst 2009-12-09). Wallström, M. (2009a) ”Ständig förändring blir ett konkurrensmedel”,

<http://computersweden.idg.se/2.2683/1.160970>, (avläst 2009-09-15). Wallström, M. (2009b) ”Ekonomisystemen får underkänt”,

B

Bilaga 1 Frågor Agresso, IT-leverantör Hur länge har ni funnits på marknaden? Vilket/vilka system levererar ni?

Storlek på företaget, omsättning/antal anställda? Till vilken marknad vänder ni er med ert system?

Ni skriver om Blinc (Business living in change). På vilket sätt kan ert system anpassas för en föränderlig omgivning?

Ni skriver även om ”post implementation agility”. Vad innebär det när det gäller systemet? I er huvudbroschyr står det att ”Flexibility is NOT the synonym for Agility”. Vad innebär det? Det klassiska affärssystemet idag bygger på en client/server miljö med tre lager: ett

databaslager i botten, ett applikationslager i mitten och därefter ett presentationslager högst upp som användaren jobbar mot. Hur skiljer sig ert system från detta?

På vilket sätt menar ni att ert system är flexibelt?

Ett förvaltningsarbete i ett kundföretag kring affärssystem innebär ofta att göra anpassningar i systemet efter verksamhetens förändringar:

- Vilka sorters anpassningar kan användarna själva göra i systemet?

- Vilka sorters anpassningar behövs kundens IT-avdelnings (dvs. tekniker) kunskap för? - Vilka sorters anpassningar behöver Agresso kopplas in för att göra i systemet?

Om ett system är flexibelt finns det många valmöjligheter låter det som. Vilken risk finns det att systemets flexibilitet gör att användarvänligheten upplevs som sämre?

Hur ser graden av synlighet i systemet ut? Dvs. hur lätt och hur djupt kan man gå genom att borra sig ner genom informationen/transaktionerna?

Vad är viktigt att tänka på vid implementationen av ett nytt system för att kunna få det att fungera med lättrörligheten efter implementationen?

Vilken kompetens på verksamhetssidan behövs för att kunna göra förändringarna efter implementation?

Bilaga 2

Frågor Stena Fastigheter IT-kundansvarig

Vilken är IT-avdelningens roll när det gäller ABW för Stena Fastigheter?

ABW anses som ett flexibelt affärssystem genom att många förändringar och anpassningar för att utveckla systemet kan göras även efter implementation, dvs. under driften. På vilket sätt har ni märkt att systemet är flexibelt?

Ett förvaltningsarbete kring affärssystem innebär ofta att göra anpassningar i systemet efter verksamhetens förändringar:

- Vilka sorters anpassningar kan användarna själva göra i systemet? - Vilka sorters anpassningar behöver IT-avdelningen göra i systemet?

- Vilka sorters anpassningar behöver Agresso kopplas in för att göra i systemet? Hur mycket tid lägger ni ner på utveckling av systemet?

Hur jobbar ni med utveckling av systemet efter implementationen?

Hur ser den tekniska flexibiliteten ut? (dvs. att kunna utöka kapaciteten om transaktioner, anv. ökar)

Bilaga 3

Frågor Stena Fastigheter systemadministratör

Om ett affärssystem skulle betecknas som vara flexibelt, hur skulle du vilja att systemet fungerade då?

ABW anses som ett flexibelt affärssystem genom att många förändringar och anpassningar för att utveckla systemet kan göras även efter implementation, dvs. under driften. På vilket sätt har ni märkt att systemet är flexibelt?

Ett förvaltningsarbete kring affärssystem innebär ofta att göra anpassningar i systemet efter verksamhetens förändringar:

- Vilka sorters anpassningar kan användarna själva göra i systemet? - Vilka sorters anpassningar behöver IT-avdelningen göra i systemet?

- Vilka sorters anpassningar behöver Agresso kopplas in för att göra i systemet? Hur ser graden av synlighet i systemet ut? Dvs. hur lätt är det att borra sig ner genom informationen?

Vilken kompetens på verksamhetssidan behövs för att kunna göra förändringar i driftsfasen, dvs. efter implementation?

Vad använder ni affärssystemet till? Är det enbart transaktionshantering eller är det för analyser eller annat för att utveckla verksamheten?

Hur bra anser ni att systemet kan användas för att göra de anpassningar som krävs vid förändringar i verksamheten?

Vilken roll har du i systemet? Exempelvis system owner, superanvändare, user, IT-coordinator, IT provider, IT supplier.

Bilaga 4

Frågor Stena Fastigheter superanvändare

Om ett affärssystem skulle betecknas som vara flexibelt, hur skulle du vilja att systemet fungerade då?

ABW anses som ett flexibelt affärssystem genom att många förändringar och anpassningar för att utveckla systemet kan göras även efter implementation, dvs. under driften. På vilket sätt har du märkt att systemet är flexibelt?

Hur ser graden av synlighet i systemet ut? Dvs. hur lätt är det att borra sig ner genom informationen?

Hur bra anser du att systemet kan användas för att göra de anpassningar som krävs vid förändringar i verksamheten?

Vilken roll har du i systemet? Exempelvis system owner, superanvändare, user, IT coordinator, IT provider, IT supplier.