Kommunikation i förskolan

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Kommunikation i förskolan

Förskollärares syn på kommunikation inom ramen för

vardagliga förskoleaktiviteter med barn

Michaela Järveryd

Josefine Wiklund

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik

Förskollärarprogrammet

Järveryd, M. & Wiklund, J. (2020) Förskollärares syn på kommunikation inom ramen för vardagliga förskoleaktiviteter med barn. Examensarbete i pedagogik.

Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

Sammanfattning

Syftet med detta arbete var att ur ett förskollärarperspektiv undersöka vilken syn

förskollärare har på kommunikationen i arbetet med barn i den dagliga verksamheten på förskolan. Syftet var också att synliggöra hur förskollärare ser på kommunikationen med barnen, vilka dagliga praktiker de använder samt hur ett gott samspel och god kommunikation kan se ut. För att syftet skulle uppnås användes en webbenkät som metod som innefattar svar från 59 deltagare. Analysmetoden som används i studien var en univariat analys som innefattar diagram för den kvantitativa delen samt en tematisk analys för den kvalitativa delen. Resultatet visar hur förskollärare använder sig av multimodalt perspektiv och använder kommunikation på olika sätt i den dagliga verksamheten. Kommunikationens betydelse, förskollärares förhållningssätt, den pedagogiska miljön, rutinsituationer och samspel är gemensamma teman i resultatet. Slutsatsen från studien visar att grunden till vilka möjligheter och förutsättningar barn ges till kommunikation i förskolan, är beroende av vilket förhållningssätt förskollärare har. Att det synliggörs hur de ser på sin kommunikation med barn, vilka kommunikativa praktiker de använder samt hur de beskriver en god kommunikation och gott samspel.

Nyckelord: Förhållningssätt, förskollärare, kommunikation, kommunikation med barn

och social interaktion.

Abstract

The purpose of this work is to examine from preschool teachers’ perspective the view they have on communication with children in everyday preschool settings. The purpose was also to make visible how preschool teachers view their communication with the children, what daily practices they use and how good interaction and good

communication can look like. In order to achieve the purpose, a web survey was used as a method, including responses from 59 participants. The analysis method used in the study was a univariate analysis that includes diagrams for the quantitative part and a thematic analysis for the qualitative part. The results show how preschool teachers use multidimensional meanings of communication in different ways in daily activities. The importance of communication, preschool teachers' attitudes, the pedagogical

environment, routine situations and interaction are common themes in the result. The conclusion from the study shows that the basis for the opportunities and conditions children are given for communication in preschool, depends on the approach (förhållningssätt) of preschool teachers. It is made visible how they view their communication with children, the communicative practices they use and how they describe good communication and good interaction.

Keywords: Approach, communication, communication with children, preschool

Innehåll

3.3 Kommunikation som verktyg: ... 5

3.3.1 Verbal kommunikation ... 5

3.3.2 Ickeverbal kommunikation ... 6

3.3.3 Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation ... 7

3.4 Kommunikation som interaktion: ... 7

3.4.1 Former av interaktion ... 7

3.4.2 Demokratiska principer ... 8

3.5 Kommunikation som uppfattning: ... 9

3.5.1 Kommunikation och den pedagogiska miljön ... 9

3.5.2 Förskollärarnas roll i kommunikationen ... 9

3.6 Teoretisk utgångspunkt ... 11 3.6.1 Sociokulturell teori ... 11 4. Metod ... 13 4.1 Metodval ... 13 4.2 Urval ... 14 4.3 Genomförande ... 14

4.4 Bearbetning och analys av insamlat material ... 15

4.5 Validitet och reliabilitet ... 15

4.6 Etiska överväganden ... 16

5. Resultat och analys ... 17

5.1 Webbenkäten: kvantitativa resultatet ... 17

5.2 Webbenkäten: kvalitativa resultatet ... 19

5.2.1 Kommunikationens betydelse ... 20

5.2.2 Förskollärarens roll och förhållningssätt ... 22

5.2.3 Den pedagogiska miljön och dess betydelse ... 24

5.2.4 Rutinsituationer ... 25

5.2.5 Samspel och kommunikation ... 26

5.3 Sammanfattning av resultatet ... 27 6. Diskussion ... 28 6.1 Metoddiskussion ... 28 6.1.1 Enkät ... 28 6.2 Resultatdiskussion ... 29 6.2.1 Kommunikationens betydelse ... 29

6.2.2 Förskollärarens roll och förhållningssätt ... 30

6.2.3 Den pedagogiska miljön och dess betydelse ... 31

6.2.4 Rutinsituationer ... 32

6.2.5 Samspel och kommunikation ... 33

7. Slutsats ... 34

7.2 Vidare forskning ... 34

1

1. Inledning

I dagens förskola är kommunikation och interaktion mellan förskollärare och barn ett intressant och omtalat ämne. Kommunikation är en stor del i människans sociala och vardagliga liv. Det är med hjälp av kommunikation som vi kan kommunicera och förstå andra människor runt omkring oss (Myndigheten för skolutveckling, 2007). I dagens samhälle har kommunikationen i verksamheten mellan barn och vuxna fått en annan betydelse för lärandet. Tidigare stod omsorgen i centrum (Skolverket, 2018). Synen på barndom och barns agens har tidigare inte varit lika högt prioriterat som den är nu. Dagens förändringar medför att barns rättigheter och positioner lyfts fram, vilket påverkar det sociala samspelet i förskolan (Johansson, 2017).

Ur ett sociokulturellt perspektiv är interaktion med andra individer en betydande

utgångspunkt för lärandet, vilket är något som förskolans verksamhet också grundar sig i (Smidt, 2010). I förskolan där interaktioner och kommunikation sker dagligen mellan vuxna och barn, skapar det möjligheter för barnen att erövra nya kunskaper och

erfarenheter. Lev Vygotskij (1896-1934) menar att synen på verkligheten konstrueras genom människans vardagliga samspel i ett givet sammanhang, som är genom sociala processer. Dessa sociala processer sker i yttre gemensamma aktiviteter, vilket är det första steget i lärandet. Det andra steget i lärandet är de psykologiska processer som sker i de inre individuella aktiviteterna. Barnets unika konstruktion av mening och betydelse sker alltid två gånger, det första sker via upplevelser, som uppstår när barnet deltar i yttre aktiviteter, exempelvis samtal, lek med andra, socialt samspel, samt genom imitation och interaktion. Detta leder till att barnet internaliseras och interagerar detta lärande (Öhman, 2016). För Vygotskij, spelar den vuxne/läraren/föräldern en av de centrala rollerna i barnets vardagserfarenheter, genom att mediera barnets växande process in i kulturen (Vygotskij, 1993). Social interaktion mellan barn och vuxna har en dynamisk relation, där potentiell utveckling sker i samband med den vuxnes dialog med barnet (Lindqvist, 1999).

“Det är svårt att tänka sig något mer praktiskt att studera än människors

2 med andra människor. Kommunikation spelar på så sätt en avgörande roll.” (Nilsson och Waldemarson 2016, s. 13).

Kommunikation används ständigt i vardagen och därmed väcktes ett intresse att undersöka och studera förskollärares perspektiv i detta arbete. Hur de ser på sin

3

2. Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärares syn på kommunikation inom ramen för vardagliga förskoleaktiviteter med barn.

2.1 Frågeställningar

 Hur ser förskollärare på sin kommunikation med barn?

 Vad är förskollärares vardagliga praktiker av kommunikation bland förskollärare och barn?

4

3. Bakgrund

I detta avsnitt kommer litteratur och forskning inom området kommunikation med olika utgångspunkter att presenteras och redogöras för, samt centrala teorier och begrepp. Forskningen som presenteras i detta avsnitt är hämtad från databaserna Eric, Libris, SwePub och Discovery. Litteratur och forskning som används i detta arbete är granskade och utvalda utifrån relevans till studiens syfte och frågeställningar. För att hitta relevant forskning utgick vi från sökorden och innehållet i abstrakten lästes. Därefter valdes artiklar ut som sammanfattades och sedan användes i undersökningen.

3.1 Styrdokument för förskolan

Detta arbete kommer även ha en utgångspunkt i förskolans läroplan samt Förenta Nationernas barnkonvention (UNICEF, 2020), som grundar sig i rättigheter som barnen i samhället har enligt svensk lag.

Sveriges riksdag röstade i juni 2018 ja för regeringens förslag där det fastställdes att FN:s konvention om barnets rättigheter blev till svensk lag. Från och med den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag och detta innebär att rättstillämpare och domstolar ska agera utifrån de rättigheter som följs av barnkonventionen (Regeringskansliet, 2020).

Enligt UNICEF (2020) barnkonvention artikel 13 har barn rätt till yttrandefrihet, med denna rättighet innebär det frihet för att barn är oberoende av territoriella gränser att söka, sprida och ta emot information och tankar av alla olika slag. Såsom i tal, skrift, tryck eller genom andra uttrycksmedel som barnet själv väljer. En annan rättighet enligt konventionens artikel 12 är att ta barnens egna åsikter på allvar, det som rör barnet i fråga ska utifrån barnets ålder och mognad tas hänsyn till. Artikel 2 poängterar också att alla barn är lika mycket värda, alla har samma rättigheter och inget barn får

5 I förskolans läroplan Skolverket (2018) ska förskolan ge varje barn möjligheter till att utveckla ett nyanserat ordförråd och talspråk. Genom olika aktiviteter skapas tillfällen för barnen att kommunicera, uttrycka tankar, funderingar, berätta, argumentera och leka med ord beroende på syfte och sammanhang som uppstår eller planeras för. Sedan barnkonventionen UNICEF (2020) blev lag är det ännu viktigare att pedagoger i förskolan ger barnen dessa förutsättningar. Det behövs kunskap hur man kan arbeta utifrån läroplan och barnkonventionen för att kommunikationen och samspelet mellan människor utvecklas, samt att barnens rättigheter synliggörs och förverkligas

(Skolverket, 2018 & UNICEF, 2020).

3.2 Kommunikation

Kommunikation är en mänsklig aktivitet som har flera dimensioner. I kommande rubriker tas det upp olika typer av kommunikation och hur dessa kan definieras.

3.3 Kommunikation som verktyg:

3.3.1 Verbal kommunikation

Kommunikation kan ses som ett redskap där man bland annat kan förmedla tankar, olika avsikter eller känslor. Hur man använder sig av kommunikation, vilka erfarenheter och kunskaper individen besitter, lägger grunden till hur kommunikationen fungerar i olika sammanhang (Nilsson & Waldemarsson, 2016). Författarna beskriver även hur kommunikationen och språket ger möjligheter till att möta andra människor och deras tankar, erfarenheter, värderingar och handlingar. Något som har betydelse för

kommunikationen är samspelet, samt att människor kan använda sig av olika

kommunikativa sätt att kommunicera såsom tal, språk, kroppsspråk, mimik och gester (ibid, 2016). Säljö (2014) beskriver också hur termerna verktyg och redskap har en speciell och teknisk betydelse i det sociokulturella perspektivet. Det menas att de resurser som används och vi har tillgång till, språkliga likväl som fysiska, används på ett sätt där vi förstår vår omvärld och hur vi agerar i den.

Vidare poängterar Nilsson (2005) att grunden för samspel mellan människor är

6 handlar om barnens sätt att uttrycka sig och därmed visa sina behov, intentioner, känslor och upplevelser utifrån omgivningens förväntningar och krav.

3.3.2 Ickeverbal kommunikation

Redan från födseln finns en del ickeverbal kommunikationsförmåga hos människor som gör att väldigt små barn har förmågan att kommunicera. Det sker mellan vuxna och barn i deras omgivning genom leenden och ögonkontakt, vilket leder till att förmågan att kommunicera ickeverbalt sker långt före den verbala förmågan (Nilsson &

Waldemarson, 2016). I fyraårsåldern utvecklar barn ett komplext register av gester, men författarna menar att den tidigaste och viktigaste gesten är pekandet som redan under det första levnadsåret träder fram och bildar en grund mellan det ickeverbala och verbala språket. Genom att barnet eller den vuxne pekar på diverse olika saker, som är av intresse i omgivningen, kan den vuxne berätta vad föremålet heter eller kallas som exempelvis lampa eller bil. Då sätter vi ord på världen och skapar en bättre förståelse och skapar möjlighet att kommunicera om den både verbalt och ickeverbalt (ibid, 2016).

I forskningsartikeln av Brebner, Jovanovic, Lawless och Young (2016) diskuteras att barnen behöver rika och varierande inlärningsmöjligheter för att nå sin fulla potential. Språk och kommunikationsförmåga utgör en central del i denna potential och vissa barn ges inte dessa förutsättningar för sin utveckling och sitt lärande innan de börjar i

7

3.3.3 Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation

TAKK som står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation fungerar som ett stöd för kommunikationen när det verbala språket inte alltid finns där eller som i många fall också som ett kompletterande stöd och uttryckssätt. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) beskriver att förskollärarna ansvarar för att barnen stimuleras och utmanas i sin utveckling av kommunikation och språk. Eftersom det är ett brett område är det viktigt att få in olika typer av hjälpmedel för kommunikationen. När förskollärare eller pedagoger använder sig av tecken som stöd leder det till att barnet både får höra ordet samt se tecknet. Att använda sig av tecken som stöd gör att det talande språket kompletteras med olika rörelse som förtydligar det som sägs. Att teckna och betona olika ord gör att barnen lättare kan bygga upp sitt ordförråd, förstår innebörden av det och även kunna kommunicera med hjälp av tecken som stöd och rörelser (Tisell, 2009).

3.4 Kommunikation som interaktion:

3.4.1 Former av interaktion

Redan från tidig ålder interagerar barn med andra människor i form av vårdnadshavare eller andra närstående. Genom interaktionen lär sig barn symbolers och teckens

betydelse (Smidt, 2010). Författaren menar även att barnen hör ljud från språket runtomkring sig som de sedan försöker imitera. Tidigare forskning har även påvisat att barn under ett år ägnar sig åt att öva på vokal aktivitet, som för dem är ett sätt att försöka knyta an till sociala kontakter (Smidt, 2010).

Interaktion sker inte enbart i lek och planerade undervisningstillfällen, utan det sker även i rutinsituationer som hör till de vardagliga aktiviteterna. Mortlock (2015) menar i sin forskningsartikel att måltider anses ge viktiga aspekter på socialisering. Flera studier har fokuserat specifikt på måltider i förskolan, då dessa situationer kan främja barnens språkförvärv och användning.

8 sociokulturell värld. De menar att genom denna vägledning påbörjar en lyhörd dialog mellan förskollärare och barnen, vilket resulterar i att förskolläraren uppmärksammar barnet som person och en kommunikativ partner, och svarar lyhört och betingat av barnets initiativ. Via interaktion individ till individ leder det till ett expressivt emotionellt utbyte, speciellt under de första åren i livet. Att som förskollärare vara positivt engagerad genom att ifrågasätta, visa, peka, benämna och att aktivt utveckla barnens initiativ, samt att forma, fylla i och ständigt förbereda omgivningen hjälper förskolläraren barnet att prestera bättre än om barnet skulle ha gjort det på egen hand (ibid, 2011).

3.4.2 Demokratiska principer

Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) skall varje förskola ge alla barn

förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter, samt skapa en förståelse för demokratiska principer. Alla barn har rätt till delaktighet och inflytande i förskolan, vilket gör att barnens sociala utveckling ligger i fokus för att skapa förmåga att ta ansvar för sina handlingar.

Williams och Sheridan (2018) skriver om hur pedagogernas kompetens, attityd och vilja spelar roll för vilka möjligheter barn har till inflytande, att som pedagog vara

närvarande och delaktig i barns vardag på förskolan. Det innebär att man lyssnar på barnen och är nyfiken på vad som fångar deras intresse i olika situationer, exempelvis vid lekar, kommunikation och andra samspel. Detta skapar möjligheter för pedagogerna att ge barn utrymme att komma till tals, som leder till utövande av inflytande för barnen. Delaktighet och inflytande ska vara genomgående i hela förskolans verksamhet

(Skolverket, 2018).

9

3.5 Kommunikation som uppfattning:

3.5.1 Kommunikation och den pedagogiska miljön

Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2020) beskriver hur förskolan och dess utbildning ska utgå ifrån en helhetssyn på barnen och dess behov. Omsorg, lärande och utveckling utformas och bildar en helhet där en utmanande och kreativ miljö skapas för barnens bästa. Begreppet pedagogisk miljö innefattar hur verksamheten är utformad i den fysiska miljön, vilket material som finns tillgängligt, samspel mellan individerna som deltar i förskolan samt den gemensamma atmosfären.

3.5.2 Förskollärarnas roll i kommunikationen

I dagens samhälle ställs det stora krav på de som ska utföra ett pedagogiskt uppdrag. De flesta barn tillbringar mer tid av sin vardag i förskolan tillsammans med andra vuxna, än med sina föräldrar. Det innebär att dessa personer - pedagoger och förskollärare - påverkar barnens uppväxt, självkänsla och självbild (Ellneby, 2010). Författaren menar även att det inte är aktiviteterna i sig som åstadkommer detta utan det handlar om förskollärarnas förhållningssätt gentemot barnen och varandra i arbetslaget. Hon menar även att det handlar mer om hur vi gör och hur vi säger det, snarare än vad vi gör och vad vi säger. Dessutom menar hon även att relationer och kommunikation borde tillhöra de viktigaste ämnena i alla pedagogiska utbildningar (ibid, 2010).

Emilson (2008) beskriver hur förskollärare och pedagogers bemötande av barnens behov har en väsentlig betydelse för vilken kunskap och uppfattning som pedagogen har. Dessa pedagoger erhåller nya kunskaper och deras uppfattningar ändras genom nya erfarenheter och fortbildning, samtidigt som samhället och barn förändras med tiden. När man lyfter vilka sätt som finns att kommunicera och vilka konsekvenser det kan finnas, leder detta till en medveten reflektion över hur och när man agerar på olika sätt. I en kommunikationsprocess mellan pedagog och barn är det viktigt att barnen blir sedda med förståelse och respekt för att de ska kunna utveckla tillit till sin omvärld och sig själva.

10 meningsfulla sammanhang som ger möjlighet för barnen att dela på sina villkor i

verksamhetens aktiviteter och aktivt delta i kommunikationen. Emilsons (2008) studie visar att en viss typ av lärarkontroll kan leda till emotionell närvaro, lyhördhet och stöd. Medan det även visar på att svag lärarkontroll i kommunikation kan leda till att barnens möjligheter till inflytande kan öka.

Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2020) lyfter indelning av mindre barngrupper vilket kan vara avgörande för att skapa olika lärandemiljöer av hög kvalitet. Författarna menar att förskollärare har större möjlighet att engagera sig i en ömsesidig en till en interaktion med barnen som är en viktig komponent för barnens lärande och utveckling, och som skapar bättre förutsättningar.

Bain, James och Harrison (2015) lyfter i sin forskningsartikel lekens betydelse när det gäller barns utveckling i språket. Författarna refererar till Smidt (2007), som menar att leken är ett av de viktigaste sätten en lärare och förälder kan använda sig av för att utveckla barnets språkkunskaper, men som ofta blir undervärderad. När barn leker har de möjlighet till att prova olika beteenden och språk i en social miljö som barnet känner sig avslappnat i, och fri från rädsla. Författarna hänvisar till Bruner (1983) som menar att det kan hjälpa barnet att lära sig språk, kulturella och sociala regler. Bain, James och Harrison (2015) refererar även till Edwards (2012) som hävdar att genom barnens lek kan lärarna bedöma barnens förmågor och sedan planera aktiviteter som är stimulerande för deras lärande och som stödjer barnens utveckling till nästa nivå.

11

3.6 Teoretisk utgångspunkt

3.6.1 Sociokulturell teori

I arbetet kommer Lev Vygotskijs (1896 - 1934) sociokulturella teori att vara en central del. Under denna rubrik kommer teorin att presenteras på ett övergripande sätt utifrån ett kommunikativt perspektiv som får en betydande innebörd i studien.

Johansson (2017) använder sig av Vygotskij och hans sociokulturella perspektiv där författaren poängterar att perspektivet har utgångspunkt i att se människan som social och att lärande och utveckling sker i samspelet människor emellan, miljön och dess betydelse, samt kulturen som människorna lever och befinner sig i. Vygotskij betonar vikten av vilken funktion språket har för utvecklingen av individen. Hur språket bidrar och formar människan och dess sociala kompetens. Han poängterar även att människans utveckling i tänkande och språk är något som vi föds in till, att människan är språklig och social redan från tidig ålder (Johansson, 2017). Strandberg (2006) skriver om hur det blir tydligt att barnens språk utvecklas när förskollärare stöttar och sätter ord på vad barnet menar. Genom att använda ord i interaktionen mellan deltagarna som pratar utvecklas språket. Genom att erbjuda barnen rika samtal får barnen möjlighet att utveckla språket innan de själva behärskar det. Vid samtal om Vygotskij och hans arbete är det två teman som har stor relevans, kontext och kultur (Smidt, 2010). Kontexten syftar på var händelsen äger rum och med det menar Vygotskij att den har stor betydelse eftersom det är där mening delas och skapas. Kulturen är svårare att definiera men syftar på att människor och grupper överför olika uppfattningar och värderingar till varandra, beroende på vilka som deltar i sammanhanget och vad dessa har för värderingar och erfarenheter (Smidt, 2010).

Vygotskij använder sig av begreppet mediering, ett svårtolkat begrepp som innefattar olika sätt att kommunicera och interagera mellan människor. Genom mediering kan de kulturella redskapen som skapats för att förstå och tolka vår omvärld användas.

13

4. Metod

Under denna rubrik kommer metoden som använts till undersökningen att presenteras och motiveras. Det kommer redogöras för vilka urval som har gjorts, hur studien har genomförts, hur bearbetning och analys av det insamlade materialet gjorts samt de etiska överväganden som har tagits under arbetets gång. Forskningsprocessen består av två delar: en teoretisk analys av begreppet kommunikation (bakgrund), samt en

empirisk undersökning av förskollärarnas syn på kommunikation med barn, som vi format utifrån vårt syfte och frågeställningar. För att göra en teoretisk analys har litteratur och vetenskapliga artiklar som är relevanta för syfte och frågeställningar använts.

4.1 Metodval

Studiens metodval är en webbaserad enkätundersökning. Bryman (2018) menar att enkäter som metod generellt inte orsakar den tvetydigheten som det kan innebära med att göra intervjuer som metod. Intervjuer kan leda till en viss påverkan i respondenternas svar där deltagarna kan använda sina personliga värderingar i grunden till sina svar. När enkät används som metod tas dessa risker bort och svaren som deltagarna ger kan istället ses som mer värderingsfria och objektiva. Enkät är också en hänsynsfull och praktisk metod som ger respondenterna tids- och möjlighetsbehov att kunna svara när det passar dem bäst.

14

4.2 Urval

Enkäten inriktar sig på förskollärare i blandade åldrar, som är aktiva i förskolans verksamhet. Innan enkäten skickades ut, kontaktades förskolerektorer för att informera om studiens syfte, samt för godkännande att förskollärarna skulle få delta. Kontakt togs med tre kommuners förskolerektorer, men fick endast respons från två av kommunerna. Missivbrevet med information skickades ut till 31 förskolerektorer. Svar och

godkännande fick vi av 17 stycken rektorer att webbenkäten fick skickas ut till deras förskollärare. Därefter skickades enkäten ut till ett antal om cirka 150 verksamma förskollärare, till de två tillgängliga kommunerna. Bryman (2018) lyfter vikten av hur man i början av studien bör begränsa sig till olika kriterier på respondenterna, vilket är beroende av var forskningsfokus ligger. Eftersom förskollärarnas perspektiv är

utgångspunkten i studien valdes dessa ut till enkätundersökningen.

4.3 Genomförande

Under denna rubrik kommer det att beskrivas hur genomförandet av arbetet och studien har gått tillväga, hur syfte och frågeställningar har utformats, samt hur metoden

webbenkät använts och varför.

Utifrån litteratur och forskning utformades syftet med studien som är att undersöka förskollärares syn på kommunikation inom ramen för vardagliga förskoleaktiviteter med barn. Fördjupning av litteratur och forskning gjordes för att få en bra grund om ämnet kommunikation. Det slutgiltiga syftet växte även fram under arbetets gång och har ändrats med tiden och likaså frågeställningarna. Utifrån syfte och frågeställningar gjorde valet att det blev webbenkät som skulle användas som metod och att det var förskollärare som skulle vara respondenter. Innan undersökningen startades togs hänsyn till Vetenskapsrådet (2017) där ingen av deltagarna har varit tvungen att lämna ut personuppgifter eller arbetsplats för att delta, för att förbli helt anonyma. För att studiens syfte skulle uppnås, samtidigt som undersökningen försökte närma sig respondenternas perspektiv, användes både öppna och slutna frågor i

enkätundersökningen, vilket gör att studien innefattar både en kvantitativ och en kvalitativ del. I undersökningen handlar det om professionella och yrkesmässiga

15

4.4 Bearbetning och analys av insamlat material

Under denna rubrik beskrivs hur material och data har analyserats och bearbetats för att få ett resultat utifrån syfte och frågeställningar. Det har noggrant studerats, för att kunna se och undersöka likheter och olikheter i underlaget.

Svaren från enkäten kontrollerades så att dessa var korrekt ifyllda. Resultatet av de slutna frågorna i webbenkäten sammanställdes i olika diagram där man kan se antal och procent vad de 59 deltagarna har svarat. Bryman (2018) beskriver hur diagram tillhör en av de vanligaste metoderna för analys av kvantitativ data. Fördelen med diagram är att det är en metod som är lätt att läsa av, förstå och kunna tolka (ibid, 2018). De öppna frågorna bearbetades på så sätt att dessa sammanställdes till en början i en helhet, sedan analyserades de öppna frågorna ur olika synvinklar såsom ålder, erfarenhet, åldersgrupp deltagarna arbetar med, vilket utgick ifrån de slutna frågorna och svaren som vi fick in där. Under läsningens gång framkom olika betydelser och innebörder som var relevanta för vårt syfte och frågeställningar. Dessa innebörder och betydelser färgkodades för att synliggöra de olika svar som vi fick av respondenterna, som sedan ledde fram till våra teman. Eftersom syftet och frågeställningarna är utgångspunkten för detta arbete har frågorna i enkäten betydelse för det slutliga resultatet. Analysmetoden som användes var univariat analys för de slutna frågorna i enkäten som innefattar den statistiska delen och där användes diagram. För de öppna frågorna valdes tematisk analys där olika kategorier skapades utifrån materialet och svaren från enkäten. Tematisk analys är en av de vanligaste metoderna för bearbetning av kvalitativ data (Bryman, 2018). De teman som framkommit under bearbetningen av de kvalitativa data är kommunikationens betydelse, förskollärarnas roll och förhållningssätt, den pedagogiska miljön och dess betydelse, rutinsituationer samt samspel och kommunikation.

4.5 Validitet och reliabilitet

16

4.6 Etiska överväganden

I detta arbete har hänsyn till Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer tagits och dessa är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet samt

17

5. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer studiens resultat att presenteras och analyseras. Resultatet från webbenkäten kommer att presenteras i en univariat analys med den kvantitativa delen som diagram och innefattar de slutna frågorna. Den kvalitativa delen, alltså svaren på de öppna frågorna kommer presenteras under olika teman som framkommit under

bearbetningen av svaren. De teman som framkommit är kommunikationens betydelse, förskollärarnas roll och förhållningssätt, den pedagogiska miljön och dess betydelse, rutinsituationer samt samspel och kommunikation. Till webbenkäten användes programmet Google Forms (Google, 2020).

5.1 Webbenkäten: kvantitativa resultatet

Här kommer resultatet från de slutna frågorna att presenteras genom diagram.

Eftersom studien utgick ifrån ett förskollärarperspektiv var det viktigt att inleda enkäten med att fastställa att deltagarna var utbildade förskollärare. I beskrivningen stod det även att denna enkätundersökning endast var för utbildade förskollärare, vi såg även till att enkäten endast skickades ut till förskollärare.

18 Med denna fråga var vi nyfikna på att se hur många manliga kontra kvinnliga

förskollärare som skulle svara på denna enkät och om det skulle skilja sig något i svaren.

Denna fråga valdes då vi även här ville se om det fanns någon skillnad i förskollärarnas svar beroende på hur lång erfarenhet de har inom förskolans verksamhet.

19

5.2 Webbenkäten: kvalitativa resultatet

Under denna rubrik kommer resultatet från de öppna frågorna att presenteras. Olika underrubriker kommer att redogöras för utifrån de fem olika teman som framkommit under bearbetningen av materialet från studien.

Teman: Betydelse:

Kommunikationens betydelse  Kommunikation är en viktig aspekt för barnets

språkutveckling

 Anpassa kommunikationen till barns behov

 Aktiva dialoger

 Kommunikativa hjälpmedel är en viktig del i kommunikationen Förskollärarens roll och förhållningssätt  Lyhördhet och medlyssnande  Uppmärksam och närvarande  Gott samspel kollegor emellan

och med barnen

 Trygghet är viktigt för att barnen ska känna delaktighet

Den pedagogiska miljön och dess betydelse

 Fånga barnen genom att utgå ifrån deras intressen och behov  Skapar dialoger

 Miljön ska vara föränderlig  Signalera att det finns många

olika sätt att kommunicera på  Kommunikativa

utvecklingsmöjligheter Rutinsituationer  Bra tillfällen för en naturlig

kommunikation

 Skapar större talutrymme

20 Samspel och kommunikation  Gott samspel och god

kommunikation, större möjligheter för lärande och utveckling

 Förmedla och bekräfta

 Att vara öppna för att ta emot och svara på barnens initiativ skapar utrymme för dem att uttrycka sig

5.2.1 Kommunikationens betydelse

I resultatet av studien har det framkommit vilken betydelse kommunikationen har för förskolan och utbildningen för barnen. Detta tema förenade flera betydelser, vilket hjälpte till att förstå vad kommunikation betyder för förskollärare. Respondenterna har i sina svar varit tydliga att kommunikation leder till exempelvis språkutveckling,

samspel, interaktion och lek. Resultatet visar även att förskollärarna anser att arbete med kommunikation på olika sätt, lägger en stor grund för barnens utveckling och lärande. Att förskollärarna har ett arbetssätt som gynnar barnens utveckling i kommunikationen, genom att vara lyhörd och närvarande för att sätta sig in i barnens perspektiv. Då de menar att det är då kommunikationen blir som bäst. Resultatet påvisar också betydelsen att använda sig av olika kommunikativa hjälpmedel för att stödja barnen i deras

kommunikation i vardagen på förskolan. Det är många av respondenterna som beskriver hur det använder sig av TAKK för att stödja den verbala kommunikationen vilket innefattar olika rörelser samt att de flesta av respondenterna använder sig av bildstöd som komplement i kommunikationen.

“Språk och kommunikation är vårt prioriterade mål. Vi försöker nå varje barn på deras nivå och utmana dem för att utveckla dem till språkande individer.” (Person, 31)

21 “Vi strävar efter att alla barn ska komma till tals och bekräftas, anpassa

kommunikationen efter sin förmåga. Vi tar hjälp av bilder, kroppsspråk och tecken förutom det verbala för att förstärka, förtydliga och underlätta. Vi vill att barnen ska känna att det de har att berätta är viktigt. Vi skapar olika pedagogiska miljöer där barnen utmanar sina olika förmågor och dessa miljöer gynnar kommunikation med både barn och pedagoger.” (Person, 1)

Något som också framkommer i materialet är att förskollärare anpassar

kommunikationen efter barnens behov. Betydelsen av att bekräfta barnen, ge tid och stöttning för det barnen uttrycker, är en viktig del precis som de flesta av

respondenterna beskriver.

“Det är en dialog mellan barn och fsk. Eftersom jag arbetar med små barn får jag vara uppmärksam på barnens kroppsspråk och deras sätt att kommunicera när de inte har orden än. Vara nära barnen för att samtala, lyssna, fråga, bekräfta, vara nyfiken på vad barnen har att berätta. Medvetet använda ett nyanserat språk för att ge barnen ett rikt ordförråd.” (Person, 29)

“En god kommunikation som präglas av lyhördhet och respekt.” (Person, 21)

Materialet visar även hur kommunikation kräver att förskollärare är närvarande, lyhörd och uppmärksam för att kunna bekräfta alla barn, både de som har det verbala språket samt de som inte har det. Att kommunikation består av många olika delar som man bör vara medveten om och respektera allas rätt till kommunikation.

“Kommunikation är oerhört viktigt för barnets språkutveckling. Små barn

22 “Andra kommunikativa hjälpmedel används tex i samlingen med tecken i sånger och ramsor och förstärkning vid val av frukt. Barnen hittar sin plats i samlingen där deras namn och bild finns fastsatt på golvet.” (Person, 1)

“Barn som ännu inte har talet får en möjlighet att både förstå och göra sig förstådd med hjälp av takk. Även bilder som de kan peka på är ett bra hjälpmedel.” (Person, 3)

“Kommunikativa hjälpmedel används tex för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna berätta vad barnet vill göra, då kan en app med inläst tal vara guld värt. Bildstöd är bra för alla barn. TAKK används med fördel för alla barn, men som ett särskilt stöd för tex flerspråkiga barn som är nya i det svenska verbala språket. Kroppsspråket är alltid viktigt, vilket kommunikationssätt man än väljer.” (Person, 13)

“Kommunikativa hjälpmedel används i alla situationer för att förstärka det verbala språket.” (Person, 37)

Sammanfattningsvis kan vi se utifrån resultatet att kommunikationens betydelse är av stor vikt för barnens språkutveckling. Även att förskollärare lägger stor prioritet på kommunikation och anpassar sig utifrån barnens behov. Resultatet visar även att respondenterna lyfter vikten av att använda olika kommunikativa medel såsom TAKK och bildstöd, att dessa hjälpmedel är ett stort stöd för barnens kommunikation och språkutveckling.

5.2.2 Förskollärarens roll och förhållningssätt

I det insamlade materialet lyfts betydelsen av vilket förhållningssätt förskollärarna har, hur de agerar och förhåller sig till barnen, verksamheten och dess undervisning.

23 “Vi utgår från att det barnen vill uttrycka sig om är viktigt, vårt förhållningssätt

innebär att vi är medlyssnande och lyhörda i vår kommunikation.” (Person, 5)

“Vi samtalar MED barnen.” (Person, 26)

“Jag brukar tänka att det är jag som förskollärare som ska kunna sätta ord på vad barnen menar. Jag måste kunna hantera barnets kommunikation till omvärlden. Vad är det den vill och försöker säga. Kan jag vara delaktig. Jag behöver vara uppmärksam på samspelet mellan oss. Har barnet ett språk med ord eller är det kroppsspråket som talar? Jag måste vara intresserad av barnet.“ (Person, 19)

“Att lyssna på barnen, låta dem komma till tals & verkligen lyssna på dem & förstå barnets perspektiv.” (Person, 24)

“Barnen kan våra rutiner, regler, bemöter andra barn på de sätt vi pratat om (att vara en bra kompis). Trots att de inte kan språket vet dom ändå precis vad vi förväntar oss och kan kommunicera med oss på sitt eget sätt. TRYGGHET är nyckeln för att kunna kommunicera!” (Person, 13)

Något som också framkommer i respondenternas svar är att förhållningssättet,

samspelet och kommunikationen kollegor emellan är av stor betydelse. De menar att om arbetslaget har en god och respektfull relation och kommunikation till varandra speglar det av sig till både barn och vårdnadshavare, som i sin tur skapar goda förutsättningar för barnen att själva eftersträva detta.

“Ett respektfullt samspel där man tar varandras åsikter på allvar och bemöter på ett bra sätt. Det skapar god stämning som också barnen känner av och kan ta efter.” (Person, 1)

24 “Ofta handlar det om att lära känna varandra, både de goda sidorna och de mindre goda sidorna, man lär känna varandras styrkor och svagheter. Detta är något som tar tid, men när man hittat ett arbetslag där man känner och litar på sina kollegor är det magiskt att jobba. Man kompletterar då varandra och man har överseende med ev svagheter för då är den kollegan bra på något som jag är mindre bra på. Då läser man varandras tankar och är så samspelta att man upptäcker att när man själv känner att man måste hjälpa barnen i tex en konfliktsituation, så är redan en kollega på väg dit och man kan lugnt stanna kvar i sin situation för man vet att konflikten löses på ett bra sätt. Om man jobbar ihop en längre tid så hinner man komma igenom alla hinder och man jobbar fram en samsyn och ett samspel som sitter i ryggraden och då flyter alla rutiner på.” (Person, 13)

Sammanfattningsvis påvisar resultatet att det till stor del handlar om vilket förhållningssätt förskollärare har. Förhållningssättet ligger till grund för vilka möjligheter barnen ges i förskolan och i undervisningen, även vilken relation förskollärare har mellan varandra i arbetslaget eftersom det också påverkar barnen. Respondenterna lyfter vikten av trygghet och samspel, för att barnen skall känna sig delaktiga och sedda.

5.2.3 Den pedagogiska miljön och dess betydelse

Resultatet visar även betydelsen av den pedagogiska miljön. Det är en viktig aspekt när det kommer till att se miljön ur ett kommunikativt perspektiv. De allra flesta av

förskollärarna beskriver hur miljön är viktig för deras vardagliga praktiker där de använder sig av pedagogiska miljöer för att gynna barnens utveckling. Det påvisar hur utformande av miljöer bör utgå ifrån barnens intressen och behov, som leder till att det skapar mer lustfyllt lärande om det är något som barnen finner intressant. Vikten av att de pedagogiska miljöerna är föränderliga är en aspekt som lyfts då barn ofta ändrar intressen under tidens gång.

25 “Enorm betydelse. Vad signalerar miljön? Vad ser och upplever barn både visuellt och känslomässigt när de kliver in på förskolan... det ska finnas rikt utbud av material så barn kan kommunicera på många sätt.” (Person, 10)

“Lärmiljöerna ska vara tillgänglig och föränderliga utefter barnen behov och intressen. Det ska finnas många olika mötesplatser för barnen att välja på.” (Person, 30)

“Miljön är den tredje pedagogen och en förutsättning för barnen att visa intresse för och utveckla förmågor kring kommunikation. “ (Person, 33)

5.2.4 Rutinsituationer

I resultatet framkommer även vikten av att ta vara på rutinsituationer exempelvis måltider, samlingar, på- och avklädning och blöjbyten. Förskollärarna menar att vid dessa situationer får man möjlighet till både individuell kommunikation och

gruppdiskussioner i olika storlekar på barngruppen. De menar att vid en måltid sitter de i mindre grupper och barnen får större talutrymme än i storgrupp. Vikten av vardagliga samtal lyfts för att där och då kunna stötta barnen i deras dagliga kommunikation.

“Det är viktigt att varje barn kommer till tals och känner sig sedd. Vi kan skapa olika pedagogiska miljöer som bjuder in och lockar barnen till samtal, där vi medvetet för in utmanande ord och begrepp som är utvecklande för barnen. De vardagliga rutinerna som på-och-avklädning, matsituationen är också bra tillfällen för en naturlig

kommunikation.” (Person, 1)

“Vi jobbar medvetet nära barnen och delar upp oss som pedagoger för att kunna stötta och hjälpa barnen i all sin kommunikation. Vi delar alltid upp oss i samlingar och vid maten för att skapa talutrymme för barnen.“ (Person, 13)

26 “Vi har haft medvetna och systematiska reflektioner i arbetslagen om vårt

förhållningssätt för att utveckla våra metoder. Vi delar upp barnen i alla situationer under dagen för att skapa förutsättningar för barnen att samtala, uttrycka tankar och att bli lyssnad på. Vi har lite smått börjat jobba med kollegialt lärande med barnen vilket innebär att vi kommer undervisa för att utveckla de förmågor man behöver för att kunna kommunicera” (Person, 33)

5.2.5 Samspel och kommunikation

Resultatet visar hur samspel och kommunikation synliggör att vuxna bör vara öppna för att ta emot och svara på barnens initiativ och att skapa utrymme för dem att uttrycka sig. Förskollärarna lyfter aspekterna att kommunikationen som sker leder till samspel

mellan individerna i förskolans verksamhet. Resultaten av ett gott samspel och god kommunikation är att desto mer man kommunicerar med varandra leder det till samspel, som i sin tur skapar möjligheter för lärande och utveckling. Att ta tillvara på dessa stunder som ger möjligheter till att samspela och kommunicera tillsammans med barnen är relevant för den fortsatta utvecklingen.

“Ju mer kommunikation som sker mellan individerna på förskolan, desto större är möjligheterna till samspel, utveckling o lärande.” (Person, 25)

“Att förskollärare är intresserad av vad barnet vill förmedla och bekräfta detta samt att ta tillvara och utveckla dess intressen.” (Person, 1)

“Vi älskar vårt arbete och vill tillsammans ge barnen tillgång till ett språk och ett fungerande samspel mellan alla som tillhör avdelningen och förskolan.” (Person, 19)

27 “Ett gott samspel är när förskolläraren är med på barnens villkor och följer barnen där de är i sitt lärande. God kommunikation är när vi pratar mycket med barnen, men samtidigt lyssnar på dem lika mycket.” (Person, 54)

5.3 Sammanfattning av resultatet

Resultatet från studien visar på att förskollärare lägger stor vikt på kommunikation. Kommunikation ska vara tillgängligt för alla barn på deras egen nivå, att en ömsesidig respekt krävs för ett gott samspel och för att kunna kommunicera. Att förhållningssättet från förskollärare är positivt och tillmötesgående, vilket gynnar både barnen och övriga pedagoger. Olika hjälpmedel ska användas för att komplettera och förstärka det verbala språket i både rutinsituationer men också i olika aktiviteter. Förskollärarna beskriver även vikten av att ta vara på tillfällen som ges till kommunikation, samt vilken

28

6. Diskussion

Detta stycke kommer att innefatta en diskussion om metoden samt en diskussion kring resultatet i arbetet i relation till litteratur och forskning.

6.1 Metoddiskussion

Under denna rubrik kommer den valda metoden för undersökningen att diskuteras. Olika delar kommer att lyftas, både för- och nackdelar samt vilka utvecklingsområden som kan finnas.

Studiens första steg var att få kontakt med förskolerektorna i de valda områdena, för att kunna informera om studien samt för att få tillstånd att skicka ut enkäten till de

utbildade förskollärarna. Vi bestämde oss för tre kommuner och kontaktade dessa. Vi fick respons från två av kommunerna och rektorerna där var väldigt tillmötesgående och gav tillåtelse att deras förskollärare fick delta.

6.1.1 Enkät

29 ålder, kön etc. Deltagarnas svar avseende ålder, yrkeserfarenhet etc. uppvisade inga olikheter. Därför har det inte beaktats i analysen. För att kunna studera till exempel yrkeserfarenhet och ålder hos respondenter och dess eventuella betydelse för kommunikation krävs en djupare studie.

6.2 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka vilken syn förskollärare har på kommunikation inom ramen för vardagliga förskoleaktiviteter med barnen. Om deltagarna i denna undersökning skulle fått frågan om hur de ser på kommunikation i förskolan skulle det troligen leda till ett svar som de ser som självklart och ganska kortfattat. För att få ett bredare perspektiv och mer material, utformades flertalet öppna frågor för att kunna besvara syfte och frågeställningar utifrån ett förskollärarperspektiv. Enkäten innehöll även slutna frågor om exempelvis ålder, kön och erfarenhet, där vi tänkte undersöka om det fanns några likheter/skillnader mellan de olika alternativen men i analysen märktes inga större skillnader mellan respondenternas svar. Nedan kommer vi att diskutera resultaten uppdelade på de teman som vi fann.

6.2.1 Kommunikationens betydelse

Resultatet av många svar är att förskollärarna tar upp kommunikationens betydelse för barnens språkutveckling. Bain, James och Harrison (2015) stärker också förskollärarnas tankar och åsikter om detta och lyfter kommunikationen och lekens viktiga aspekter i förhållande till barns språkutveckling. Leken skapar möjligheter för barnen att på olika sätt få uttrycka sig och i en social miljö tillsammans med andra kunna samspela och kommunicera. Utbildningen i förskolan ska stimulera och utveckla barnen och deras möjligheter till språk och kommunikation. Barn ska ges möjlighet att tänka, lära och kommunicera med olika syften i olika sammanhang (Skolverket, 2018).

30 flesta av förskollärarna använder sig av är ett viktigt komplement för att ge stöd och kunna erbjuda fler uttryckssätt för barnen. TAKK som betyder tecken som alternativt och kompletterande kommunikation innebär att pedagoger kan använda detta för att förstärka och komplettera det talade språket med hjälp av olika rörelser (Tisell, 2009). Skolverket (2018) menar att förskollärarnas ansvar ligger i att erbjuda barnen stimulans och utmaning i sin utveckling av språk och kommunikation. I och med detta är olika kommunikativa hjälpmedel ett krav att använda sig av i förskolans utbildning för att barnen ska ges möjligheter till utveckling och lärande.

6.2.2 Förskollärarens roll och förhållningssätt

Förskollärarna har en betydande roll för vilka möjligheter till kommunikation barn ges i förskolan. Lindqvist (1999) beskriver hur barn ges möjligheter till utveckling i social interaktion när vuxna och barn är i en dialog. Som Vygotskij (Smidt, 2010) menar är det i sociala samspel som lärande och utveckling sker och då är förhållningssättet hos pedagoger av stor relevans för att dessa förutsättningar skapas. Eftersom förskolan är det första ledet i utbildningssystemet har förskollärarna en stor roll för att lägga grunden till barns fortsatta lärande (Skolverket, 2018). Nilsson och Waldemarsson (2016)

beskriver även vikten av att använda sig av kommunikation eftersom det kan leda till möjligheter att möta andra människor och deras erfarenheter och kunskaper. Resultatet påvisar också att förskollärare är intresserade av vad barnen har att säga, att man bekräftar och stöttar dem i sina egna tankar och erfarenheter.

Öhman (2016) menar att förskollärarnas förhållningssätt inte är något man automatiskt “har” utan det är något som man istället “gör” och själv skapar förutsättningar för. Resultatet visar även hur förskollärarna lyfter vikten av hur de själva agerar ligger till grund för vilka möjligheter barn ges för kommunikation. Förhållningssättet innefattar olika delar där en aspekt är de sociala betydelserna som man kopplar till de relationella där det menas hur vi framstår i samspelet tillsammans med andra och hur man kan skapa olika känslor, vilket innefattar relationskompetens. En annan aspekt på

förhållningssättet är de kommunikativa betydelserna som handlar om sättet att samtala, ordval som görs, tonfall samt användandet av kroppsspråket och de ickeverbala

31 själva och andra. Vilka erfarenheter som finns mellan parterna som deltar (Öhman, 2016).

Som Skolverket (2018) säger ska förskolan vara ett ställe som är en social gemenskap och en plats som inger trygghet för barnen samt deras lust att vilja lära. Förskollärare ska ansvara för att barnen ges förutsättningar att leka, lära och utvecklas samt att barnen stimuleras och får använda sin fulla förmåga i olika aktiviteter. För att barnen ska ges möjlighet till detta är ett positivt förhållningssätt hos både förskollärarna och pedagoger något som krävs för att gynna barnens välbefinnande, utveckling och lärande

(Skolverket, 2018). Även UNICEF (2020) lyfter vikten av att alla barn ska ha samma rättigheter till utveckling och lärande samt att ingen ska diskrimineras.

Något som också framkommer i resultatet är att samspelet och kommunikationen kollegor emellan är av stor betydelse. De påvisar att om arbetslaget har en god och respektfull relation till och kommunikation med varandra speglar det av sig till både barn och vårdnadshavare, som i sin tur skapar goda förutsättningar för barnen att själva eftersträvar detta. Ellneby (2010) poängterar att förhållningssättet som pedagogerna har gentemot barnen och även personalgruppen påverkar relationerna och

kommunikationen.

6.2.3 Den pedagogiska miljön och dess betydelse

I resultatet kring miljön på förskolan och vad den har för betydelse, kunde man se i materialet om hur förskollärarna beskrev fördelarna med att arbeta för att skapa en pedagogisk miljö som är viktig för deras vardagliga praktiker. Antopolskaya,

Zhuravleva och Baybakova (2017) poängterar miljöns betydelse för barnens utveckling liksom förskollärarna i undersökningen. Jonsson och Williams (2013) menar också att hur miljön på förskolan utformas och planeras skapar möjligheter för barnen att utöva kommunikation via många uttryckssätt eftersom kommunikativa möten sker hela tiden i barnens närmiljö.

32 betonar också precis som förskollärarna i studien vikten av helhetssynen på barnen och deras behov, att det ska bilda en helhet som utgår ifrån barnens bästa och deras chans till utveckling utifrån en pedagogisk miljö.

Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) skall miljön vara anpassad för att inspirera alla barn till att samspela och utforska den tillsammans. Miljön skall även stödja

barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Det skall finnas många valmöjligheter som ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina val av aktiviteter samt lekmönster. Förskollärarna skall bidra till att miljön på förskolan inspirerar barnen och utmanar dem att utveckla sina förmågor och intressen.

6.2.4 Rutinsituationer

Rutinsituationer var något som visade sig som en aspekt för kommunikationens betydelse genom måltider, blöjbyten samt av- och påklädning. Vikten av att ta tillvara på de tillfällen som inbjuder till viktiga och nödvändiga “naturliga” samtal. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2020) stärkte respondenternas svar, då de påvisar att indelning i mindre grupper är av betydelse för att skapa en lärandemiljö av hög kvalitet. När förskollärarna kan engagera sig i en mer ömsesidig individuell kommunikation gynnar det barnen och är en viktig komponent i barnens lärande och utveckling. Författarna menar även att mindre grupper skapar bättre förutsättningar för både barnen och

förskollärarna och pedagogerna att se varandra och föra god kommunikation. Språket är också något som Vygotskij betonar, vilken funktion och betydelse språket har för att en individ ska utvecklas i kommunikationen. Språket hjälper till att forma och bidra till människan och den sociala kompetensen (Johansson, 2017).

Resultatet visar att det är av stor vikt att ta vara på dessa tillfällen vid rutinsituationer för att prata och diskutera med barnen för att utveckla deras språkliga kunskaper. Vilket också kan leda till utveckling och lärande för barnen och inte bara det verbala språket utan också deras tänkande (Johansson, 2017). Mortlock (2015) stärker också

33 utveckling och lärande, utifrån detta är det relevant att uppmärksamma och synliggöra dessa rutinsituationer som sker dagligen, genom att i omsorgen också se möjligheter till utveckling och ett lärande. Att ta tillvara på dessa olika situationer och ser även dessa som tillfällen för barnen att lära.

6.2.5 Samspel och kommunikation

Samspelet och dess betydelse för kommunikationen var något som resultatet påvisade att det gäller att förskollärarna kommunicerar med barnen som skapar möjligheter till inflytande och samspel. Öhman (2016) stärker respondenternas svar då hon menar att vuxna bör vara öppna för att ta emot och svara på barnens initiativ och skapa utrymme för barnen att uttrycka sig. Genom vårt sätt att samspela med barnen är det en grund som gör det möjligt för barn och vuxna att samla, uttrycka sig och bilda uppfattningar.

34

7. Slutsats

Resultaten precis som litteraturen visar hur mångfacetterat begreppet kommunikation är. Att ge ett entydigt svar på frågan om vad god kommunikation är visar sig omöjligt. Vi får istället acceptera områdets stora variation. Svaret på ett syfte är att det inte är ett svar utan många. Syfte med studien var att undersöka förskollärares syn på kommunikation inom ramen för vardagliga förskoleaktiviteter med barn. Resultatet bygger på

gemensamma teman som framkommit i förskollärarnas svar. Resultatet kan även kopplas till den sociokulturella teorin som vi har som utgångspunkt där lärande och utveckling sker i samspel och interaktion med andra människor, samt vilken påverkan av kontext och kultur som finns i verksamheten. Det som framkommit i resultatet är vikten av att synliggöra kommunikationens betydelse i förskolan, vilket förhållningssätt förskollärarna har, hur den pedagogiska miljön är en bidragande faktor för

kommunikation, vikten av att ta vara på rutinsituationer, samt samspelet mellan personerna i förskolans verksamhet. Resultatet av frågeställningarna visar att

förskollärarna menar att kommunikation och vardagliga kommunikativa praktiker med barnen är en viktig del i arbetet för att stödja kommunikationen. Även samspelet mellan förskollärarna och barnen ligger till grund för en god kommunikation. De påvisar att om förskollärarna har ett gott samspel speglar det av sig till barnen och de får goda

förutsättningar till att skapa goda sociala relationer med andra barn och vuxna.

7.2 Vidare forskning

Utifrån resultatet i denna studie hade det varit intressant att som vidare forskning göra observationer för att se hur förskollärare jobbar med kommunikation i vardagen på förskolan. Hur de använder sig av olika kommunikativa praktiker och även se om förskollärarna ute i verksamheterna lever upp till sina svar. Kommunikation är också ett brett ämne vilket gör att det även går att vidareutveckla ur olika perspektiv och

35

Referenser

Agnafors, M. & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats: Det vetenskapliga arbetets grundstruktur. Malmö: Gleerups.

Antopolskaya, T. A., Zhuravleva, S. S., & Baybakova, O. Y. (2017). Social Communication as the Means of Preschool Children Education: Research and

Development Opportunities. European Journal of Contemporary Education, 6(4), 636– 644.

Bain, J., James, D., & Harrison, M. (2015). Supporting Communication Development in the Early Years: A Practitioner’s Perspective. Child Language Teaching and

Therapy, 31(3), 325–336. (DOI: 10.1177/0265659015596795 )

Brebner, C., Jovanovic, J., Lawless, A., & Young, J. (2016). Early Childhood

Educators’ Understanding of Early Communication: Application to Their Work with Young Children. Child Language Teaching and Therapy, 32(3), 277–292.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008. Göteborg.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2020). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.

Google (2020). Google Forms. https://www.google.se/intl/sv/forms/about/, hämtad 2020-10-20.

Johansson, T. (2017). Sociala relationer och samspel i förskolan. Stockholm: Liber. Jonsson, A., & Williams, P. (2013). Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective. Early Child Development and Care, 183(5), 589–604. https://doi.org/10.1080/03004430.2012.678488

36 Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Mortlock, A. (2015). Toddlers´ Use of Peer Rituales at Mealtime: Symbols of Togetherness and Otherness. International Journal of Early Years Education, 23(4), 426-435.

Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B & Waldemarson, A-K. (2016). Kommunikation samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.

Regeringskansliet (1 januari 2020). Idag blir barnkonventionen svensk lag. Hämtad 21/9-20. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.

Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedt

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

37 UNICEF Sverige (2020). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, L. (1993). The fundamentals of defectology. In L.S. Vygotsky. The collected works of L.S. Vygotsky. Volume 2. p 29-51. Plenum Press: New York and London.

Williams, P. & Sheridan, S. (2018) Villkor för barns lärande, delaktighet och inflytande i förskolan. I Johansson, T & Sorbring, E. (red) Barn- och ungdomsvetenskap.

Grundläggande perspektiv. Stockholm: Liber AB.

38

Bilaga 1 – Mejl till förskolerektorer

Hejsan!

Våra namn är Michaela Järveryd & Josefine Wiklund, vi studerar sista terminen på Gävle Högskola, Förskollärarprogrammet. Vi arbetar just nu med vårt examensarbete där vi är i behov av förskollärares medverkan för att kunna genomföra vår

undersökning. Vi önskar därmed ditt medgivande till att dela ut en enkätundersökning till dina anställda förskollärare. Enkäten kommer att vara helt anonym.

Vi skulle bli väldigt tacksamma om vi fick ditt medgivande till detta.

Med Vänliga Hälsningar

39

Bilaga 2 – Medgivande inför studie

Gävle datum: 14/9-2020 Berörda områdeschef/er inom förskoleområdet

Medgivande inför studie

Under höstterminen 2020 kommer vi, Josefine Wiklund och Michaela Järveryd att genomföra en studie som är del i vårt examensarbete i pedagogik inom

förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. I vår studie vill vi undersöka hur förskollärare ser och arbetar med kommunikation. Du får det här brevet eftersom du är förskolechef/rektor/förskollärare på en förskola i det område vi tänkt undersöka. Syftet med studien är att undersöka kommunikationen förskollärare emellan inom ramen för vardagliga förskoleaktiviteter med barn, för att skapa de bästa

förutsättningarna för barn i förskolan.

Det krävs ingen handledning från arbetsplatsens sida men respektive arbetsplats ska informeras om studiens syfte. Vi kommer att samla data genom att skicka ut enkäter med frågeformulär som riktar sig till verksamma förskollärare. Ifyllandet av enkäten beräknas ta max 30 minuter. De data som samlas in kommer endast att användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för obehöriga. Inga namn på deltagare, förskolor eller kommuner kommer att redovisas i examensarbetet. Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagare kan avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande utan särskild motivering. Vi följer uppsatta regelverk enligt GDPR (fd.PUL) och etikprövning avseende examensarbeten.

Senast den 5/10-2020 behöver vi få enkäten besvarad.

Vår handledare för arbetet är universitetslektor Liya Kalinnikova Magnusson. Henne når ni på mail:

För mer information kring studien kontakta undertecknad: Josefine Wiklund: e-post:

Michaela Järveryd: e-post:

Med bästa hälsningar

40

Bilaga 3 – Enkätfrågor

Enkät för utbildade förskollärare

Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni tog er tid till att svara på denna enkät, vilket skulle hjälpa oss i vårt examensarbete. Svaren i enkäten är helt anonyma, vilket gör att det inte går att spåra till vilka som deltar eller vilken som har svarat vad.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärares syn på kommunikationen inom ramen för vardagliga förskoleaktiviteter med barn, för att skapa de bästa förutsättningarna för barn i förskolan.

Mvh Josefine Wiklund och Michaela Järveryd

1. Är du utbildad förskollärare? • Ja

• Nej

2. Hur många år är du? • 21-30 år

• 31-40 år • 41-50 år • 50+ år

3. Vad definierar du dig som? • Kvinna

• Man • Annat

4. Hur många år har du varit verksam som förskollärare? • 1-5 år

• 6-10 år • 11-20 år • 20+ år

5. Vilken åldersgrupp arbetar du med? • 1-3 år

• 3-5 år

41 6. Hur skulle du beskriva kommunikationen mellan förskollärare och barn?

7. Hur arbetar ni med kommunikationen i barngrupp?

8. Vad är ett gott samspel och en god kommunikation kollegor emellan?

9. Vad anser du som förskollärare är ett gott samspel och en god kommunikation mellan förskollärare och barn?

10. Vilken är den vanligaste kommunikationsformen du som förskollärare använder dig av i barngrupp? (Verbalt, ljud, skrift, lärplatta, bilder, kroppsspråk, TAKK)

11. I vilka situationer används andra kommunikativa hjälpmedel än verbal kommunikation?