De identifierade resultatet av denna studie har genererat ett antal områden för vidare forskning såsom rådande diskurser hos skolledningen gällande lärarnas stöd- och anpassningsuppdrag och kompetensutveckling, för att i relation till denna studie skapa någon form av dialektik gällande existerande föreställningar om läraruppdraget, mål och kunskapssyn.
För att sätta studien i ett större sammanhang skulle den sociala praktik som skolan är insatt i, kunna undersökas djupare. Detta skulle kunna ske genom analyser av styrdokument, läroplaner och system på nationell nivå genom ansatser som teoretiserar strukturella aspekter, exempelvis Bernsteins sociala reproduktionsteori (2000).
8.0 Referenser
af Sandeberg, Susanne. (2015) Vägar till engelska vid läs- och skrivsvårigheter. Helsingborg: Nypon förlag.
Ahlberg, Ann. (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik. Stockholm, Liber AB.
Aspelin, Jonas. (2013) Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Bartholdsson, Åsa. (2008) Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber.
Bergström, Göran. & Boréus, Kristina. (2000) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bernstein, Basil (2000) Pedagogy, symbolic control, and identity: Theory, research, critique. London: Rowman & Littlefield.
Brante, Thomas. (2016) Den professionella logiken. Stockholm: Liber.
Bruce, Barbro; Sventelius, Eva; Ivarsson, Ulrika & Svensson, Anna-Karin. (2016) Språklig sårbarhet i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB.
Burr, Vivien. (1995). An Introduction to social constructionism. London: Routledge. Cole, Peter. (2004). Professional Development - A great way to avoid change. Paper
No 140. IARTV. Melbourne: Centre for Strategic Education.
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina. (2009) Fenomenografi. i Fejes Andreas & Thornberg, Robert. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Denscombe, Martyn. (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Egelund, Niels; Haug, Peder & Persson, Bengt. (2006) Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm, Liber AB.
Fairclough, Norman. (1992) Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press. Fairclough, Norman. (2001) Language and Power. Essex: Pearson Education
Limited.
Fredriksson, Pia. (2013). Språkstörning – en okänd funktionsnedsättning? En studie om pedagogers kunskap omkring språkstörning. Uppsala: Institutionen för pedagogik, Uppsala universitet.
Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten (SFS 2016:251). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Glaad, Madelene & Pettersson, Linn. (2012) Är det normalt att vara avvikande eller avvikande att vara normal?: - En diskursanalytisk studie om lärares tal om elevers normalitet och avvikelser i klassrum. Examensarbete, Örebro universitet, Örebro. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A477351&dswid=3729. Hämtad 2019- 03-12.
Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport om inkluderande undervisning. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Hallin, Anna Eva. (2016). ADHD, Språkstörning eller både och? Tillgänglig: http://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2016/5/3/adhdsprakstorning Hämtad: 2018-03-15.
Heister Trygg, Boel; Andersson, Ida; Harrdenstedt, Lisa & Sigurd Pilesjö, Maja. (1998) Alternativ och kommunikation (AKK) i teori och praktik. (1:a upplagan). Malmö: Tryckfolket AB.
Hartelius, Lena; Nettelbladt, Ulrika & Hammarberg, Britta. (2007) Logopedi. Lund: Studentlitteratur AB. https://www.spsm.se/kurser--aktiviteter/nyheter/nyheter/tal- och-spraksvarigheter--med-ratt-stod-lyckas-eleverna/
Hällstorp Svanström, Malin. (2012) Flerspråkighet och språkstörning. [Opublicerat manuskript]. Gävle: Avdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle.
Jawdat Alomari, Sarah (2018) En pilotstudie kring upplevelsen av extra
anpassningsapparaten i praktiken – en studie om extra anpassningsapparatens implementering och funktion i vuxenutbildningen ur ett elevperspektiv. Pilotstudie. [Opublicerat manuskript] Malmö: Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet.
Jawdat Alomari, Sarah & Thorén, Tova. (2019) Studieavbrott i vuxenutbildningen – en kartläggning kring elevers orsaker till studieavbrott i engelska som främmande språk under år 2017-2018. Kvalitetsutvecklingsrapport. [Opublicerat manuskript] Malmö: Komvux Malmö, Malmö Stad.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2003) Så erövrar barnen språket. Utveckling, störning, stimulans. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Leonard, Lawrence B. (2009). Is expressive language disorder an accurate diagnostic category?. American Journal of Speech-Language Pathology, issue18.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva. (2014) Skola i normer. Malmö: Gleerups utbildning.
Mroz, Maria. (2006). Teaching in the Foundation Stage—how current systems support teachers’ knowledge and understanding of children’s speech and
language. International Journal of Early Years Education; March 2006, Vol. 14 Issue 1.
Myrberg, Mats & Lange, Anna-Lena. (2005). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Stockholm: Specialpedagogiska institutet och Lärarhögskolan.
Nettelbladt, Urika & Salameh, Eva-Kristina. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika; Samuelsson, Christina; Sahlén, Birgitta & Ors, Marianne. (2008) Språkstörning hos barn och ungdomar - allmän del I. Lund: Studentlitteratur Nilholm, Claes (2005). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, Claes (2012) Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning.
Lund: Studentlitteratur AB.
Niklasson, Gun. (2011) Språkstörning – en pedagogisk utmaning. (Examensarbete, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier) Tillgänglig: http://uu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:426127. Hämtad 2018-03-11.
Nyman, Rut. (2015) Vem gör vad?: Lärares uppfattningar om ansvarsfördelningen i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbete, Linköpings
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A788150&dswid=-8848.Hämtad 2019- 03-12.
Nyström, Peter. (2003) Lika barn leka bäst? En gymnasielärardiskurs om
nivågruppering i matematik. Pedagogisk forskning i Sverige 8(4), 225-245. doi: 1401-6788.
Ors, Marianne. (2003) Specific language impairment: Neurophysiological studies of children and their parents. Doktorsavhandling. Lund: Department of Clinical Neurosciences, Division of Clinical Neurophysiology, Lund University.
Tillgänglig: http://www.avhandlingar.se/avhandling/faef5e522c/ [Hämtad 2018- 03-12]
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth. (2013) Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med elever. Stockholm: Liber AB.
Reuterskiöld Wagner, Christina. (1999) Language Processing and Contextual Influence. A study of Swedish preschool children with language impairment. Doktorsavhandling. Lund: Department of Logopedics and Phoniatrics, Lund University. Tillgänglig: http://www.avhandlingar.se/avhandling/f42c600968/ [2018-03-12]
Russo, Edward; Medvec Husted, Victoria & Meloy, Margaret. (1996) The disortion of information during decisions. Organizational Behavior and Human Decision Processes. Amsterdam: Elsevier.
Sadler, Jane. (2005) Knowledge, attitudes and beliefs of the mainstream teachers of children with a preschool diagnosis of speech/language impairment. Child Language Teaching and Therapy. June 2005 issue 1.
Salameh, Salameh, Eva-Kristina. (2008) Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Stockholm: Afasiförbundet.
Schwarz, Richard. (1997). Learning Disabilities and Foreign Language Learning. Tillgänglig: http://www.ldonline.org/article/6065 Hämtad: 2018-10-29.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Regeringskansliet.
Skolverket (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritze.
Skolverket (2015) Individanpassningar, extra anpassningar och orienteringskurser inom vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016) Läroplanen för vuxenutbildningen - reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017) Inkludering och skolans kultur. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2018) Skolverkets PM: Elever, kursdeltagare och studieresultat i
grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2017. Stockholm: Skolverket. Skrtic, Thomas. (1995) Disability and democracy. Reconstructing education for post
modernity. New york: Teachers College Press.
SPSM. (2009) Möjligheter med hinder – rapportsamling om grav språkstörning del II. Stockholm: Edita.
SPSM (2016a). Språkstörning - en pedagogisk utmaning. Tillgänglig:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/sprakstorning---en- pedagogisk-utmaning.pdf/ Hämtad: 2019-01-02
SPSM (2016b). Svårigheter som ligger nära språkstörning.
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/svarigheter-som- ligger-nara-och-overlappar-sprakstorning/ Hämtad 2018-03-12.
SPSM (2018). Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning - en nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning. Tillgänglig:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/vi-behover-oka- kunskapen-kring-sprakstorning.pdf/ Hämtad: 2019-01-02.
Statens offentliga utredningar – SOU 2016:46. (2016) Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. (SOU 2016:46). Stockholm: Regeringskansliet.
Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB
Säljö, Roger. (2005) Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts.
Timperley, Helen; Wilson, Aaron; Barrar, Heather & Fung, Irene. (2008). Teacher professional learning and development: best evidence synthesis iteration. Wellington, Nya Zeeland: Ministry of Education.
Timperley, Helen. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
Tomblin, Bruce. (2008). Validating diagnostic standards for specific language impairment using adolescent outcomes. I/in Norbury, Courtenay; Tomblin, Bruce & Bishop, Dorothy. (Eds.). Understanding developmental language disorders: From theory to practice. London: The Psychological Press.
Utbildningsdeparementets kommittédirektiv (2013:29) - Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på Riksdagens webbplats: https://riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/kommittedirektiv/kvalitet-i-utbildningen-for-elever-med- vissa_H1B129. Hämtad: 2019-04-19.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1 - Intervjufrågor till lärare (följdfrågor tillkommer vid respektive intervjutillfälle)
Tänk på dina grupper det senaste året.
Hur många är det i genomsnitt som inte klarat kursen?
Vilka är de huvudsakliga anledningarna till att de inte klarat sig, anser du?
1) Berätta om din kunskap om språkstörning
Tell me about your knowledge of språkstörning (language disorder).
2) Har du upplevt någon elev som haft språkstörning i din undervisningsgrupp? Have you ever experienced a student having language disorder in your class?
3) Hur yttrar sig svårigheterna?
What do the student’s language problems appear as?
4) Hur tog du reda på att eleven hade språkstörning?
How did you find out that the student had a language disorder?
5) Vad tror du deras problem beror på?
What do you think their problems originate from/depend upon?
6) Hur tycker du att studierna i främmande språk (engelska) går för eleverna med språkstörning?
What do you think of the student with language disorder’s progression in their foreign language (English) studies?
7) Hur arbetar du med dessa elever? (stöd, anpassningar etc.)
How do you work with these students? (support and adjustments)
8) Vad har du för utbildning inom språkrelaterade diagnoser?
What kind of education have you got relating language related diagnoses?
9) Vad har du för utbildning inom neuropsykiatriska diagnoser?
What kind of education have you got relating neuropsychiatric diagnoses?
10) Vilken fortbildning finns tillgänglig i din tjänst?
What kind of competence/skills development are there available within the frames of your employment?
11) Vad tycker du att du skulle behöva mer kunskap om när det gäller det här området?
What kind of knowledge do you experience yourself to be needing regarding this field?
12) Elever med språkstörning som har läst engelska har uttryckt sig följande… hur ställer du dig till detta?
Students with language disorder that studied English have expressed the following… what is your opinion of that?