Webbenkäten: kvalitativa resultatet

Under denna rubrik kommer resultatet från de öppna frågorna att presenteras. Olika underrubriker kommer att redogöras för utifrån de fem olika teman som framkommit under bearbetningen av materialet från studien.

Teman: Betydelse:

Kommunikationens betydelse  Kommunikation är en viktig aspekt för barnets

språkutveckling

 Anpassa kommunikationen till barns behov

 Aktiva dialoger

 Kommunikativa hjälpmedel är en viktig del i kommunikationen Förskollärarens roll och förhållningssätt  Lyhördhet och medlyssnande  Uppmärksam och närvarande  Gott samspel kollegor emellan

och med barnen

 Trygghet är viktigt för att barnen ska känna delaktighet

Den pedagogiska miljön och dess betydelse

 Fånga barnen genom att utgå ifrån deras intressen och behov  Skapar dialoger

 Miljön ska vara föränderlig  Signalera att det finns många

olika sätt att kommunicera på  Kommunikativa

utvecklingsmöjligheter Rutinsituationer  Bra tillfällen för en naturlig

kommunikation

 Skapar större talutrymme

 Mindre grupper, fler vågar prata och lyssna på varandra

20 Samspel och kommunikation  Gott samspel och god

kommunikation, större möjligheter för lärande och utveckling

 Förmedla och bekräfta

 Att vara öppna för att ta emot och svara på barnens initiativ skapar utrymme för dem att uttrycka sig

5.2.1 Kommunikationens betydelse

I resultatet av studien har det framkommit vilken betydelse kommunikationen har för förskolan och utbildningen för barnen. Detta tema förenade flera betydelser, vilket hjälpte till att förstå vad kommunikation betyder för förskollärare. Respondenterna har i sina svar varit tydliga att kommunikation leder till exempelvis språkutveckling,

samspel, interaktion och lek. Resultatet visar även att förskollärarna anser att arbete med kommunikation på olika sätt, lägger en stor grund för barnens utveckling och lärande. Att förskollärarna har ett arbetssätt som gynnar barnens utveckling i kommunikationen, genom att vara lyhörd och närvarande för att sätta sig in i barnens perspektiv. Då de menar att det är då kommunikationen blir som bäst. Resultatet påvisar också betydelsen att använda sig av olika kommunikativa hjälpmedel för att stödja barnen i deras

kommunikation i vardagen på förskolan. Det är många av respondenterna som beskriver hur det använder sig av TAKK för att stödja den verbala kommunikationen vilket innefattar olika rörelser samt att de flesta av respondenterna använder sig av bildstöd som komplement i kommunikationen.

“Språk och kommunikation är vårt prioriterade mål. Vi försöker nå varje barn på deras nivå och utmana dem för att utveckla dem till språkande individer.” (Person, 31)

I resultatet framkommer ofta vikten av kommunikation och hur den hänger ihop med barnens språkutveckling. Genom att kommunicera på olika sätt och alltid svara på barnens initiativ utmanas dem ständigt till att själva fortsätta kommunicera. I de allra flesta svar visar det på att förskollärare lägger stort fokus på kommunikation och språkutveckling.

21 “Vi strävar efter att alla barn ska komma till tals och bekräftas, anpassa

kommunikationen efter sin förmåga. Vi tar hjälp av bilder, kroppsspråk och tecken förutom det verbala för att förstärka, förtydliga och underlätta. Vi vill att barnen ska känna att det de har att berätta är viktigt. Vi skapar olika pedagogiska miljöer där barnen utmanar sina olika förmågor och dessa miljöer gynnar kommunikation med både barn och pedagoger.” (Person, 1)

Något som också framkommer i materialet är att förskollärare anpassar

kommunikationen efter barnens behov. Betydelsen av att bekräfta barnen, ge tid och stöttning för det barnen uttrycker, är en viktig del precis som de flesta av

respondenterna beskriver.

“Det är en dialog mellan barn och fsk. Eftersom jag arbetar med små barn får jag vara uppmärksam på barnens kroppsspråk och deras sätt att kommunicera när de inte har orden än. Vara nära barnen för att samtala, lyssna, fråga, bekräfta, vara nyfiken på vad barnen har att berätta. Medvetet använda ett nyanserat språk för att ge barnen ett rikt ordförråd.” (Person, 29)

“En god kommunikation som präglas av lyhördhet och respekt.” (Person, 21)

Materialet visar även hur kommunikation kräver att förskollärare är närvarande, lyhörd och uppmärksam för att kunna bekräfta alla barn, både de som har det verbala språket samt de som inte har det. Att kommunikation består av många olika delar som man bör vara medveten om och respektera allas rätt till kommunikation.

“Kommunikation är oerhört viktigt för barnets språkutveckling. Små barn

kommunicerar på olika sätt. Det kan vara blickar, bilder, gester eller genom tal mm. Därför är det viktigt att man som vuxen är närvarande, lyhörd och kan sätta sig in i barnets perspektiv, då blir kommunikationen mellan vuxen och barn som bäst.” (Person, 35)

22 “Andra kommunikativa hjälpmedel används tex i samlingen med tecken i sånger och ramsor och förstärkning vid val av frukt. Barnen hittar sin plats i samlingen där deras namn och bild finns fastsatt på golvet.” (Person, 1)

“Barn som ännu inte har talet får en möjlighet att både förstå och göra sig förstådd med hjälp av takk. Även bilder som de kan peka på är ett bra hjälpmedel.” (Person, 3) “Kommunikativa hjälpmedel används tex för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna berätta vad barnet vill göra, då kan en app med inläst tal vara guld värt. Bildstöd är bra för alla barn. TAKK används med fördel för alla barn, men som ett särskilt stöd för tex flerspråkiga barn som är nya i det svenska verbala språket. Kroppsspråket är alltid viktigt, vilket kommunikationssätt man än väljer.” (Person, 13)

“Kommunikativa hjälpmedel används i alla situationer för att förstärka det verbala språket.” (Person, 37)

Sammanfattningsvis kan vi se utifrån resultatet att kommunikationens betydelse är av stor vikt för barnens språkutveckling. Även att förskollärare lägger stor prioritet på kommunikation och anpassar sig utifrån barnens behov. Resultatet visar även att respondenterna lyfter vikten av att använda olika kommunikativa medel såsom TAKK och bildstöd, att dessa hjälpmedel är ett stort stöd för barnens kommunikation och språkutveckling.

5.2.2 Förskollärarens roll och förhållningssätt

I det insamlade materialet lyfts betydelsen av vilket förhållningssätt förskollärarna har, hur de agerar och förhåller sig till barnen, verksamheten och dess undervisning.

Förskollärarnas förhållningssätt är något som påverkar all undervisning och omsorg som sker på förskolan. Vikten av trygghet är också en viktig aspekt för att barnen ska känna sig delaktiga och sedda. Att vara närvarande och lyhörd lyfts, då det gäller att se alla barn även de som inte har det verbala språket utan även lyssna in det tysta språket, det vill säga exempelvis kroppsspråk, ljud och gester.

23 “Vi utgår från att det barnen vill uttrycka sig om är viktigt, vårt förhållningssätt

innebär att vi är medlyssnande och lyhörda i vår kommunikation.” (Person, 5) “Vi samtalar MED barnen.” (Person, 26)

“Jag brukar tänka att det är jag som förskollärare som ska kunna sätta ord på vad barnen menar. Jag måste kunna hantera barnets kommunikation till omvärlden. Vad är det den vill och försöker säga. Kan jag vara delaktig. Jag behöver vara uppmärksam på samspelet mellan oss. Har barnet ett språk med ord eller är det kroppsspråket som talar? Jag måste vara intresserad av barnet.“ (Person, 19)

“Att lyssna på barnen, låta dem komma till tals & verkligen lyssna på dem & förstå barnets perspektiv.” (Person, 24)

“Barnen kan våra rutiner, regler, bemöter andra barn på de sätt vi pratat om (att vara en bra kompis). Trots att de inte kan språket vet dom ändå precis vad vi förväntar oss och kan kommunicera med oss på sitt eget sätt. TRYGGHET är nyckeln för att kunna kommunicera!” (Person, 13)

Något som också framkommer i respondenternas svar är att förhållningssättet,

samspelet och kommunikationen kollegor emellan är av stor betydelse. De menar att om arbetslaget har en god och respektfull relation och kommunikation till varandra speglar det av sig till både barn och vårdnadshavare, som i sin tur skapar goda förutsättningar för barnen att själva eftersträva detta.

“Ett respektfullt samspel där man tar varandras åsikter på allvar och bemöter på ett bra sätt. Det skapar god stämning som också barnen känner av och kan ta efter.” (Person, 1)

“Att vi är ärliga och modiga och säger det som inte känns bra. Det är förutsättningen för att göra en förändring, är vi öppna kan vi se varandras perspektiv och bygga upp ett nytt bättre samspel. Barn och föräldrar märker om inte vårt samspel fungerar, det går ut över barngruppen.” (Person, 31)

24 “Ofta handlar det om att lära känna varandra, både de goda sidorna och de mindre goda sidorna, man lär känna varandras styrkor och svagheter. Detta är något som tar tid, men när man hittat ett arbetslag där man känner och litar på sina kollegor är det magiskt att jobba. Man kompletterar då varandra och man har överseende med ev svagheter för då är den kollegan bra på något som jag är mindre bra på. Då läser man varandras tankar och är så samspelta att man upptäcker att när man själv känner att man måste hjälpa barnen i tex en konfliktsituation, så är redan en kollega på väg dit och man kan lugnt stanna kvar i sin situation för man vet att konflikten löses på ett bra sätt. Om man jobbar ihop en längre tid så hinner man komma igenom alla hinder och man jobbar fram en samsyn och ett samspel som sitter i ryggraden och då flyter alla rutiner på.” (Person, 13)

Sammanfattningsvis påvisar resultatet att det till stor del handlar om vilket förhållningssätt förskollärare har. Förhållningssättet ligger till grund för vilka möjligheter barnen ges i förskolan och i undervisningen, även vilken relation förskollärare har mellan varandra i arbetslaget eftersom det också påverkar barnen. Respondenterna lyfter vikten av trygghet och samspel, för att barnen skall känna sig delaktiga och sedda.

5.2.3 Den pedagogiska miljön och dess betydelse

Resultatet visar även betydelsen av den pedagogiska miljön. Det är en viktig aspekt när det kommer till att se miljön ur ett kommunikativt perspektiv. De allra flesta av

förskollärarna beskriver hur miljön är viktig för deras vardagliga praktiker där de använder sig av pedagogiska miljöer för att gynna barnens utveckling. Det påvisar hur utformande av miljöer bör utgå ifrån barnens intressen och behov, som leder till att det skapar mer lustfyllt lärande om det är något som barnen finner intressant. Vikten av att de pedagogiska miljöerna är föränderliga är en aspekt som lyfts då barn ofta ändrar intressen under tidens gång.

“Miljön är viktig, vi kan fånga upp barns intressen och utveckla pedagogiska miljöer efter det och utmana barnen i något de är intresserade av. Det är lättare att, ha en/föra en kommunikation kring något som fängslar barnen. Vi kan i dessa miljöer även få in bitar som vi ser att barn behöver utmanas i t ex färger, se mönster, symboler mm.” (Person, 1)

25 “Enorm betydelse. Vad signalerar miljön? Vad ser och upplever barn både visuellt och känslomässigt när de kliver in på förskolan... det ska finnas rikt utbud av material så barn kan kommunicera på många sätt.” (Person, 10)

“Lärmiljöerna ska vara tillgänglig och föränderliga utefter barnen behov och intressen. Det ska finnas många olika mötesplatser för barnen att välja på.” (Person, 30)

“Miljön är den tredje pedagogen och en förutsättning för barnen att visa intresse för och utveckla förmågor kring kommunikation. “ (Person, 33)

5.2.4 Rutinsituationer

I resultatet framkommer även vikten av att ta vara på rutinsituationer exempelvis måltider, samlingar, på- och avklädning och blöjbyten. Förskollärarna menar att vid dessa situationer får man möjlighet till både individuell kommunikation och

gruppdiskussioner i olika storlekar på barngruppen. De menar att vid en måltid sitter de i mindre grupper och barnen får större talutrymme än i storgrupp. Vikten av vardagliga samtal lyfts för att där och då kunna stötta barnen i deras dagliga kommunikation.

“Det är viktigt att varje barn kommer till tals och känner sig sedd. Vi kan skapa olika pedagogiska miljöer som bjuder in och lockar barnen till samtal, där vi medvetet för in utmanande ord och begrepp som är utvecklande för barnen. De vardagliga rutinerna som på-och-avklädning, matsituationen är också bra tillfällen för en naturlig

kommunikation.” (Person, 1)

“Vi jobbar medvetet nära barnen och delar upp oss som pedagoger för att kunna stötta och hjälpa barnen i all sin kommunikation. Vi delar alltid upp oss i samlingar och vid maten för att skapa talutrymme för barnen.“ (Person, 13)

“I varje situation är det viktigt som tex matsituation och påklädning. Att vi pratar tydligt med exakta ord inte bara den saken eller det här. Vi har mindre samlingar där barnen får mer utrymme att göra sig hörda. Vi har även storsamlingar där det är viktigt att lyssna på varandra och våga prata inför andra.” (Person, 31)

26 “Vi har haft medvetna och systematiska reflektioner i arbetslagen om vårt

förhållningssätt för att utveckla våra metoder. Vi delar upp barnen i alla situationer under dagen för att skapa förutsättningar för barnen att samtala, uttrycka tankar och att bli lyssnad på. Vi har lite smått börjat jobba med kollegialt lärande med barnen vilket innebär att vi kommer undervisa för att utveckla de förmågor man behöver för att kunna kommunicera” (Person, 33)

5.2.5 Samspel och kommunikation

Resultatet visar hur samspel och kommunikation synliggör att vuxna bör vara öppna för att ta emot och svara på barnens initiativ och att skapa utrymme för dem att uttrycka sig. Förskollärarna lyfter aspekterna att kommunikationen som sker leder till samspel

mellan individerna i förskolans verksamhet. Resultaten av ett gott samspel och god kommunikation är att desto mer man kommunicerar med varandra leder det till samspel, som i sin tur skapar möjligheter för lärande och utveckling. Att ta tillvara på dessa stunder som ger möjligheter till att samspela och kommunicera tillsammans med barnen är relevant för den fortsatta utvecklingen.

“Ju mer kommunikation som sker mellan individerna på förskolan, desto större är möjligheterna till samspel, utveckling o lärande.” (Person, 25)

“Att förskollärare är intresserad av vad barnet vill förmedla och bekräfta detta samt att ta tillvara och utveckla dess intressen.” (Person, 1)

“Vi älskar vårt arbete och vill tillsammans ge barnen tillgång till ett språk och ett fungerande samspel mellan alla som tillhör avdelningen och förskolan.” (Person, 19) “När barnen väljer mitt knä, vill vara nära eller bjuder in mig till lek, upplever jag att de känner sig trygga med mig. Sitter alltid på golvet i barnens nivå för att de ska känna att de blir sedda när de kommunicerar med mig, vilket leder till ett gott samspel” (Person, 14)

27 “Ett gott samspel är när förskolläraren är med på barnens villkor och följer barnen där de är i sitt lärande. God kommunikation är när vi pratar mycket med barnen, men samtidigt lyssnar på dem lika mycket.” (Person, 54)