Vidare forskning
Vi är medvetna om att detta är en liten studie kring frågan om hudfärg är en faktor för diskriminering i förskolan. Vi anser att det behövs mer forskning inom området ras- och etnisk diskriminering kopplat till förskolan, eftersom de rasmässiga kategoriseringarna som görs i samhället, införlivas av barnen och påverkar deras självbild. En fortsatt forskning inom detta område kan vara att undersöka om lärare hade tillräckliga resurser och verktyg för att hantera ras- och etnisk diskriminering i förskolan. Det skulle även vara intressant att studera hur de befintliga verktyg och arbetssätt som våra respondenter hänvisar till, fungerar i praktiken. Att göra en kvalitativ forskning gjord utifrån observationer på förskolor runt om i landet, hade varit ett komplement till denna studie för se hur man skulle kunna optimera det förebyggande arbetet mot ras-och etnisk diskriminering.
Utifrån egna erfarenheter skulle vi även förespråka forskning inom förskollärarnas utbildning och inkluderingen av arbetssätt och kunskapslyft inom området ras-och etnisk diskriminering.
Referenser
Arnqvist, A. (2014). Kvantitativa data – exemplet barns läsande. I I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (red) Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
Stockholm: Liber. ss.104-119
Beniwa Johnson, D. & Åkesson, E. (2021). Normkritisk pedagogik – ett sätt att motverka strukturell rasism i skolan. Amphi Produktion. Tillänglig på:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-hantera-framlingsfientlighet-i-undervisningen [2021-11-26].
41
Boscaljon, D. (2020) ‘Beyond Idolatrous Whiteness I: Resisting Racism’, Religious Studies Review, 46(2), pp. 265–280. Available at:
https://search-ebscohost-com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=reh&AN=ATLAi9KZ200817000354&site=eds -live&scope=site (Accessed: 13 January 2022).
Boutte, G. S., Lopez-Robertson, J. & Powers-Costello, E. (2011). Moving Beyond
Colorblindness in Early Childhood Classrooms. Early Childhood Education Journal, 39(5), S.
335. doi: 10.1007/s10643-011-0457-x.
Burr, Vivien (2015). Social constructionism. Third edition. London: Routledge
de Los Reyes, P., & Masoud Kamali, M. (2005). Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Kulturdepartementet.
Tillänglig på: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200541/ [2021-12-20].
Derman-Sparks, L. & Ramsey, P. G. (2011). What If All the Kids Are White?: Anti-bias Multicultural Education with Young Children and Families. New York: Teachers College Press (Early Childhood Education Series). Tillgänglig på:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsebk&AN=979748&site=eds-Esaiassonlive&scope=site [2021-11-17].
DO (2021). Diskrimineringsgrunder. Tillänglig på:
https://www.do.se/diskriminering/diskrimineringsgrunder/etnisk-tillhorighet-en-av-diskrimineringsgrunderna [2021-11-17].
Do (2021). Etnisk tillhörighet. Tillänglig på:
https://www.do.se/diskriminering/diskrimineringsgrunder/etnisk-tillhorighet-en-av-diskrimineringsgrunderna [2021-11-17].
DO (2021). Statistik över anmälningar, tips och klagomål som har inkommit till DO 2015–
2020. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. Tillänglig på: https://www.do.se/kunskap- stod-och-vagledning/publikationer-om-diskriminering/2021/statistik-over-anmalningar-tips-och-klagomal-som-har-inkommit-till-do-2015-2020 [2021-10-30].
Douvlos, C. (2019) Bullying in Preschool Children. Psychological Thought, 12(1), ss. 131–
142. doi: 10.5964/psyct.v12i1.284.
42
Esaiasson, P., Gilljam, M.;Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2014). Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber
FN (2016). Aktion FN mot rasism 2016 - fakta fördjupning för lärare. Tillänglig på::
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/11/Aktion-FN-mot-rasism-CERD-granskning-av-Sverige-svenska.pdf [2021-11-09].
Fjällhed, A. (2012). Interkulturalitet - att finna möjligheter!, Den interkulturella blicken i pedagogik. Södertörn Studies in Education, ss. 43–62.
Tillänglig på:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.
sh.16605&site=eds-live&scope=site [2021-11-14].
Friendsrapporten (2021). Friendsrapporten. Stockholm: Holmbergs AB.
Tillänglig på: https://friends.se/friendsrapporten-2021/ [2021-11-17].
Gendered Innovations (2021). Ras och etnicitet.
Tillänglig på: https://www.genderedinnovations.se/page/sv-SE/44/Ras_och_etnicitet [2021-11-17].
Heldmark, T. (2011). Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling: lagens krav och huvudmannens ansvar. Stockholm: Danagårdlitho.
Tillänglig på:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65931c/1553963709542/pdf2578 .pdf [2021-12-11]
Hawkins, K. (2014). Teaching for Social Justice, Social Responsibility and Social Inclusion:
A Respectful Pedagogy for Twenty-first Century Early Childhood Education. European Early Childhood Education Research Journal 22 (5), ss.723–738.
Hein, C. J. (2004). Color-Blindness vs. Race Matters: Pre-School Education and the Need for a Communal Vision. Multicultural Education, 11(4), ss. 51–53. Tillänglig på: https://search- ebscohost-com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ783104&site=eds-live&scope=site [2021-11-05].
43
Hübinette, T (2021). En totalöversikt över den svenska forskningen om ras och rasism uttryckt i siffror liksom en kartläggning av forskarna som bedriver forskningen ifråga uttryckt i antal publikationer och i publikationernas genomslag.
Tillänglig på: https://tobiashubinette.wordpress.com/2021/09/23/en-totaloversikt-over-den- svenska-forskningen-om-ras-och-rasism-uttryckt-i-siffror-liksom-over-forskarna-som-bedriver-forskningen-uttryckt-i-antal-publikationer/ [2021-11-25].
Hübinette, T. & Lundström, C. (2021). Den svenska vithetens melankoli.
Tillgänglig på: http://tobiashubinette.se/svensk_vithet.pdf
Johansson, L-G. (2018). Introduktion till vetenskapsteorin. Thales.
León Rosales, R. & Jonsson, R. (2019). Skolan som antirasistiskt rum?. Educare - Vetenskapliga skrifter, 4, ss. 1–15. doi: 10.24834/educare.2019.4.1.
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket Tillänglig på:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.
Länsstyrelsen (2019). Vit, svart eller brun - Handboken om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg. Stockholm: Länsstyrelsen.
Löfdahl, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. 2. uppl., Stockholm:
Liber.
Löfgren, H. (2014). Enkäter till förskollärare. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K.
(red) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. ss.157-165
Macedo, D. M. et al. (2019). Effects of racism on the socio-emotional wellbeing of Aboriginal Australian children. International Journal for Equity in Health, 18(1), ss. 1–10. doi:
10.1186/s12939-019-1036-9.
44
Márcio Mucedula Aguiar, Debora Cristina Piotto & Bianca Cristina Correa (2015). Relações étnico-raciais e formação docente: Situações de discriminação racial na educação infantil.
Revista Eletrônica de Educação, 9(2), ss. 373–388. doi: 10.14244/198271991092.
Malik, K. (1996). The meaning of race. Hampshire: Palgrave.
Motsieloa, V. (2003). ”Det måste vara någonting annat” - rasism i vardagen. Stockholm:
Partnerprint
Rastas Anna and Nikunen Kaarina (2019) ‘Introduction: Contemporary African and Black Diasporic Spaces in Europe’, Open Cultural Studies, 3(1), pp. 207–218. doi: 10.1515/culture-2019-0019.
Schwarz, E. & Lindqvist, B. (2018). Exploring the Phenomenology of Whiteness in a Swedish Preschool Class. International Journal of Early Childhood: Journal of OMEP: l’Organisation Mondiale pour l’Education Prescolaire, 50(1), s. 1. doi: 10.1007/s13158-018-0210-3.
SOU (2001:39). Ett effektivt diskrimineringsförbud - Om olaga diskriminering och begreppen ras och sexuell läggning. Stockholm: Justitiedepartementet
Tillgägnlig på: https://lagen.nu/sou/2001:39 s.187 [2021-11-30].
Tillänglig på: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2001/01/sou-200139-/ [2021-11-05]
Skollagen (2010). Skollagen. SFS 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tillänglig på: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200541/ [2021-11-26]
Skolverket (2009). Skolverkets allmänna råd 2009: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Available at:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654f42/1553958205988/pdf2268.
Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket.
Tillänglig på: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2498 [2021-11-01]
45
Stockinger, H. (2019). Why Have You Bought a Black Doll?: How Young Children Talk about Diversity. Religious Education, 114:3, ss. 328-341, DOI: 10.1080/00344087.2019.1603944
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Malmö:
Studentlitteratur.
Söderström, Å. & Löfdahl Hultman, A. (2017). Preschool Work against Bullying and Degrading Treatment: Experiences from an Action Learning Project. Early Years: An International Journal of Research and Development, 37(3), ss. 300–312. Tillänglig på:
https://search-ebscohost- com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1145099&site=eds-live&scope=site [2021-11-15].
Van Ausdale, D. & Feagin, J.R (1996) Using Racial and Ethnic Concepts: The Critical Case of Very Young Children. American Sociological Review, 61(5), ss. 779–793.
Tillänglig på:
https://search-ebscohost- com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=edsjsr&AN=edsjsr.2096453&site=eds-live&scope=site [2021-11-05].
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wolgast, M. & Nourali Wolgast, S. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning Stockholm: Skolverket. [2021-11-01]
Wenneberg, S. (2000). Socialkonstruktivism - positioner, problem och perspektiv. Malmö:
Liber.
Wideberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Åkerblom, A. & Harju, A. (2021). The becoming of a Swedish preschool child? Migrant children and everyday nationalism. Children's Geographies, 19:5, 514-525, DOI:
10.1080/14733285.2019.1566517
46
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Norstedts Akademiska Förlag
47
Bilaga 1: Informations- och samtyckesbrev
Hej förskollärare & rektorer!
Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på
förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vi vill med vår studie undersöka om hudfärg är en faktor för diskriminering i förskolan. Det är ont om svensk forskning om rasfrågor, dels för att vi i Sverige oftare talar i termer av etnicitet och kultur. Vi vill lyfta diskussionen även i Sverige, för att bidra med mer kunskap och att öka förutsättningarna till bättre förståelse om ämnet som i sin tur främjar det förebyggande arbetet.
För att samla in material till arbetet skulle vi vilja intervjua förskollärare och barnskötare på förskolan eller via videolänk på överenskommen tid under månaden November - December. Vid intervjutillfällen vill vi med hjälp av anteckningar/ljudupptagningar spela in era svar.
Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, dataskyddsförordningen (GDPR) samt
Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om ert medgivande att medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under detta dokument.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar Jeniffer Inacio & Diana Norendal Jeniffer Inacio och Diana Norendal
inaciojeniffer1990@gmail.com/ Diana.norendal@hotmail.com Sandra Karlsson (handledare)
Stockholms Universitet
Mailadress: sandra.karlsson@buv.su.se
Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Mailas ifylld till oss innan den 10 december. Om du/ni inte samtycker till medverkan är det bara att bortse.
___________________________ ____________________/___________________
Ort och datum Signatur rektor/ förskollärare
48
Bilaga 2: Intervjuguide
Introduktionsfrågor
● Hur många år har du arbetat inom förskola/skola?
● Har du arbetat på olika förskolor?
● Har du upplevt någon skillnad på kulturellmångfald i de olika områden du arbetat på?
● Hur gamla är barnen som du arbetar med nu?
Påståenden och följdfrågor
● Har ni behövt arbeta mer aktivt med värdegrundsarbetet beroende på sammansättningen av barngruppen/förskolans område?
● Hur ser fördelningen ut på barngruppen utifrån etnicitet och hudfärg?
● Hur uppfattar ni begreppet diskriminering?
● Hur uppfattar ni begreppet rasism?
● Hur ger diskriminering sig uttryck i förskolan?
- Vad tror ni att det grundar sig i? ( omgivning, föräldrar, åsikter).
Om nej,
- Fördomar, har ni upplevt att de ger sig uttryck i förskolan?
Ja och nej svar:
- Hur har ni arbetat då/ Hur skulle ni vilja arbeta?
● Vilken är den vanligaste formen av diskriminering på er förskola?
- Några exempel?
- Hur agerade/arbetade ni då?
● Har ni upplevt/sett att barn exkluderats på grund av etnicitet eller hudfärg?
- Några exempel?
- Hur agerar ni då?
Om nej:
- Finns det andra former av diskriminering?
- Hur kommer det sig?
- Hur har ni arbetat förebyggande?
● Har ni sett någon ökning av att barn diskrimineras utifrån Etnicitet eller/och hudfärg under tiden som du aktivt arbetat inom förskola?
- Vad tror ni att det beror på?
49
Om nej:
- Finns det andra former av diskriminering som har ökat?
● Hur samtalar ni med barnen om barns olikheter/likheter?
● Hur ser arbetet ut i praktiken? (böcker, bilder, sång, teckningar, filmer, spel)
● Hur ser er likabehandlingsplan utifrån etnicitet?
- Nämns hudfärg? Nämns åtgärder hudfärg?
Om nej:
- Anser ni att det behövs?
Om ja:
Kan ni ge exempel på hur arbetet ser ut när ni arbetat inlett åtgärder för diskrimineringen?
● Upplever ni att ni har kunskaper för att kunna reflektera över och uppmärksamma rasfrågor förskolan?
Om ja:
- Hur kommer de sig? (eget initiativ eller utbildning) Om nej:
- Vad fattas? Vad behövs för att ni ska kunna bemöta barnen rätt i dessa frågor