Vidare forskning

Utifrån resultatet i denna studie hade det varit intressant att som vidare forskning göra observationer för att se hur förskollärare jobbar med kommunikation i vardagen på förskolan. Hur de använder sig av olika kommunikativa praktiker och även se om förskollärarna ute i verksamheterna lever upp till sina svar. Kommunikation är också ett brett ämne vilket gör att det även går att vidareutveckla ur olika perspektiv och

35

Referenser

Agnafors, M. & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats: Det vetenskapliga arbetets grundstruktur. Malmö: Gleerups.

Antopolskaya, T. A., Zhuravleva, S. S., & Baybakova, O. Y. (2017). Social Communication as the Means of Preschool Children Education: Research and

Development Opportunities. European Journal of Contemporary Education, 6(4), 636– 644.

Bain, J., James, D., & Harrison, M. (2015). Supporting Communication Development in the Early Years: A Practitioner’s Perspective. Child Language Teaching and

Therapy, 31(3), 325–336. (DOI: 10.1177/0265659015596795 )

Brebner, C., Jovanovic, J., Lawless, A., & Young, J. (2016). Early Childhood

Educators’ Understanding of Early Communication: Application to Their Work with Young Children. Child Language Teaching and Therapy, 32(3), 277–292.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008. Göteborg.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2020). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.

Google (2020). Google Forms. https://www.google.se/intl/sv/forms/about/, hämtad 2020-10-20.

Johansson, T. (2017). Sociala relationer och samspel i förskolan. Stockholm: Liber. Jonsson, A., & Williams, P. (2013). Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective. Early Child Development and Care, 183(5), 589–604. https://doi.org/10.1080/03004430.2012.678488

Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.

36 Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Mortlock, A. (2015). Toddlers´ Use of Peer Rituales at Mealtime: Symbols of Togetherness and Otherness. International Journal of Early Years Education, 23(4), 426-435.

Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B & Waldemarson, A-K. (2016). Kommunikation samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.

Regeringskansliet (1 januari 2020). Idag blir barnkonventionen svensk lag. Hämtad 21/9-20. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.

Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedt

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Tisell, A (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten.

37 UNICEF Sverige (2020). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, L. (1993). The fundamentals of defectology. In L.S. Vygotsky. The collected works of L.S. Vygotsky. Volume 2. p 29-51. Plenum Press: New York and London.

Williams, P. & Sheridan, S. (2018) Villkor för barns lärande, delaktighet och inflytande i förskolan. I Johansson, T & Sorbring, E. (red) Barn- och ungdomsvetenskap.

Grundläggande perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Öhman, M. (2016). Samspelsbar och samtalsklar: om samtal i förskolan och skolan. Stockholm: Liber.

38

Bilaga 1 – Mejl till förskolerektorer

Hejsan!

Våra namn är Michaela Järveryd & Josefine Wiklund, vi studerar sista terminen på Gävle Högskola, Förskollärarprogrammet. Vi arbetar just nu med vårt examensarbete där vi är i behov av förskollärares medverkan för att kunna genomföra vår

undersökning. Vi önskar därmed ditt medgivande till att dela ut en enkätundersökning till dina anställda förskollärare. Enkäten kommer att vara helt anonym.

Vi skulle bli väldigt tacksamma om vi fick ditt medgivande till detta.

Med Vänliga Hälsningar

39

Bilaga 2 – Medgivande inför studie

Gävle datum: 14/9-2020 Berörda områdeschef/er inom förskoleområdet

Medgivande inför studie

Under höstterminen 2020 kommer vi, Josefine Wiklund och Michaela Järveryd att genomföra en studie som är del i vårt examensarbete i pedagogik inom

förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. I vår studie vill vi undersöka hur förskollärare ser och arbetar med kommunikation. Du får det här brevet eftersom du är förskolechef/rektor/förskollärare på en förskola i det område vi tänkt undersöka. Syftet med studien är att undersöka kommunikationen förskollärare emellan inom ramen för vardagliga förskoleaktiviteter med barn, för att skapa de bästa

förutsättningarna för barn i förskolan.

Det krävs ingen handledning från arbetsplatsens sida men respektive arbetsplats ska informeras om studiens syfte. Vi kommer att samla data genom att skicka ut enkäter med frågeformulär som riktar sig till verksamma förskollärare. Ifyllandet av enkäten beräknas ta max 30 minuter. De data som samlas in kommer endast att användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för obehöriga. Inga namn på deltagare, förskolor eller kommuner kommer att redovisas i examensarbetet. Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagare kan avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande utan särskild motivering. Vi följer uppsatta regelverk enligt GDPR (fd.PUL) och etikprövning avseende examensarbeten.

Senast den 5/10-2020 behöver vi få enkäten besvarad.

Vår handledare för arbetet är universitetslektor Liya Kalinnikova Magnusson. Henne når ni på mail:

För mer information kring studien kontakta undertecknad: Josefine Wiklund: e-post:

Michaela Järveryd: e-post:

Med bästa hälsningar

40

Bilaga 3 – Enkätfrågor

Enkät för utbildade förskollärare

Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni tog er tid till att svara på denna enkät, vilket skulle hjälpa oss i vårt examensarbete. Svaren i enkäten är helt anonyma, vilket gör att det inte går att spåra till vilka som deltar eller vilken som har svarat vad.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärares syn på kommunikationen inom ramen för vardagliga förskoleaktiviteter med barn, för att skapa de bästa förutsättningarna för barn i förskolan.

Mvh Josefine Wiklund och Michaela Järveryd

1. Är du utbildad förskollärare? • Ja

• Nej

2. Hur många år är du? • 21-30 år

• 31-40 år • 41-50 år • 50+ år

3. Vad definierar du dig som? • Kvinna

• Man • Annat

4. Hur många år har du varit verksam som förskollärare? • 1-5 år

• 6-10 år • 11-20 år • 20+ år

5. Vilken åldersgrupp arbetar du med? • 1-3 år

• 3-5 år

41 6. Hur skulle du beskriva kommunikationen mellan förskollärare och barn?

7. Hur arbetar ni med kommunikationen i barngrupp?

8. Vad är ett gott samspel och en god kommunikation kollegor emellan?

9. Vad anser du som förskollärare är ett gott samspel och en god kommunikation mellan förskollärare och barn?

10. Vilken är den vanligaste kommunikationsformen du som förskollärare använder dig av i barngrupp? (Verbalt, ljud, skrift, lärplatta, bilder, kroppsspråk, TAKK)

11. I vilka situationer används andra kommunikativa hjälpmedel än verbal kommunikation?

12. Var snäll och beskriv ett exempel på bra kommunikation mellan förskollärare och barn.