Som redan nämnt är pandemin fortfarande en pågående kris som förväntas ha en mängd olika negativa effekter på ekonomiska, politiska och folkhälsofrågor. Ett uppenbart område för vidare forskning är en fortsättning på föreliggande undersökning, där en uppföljning på hur den intellektuella debatten fortsatt anser att länder inom EU förhåller sig till dessa frågor kan vara av stort intresse. Ett annat uppenbart område för vidare forskning kan ta avstamp från problemområdet för denna uppsats men förutsatt att tid och resurser i rätt mån finns tillgängliga, kan urvalet av materialet ändras för att få mer generaliserande slutsatser. Istället för att undersöka den intellektuella debatten skulle urvalet av material kunna vara att faktiskt studera de politiska åtgärderna de olika länderna tar. Detta skulle medföra potential till en bättre extern validitet. De politiska åtgärderna som blir relevanta kan dock vara av olika karaktär, men också grunda sig i olika omständigheter för varje land, vilket potentiellt försvårar upprätthållandet av en intern validitet.
I denna studie har de teoretiska utgångspunkterna endast omfattat liberalism och realism i förhållande till internationella relationer. Det finns emellertid flera andra teoretiska ansatser till sådana studier som betonar andra viktiga aspekter av politiken. Ett exempel kan vara att ha en konstruktivistisk ansats till IR och med temat för denna studie kan forskningsfrågor som berör hur det sättet på vilket det talas om fenomenen i relation till COVID-19 kan ha betydelse för
verklighetsuppfattningar eller påverkar det sätt genom vilket pandemin bemöts. En annan teoretisk utgångspunkt som skulle kunna ge intressanta resultat på detta tema, inte långt ifrån konstruktivismen, är postmodernism. Genom denna teoretiska lins skulle intressanta svar kunna ges gällande hur olika maktstrukturer har gynnat den ordning i vilken COVID-19 pandemin bemöts och hur dessa på ett diskursivt sätt skapats.
Noter
1 Kosmopolitanism definieras här som den syn på världen där uppdelningen av människor
enligt ras, kultur, nation eller andra grupper bör förkastas.
2 Med ”historiens slut” avser Fukuyama att ett historiskt narrativ, i vilken det har skett en
konstant utveckling av de sätt genom vilka vi organiserar vår värld, har nått sitt slutmål. Uttrycket ska förstås som ett semantiskt verktyg för att illustrera en positiv vinst av liberalismen snarare än en dramatisk dystopi.
3 Det är precis denna översimplifikation som han syftar till, att liberalism i många fall
klumpas ihop till en ”idealistisk” teori. Han menar att många attribuerar idealism med en historisk kontinuitet som enligt honom inte är så svart eller vit som oftast framförs.
4 Med ”relativa fördelar” avses att en part tjänar mer på ett avtal än vad en annan part gör.
Detta gäller alltså inte endast nollsummespel, utan kan även gälla plussummespel där den ena har tjänat mer än vad den andra har tjänat.
5 Eurozon refererar till de EU medlemsländer som har ingått det ekonomiska samarbetet med
den gemensamma valutan euro.
Referenser
Adam, R. (2017). A populist momentum in the EU?. On-line Journal Modelling the Europe,
issue no. 23/2017, 19 – 30
Ashworth, L. M. (2002). Did the Realist-Idealist Great Debate Really Happen? A Revisionist History of International Relations. International Relations, volym 16 (1), 33 – 51
Ashworth, L. M. (2006). Where are the idealists in interwar International Relations?. Review
of International Studies, volym 32 (2), 291 – 308
Ashworth, L. M. (2010). Realism and the spirit of 1919: Halford Mackinder, geopolitics and the reality of the League of Nations. European Journal of International
Relations, volym 17 (2), 279 – 301
Bakardjieva Engelbrekt, A., Michalski, A., & Oxelheim, L. (2019) Inledning. I Bakardjieva Engelbrekt, A., Michalski, A., & Oxelheim, L (Red.), EU och nationalstatens
Bergström, G., Boréus, K. (2018). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Bergström, G., Boréus, K. (Red.), Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G., Svärd, P, A. (2018). Idé- och ideologianalys. I Bergström, G., Boréus, K. (Red.), Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.
Blank, S. (2020, 1 april). Coronavirus has changed the future of national security forever. Here's how. EURACTIV. Tillgänglig:
https://www.euractiv.com/section/defence-and-security/opinion/coronavirus-
has-changed-the-future-of-national-security-forever-heres-how/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber AB
Bull, M. J. (2020, 26, mars). Beating Covid-19: The problem with national lockdowns.
European Poltics and Policy. Tillgänglig:
https://blogs.lse.ac.uk/europpblog/2020/03/26/beating-covid-19-the-problem-
with-national-lockdowns/
Bynander, F., Nye, Joseph S, Jr., & Welch, D. A. (2011). Att förstå internationella konflikter. 8th ed. Harlow: Pearson Education Limited
Cerny, P. G. (2017). The new anarchy: Globalisation and fragmentation in world politics.
Journal of International Political Theory, volym 13 (3), 378 – 394
Cozette, M. (2008). Reclaiming the critical dimension of realism: Hans J. Morgenthau on the ethics of scholarship. Review of International Studies, 34, 5 – 27
Costa-Font, J. (2020, 24 mars). Europé's failure to adress Covid-19 shows need for a European 'health citizenship'. European Politics and Policy. Tillgänglig:
https://blogs.lse.ac.uk/europpblog/2020/03/24/europes-failure-to-address-covid-
Deblén, H. (2018). Det säkra Sverige? (Kandidatuppsats). Växjö: Linnéuniversitetet. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1231576/FULLTEXT01.pdf
Dimitrakopoulos, D. G., & Lalis, G. (2020, 27 mars). The European Union's reaction to the Covid-19 pandemic - a preliminary assessment. European Politics and Policy. Tillgänglig: https://blogs.lse.ac.uk/europpblog/2020/03/27/the-european-unions-
reaction-to-the-covid-19-pandemic-a-preliminary-assessment/
Ericson, M. (2014). Liberalism. I Gustavsson, J., & Tallberg, J (Red.), Internationella
relationer. Lund: Studentlitteratur AB
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan. Stockholm: Wolters Kluwer
Europaportalen. (2020). Brexit | Storbritannien lämnar EU. Hämtad 2020-04-15 från https://www.europaportalen.se/teman/brexit
Europeiska Unionen. (2020). EU – en överblick. Hämtad 2020-04-01 från https://europa.eu/european-union/about-eu/eu-in-brief_sv
EUROPP. (u.å.). Welcome To EUROPP. Hämtad 2020-04-02 från https://blogs.lse.ac.uk/europpblog/about-europp/
Forslid, R., & Nyberg, S. (2019). Brexit och EU:s fortbetånd. I Bakardjieva Engelbrekt, A., Michalski, A., & Oxelheim, L (Red.), EU och nationalstatens återkomst. 2: a uppl. Santérus Förlag
Fortunato, P., & Pecoraro, M. (2020, 9 april). The Covid-19 outbreak has exposed deep- rooted weaknesses in the EU's institutions. European Politics and Policy. Tillgänglig: https://blogs.lse.ac.uk/europpblog/2020/04/09/the-covid-19-
Fukuyama, F. (2012). The end of history and the last man. London: Penguin Book Ltd
Hall, M. (2014). Realism. I Gustavsson, J., & Tallberg, J (Red.), Internationella relationer. Lund: Studentlitteratur AB
Henrekson, M., Sanandaji, T., & Öner, Ö. (2019). Flyktingkrisen och nationalstatens
återkomst – Bör EU ha en gemensam flyktingpolitik?. I Bakardjieva Engelbrekt, A., Michalski, A., & Oxelheim, L (Red.), EU och nationalstatens återkomst. 2: a uppl. Santérus Förlag
Huntington, P. (2002). The Clash of Civilizations. London: Simon & Schuster UK Ltd
Joelsson, K., & Karlsson, A. (2016). Nytt hopp för världen med Parisavtalet. FN. Tillgänglig: https://fn.se/wp-content/uploads/2016/04/4-16-FN-och-klimatfrågan.pdf
Kahneman, D. (2013). Tänka snabbt och långsamt. Stockholm: Volante
Karčić, H. (2020, 23, mars). How coronavirus brought realism back. EURACTIV. Tillgänglig:
https://www.euractiv.com/section/future-eu/opinion/how-coronavirus-brought-
realism-back/
Keohane, R. O. (2001). Governance in a Partially Globalized World “Presidential Address”, “American Political Science Association, 2000”. American Political Science
Review, volym 95 (1), 1 - 13
Keohane, R. O., & Nye, Joseph S, Jr., (2000). Globalization: What’s New? What’s Not? (And So What?). Foreign Policy, spring, 104 – 119
Mouffe, C, and Söderlind, O. Om det politiska. Hägersten: Tankekraft, 2008.
Niblett, R. (2017, jan/feb). Liberalism in retreat: the demise of a dream. Foreign Affairs,
volym 96 (1), 17 – 24. Tillgänglig: https://search-proquest-
Nummelin, W. (2020, 31 mars). Viruset skär djupa sår i EU. Svenska Dagbladet. Tillgänglig: https://www.svd.se/viruset-skar-djupa-sar-i-eu
Oddvar, E. E. (2006). The EU – a cosmopolitan polity?. Journal of European Public Policy,
volym 13 (2), 252 – 269
Robertson, A. (2014). Globalisering. I Gustavsson, J., & Tallberg, J (Red.), Internationella
relationer. Lund: Studentlitteratur AB
Rockström, J., & Dixson-Decléve, S. (2020, 24 mars). Emergence from emergency: The case for a holistic economic recovery plan. EURACTIV. Tillgänglig:
https://www.euractiv.com/section/energy-environment/opinion/emergence-
from-emergency-the-case-for-a-holistic-economic-recovery-plan/
Schaffer, J. K. (2011). The boundaries of transnational democracy: alternatives to the all- affected principle. Review of internation studies, volym 38 (2), 321 – 342
Schmidt, P. (2020, 8 april). The Covid-19 crisis: Ten takeaways for the EU. European
Politics and Policy. Tillgänglig:
https://blogs.lse.ac.uk/europpblog/2020/04/08/the-covid-19-crisis-ten-
takeaways-for-the-eu/
Stenberg, E. (2020, 14 mars). När solidariteten i Norden och EU prövades brast det. Dagens
nyheter. Tillgänglig: https://www.dn.se/nyheter/sverige/ewa-stenberg-nar-
solidariteten-i-norden-och-eu-provades-brast-det/
Svennevig, J. (2001). Abduction as a methodological approach to the study of spoken
interaction. Norskrift. Volume 103. Institutt for nordistikk og litteraturvitenskap,
Universitetet i Oslo, 1-22.
Tallberg, J. (2014). Internationellt samarbete. I Gustavsson, J., & Tallberg, J (Red.),
White, J. (2020, 7 april). The crisis trap: Why the EU must not sideline democracy as it tackles coronavirus. European Politics and Policy. Tillgänglig:
https://blogs.lse.ac.uk/europpblog/2020/04/07/the-crisis-trap-why-the-eu-must-
not-sideline-democracy-as-it-tackles-coronavirus/
WHO. (2020). WHO Director-General’s opening remarks at the media briefing on COVID-
19 – 11 March 2020. Hämtad 2020-04-04 från
https://www.who.int/dg/speeches/detail/who-
director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19---11- march-2020
EURACTIV. (u.å.). About Us. Hämtad 2020-04-01 från https://fondationeuractiv.eu/about-us
Young, I. M. (2007). Globala utmaningar – Krig, självbestämmande och global rättvisa. Hägersten: Tankekraft förlag
1177. (2020). Covid-19-coronavirus. Hämtad 2020-04-18 från
https://www.1177.se/vastmanland/sjukdomar--besvar/lungor-och-